Svenska hushåll öppnade plånboken betydligt mer i juni. Konsumtionen ökade med 1,6 procent från maj och hela 4,3 procent jämfört med juni förra året. Uppgången var bred och ger ytterligare stöd åt bilden av en svensk ekonomi som är på väg att återhämta sig.

SCB:s nya konsumtionsindikator visar ett tydligt lyft för hushållen under juni 2026.

Den kalenderkorrigerade och säsongrensade konsumtionen ökade med 1,6 procent jämfört med maj. Jämfört med juni 2025 var ökningen 4,3 procent.

Det handlar alltså inte bara om att svenskar normalt spenderar mer under sommarmånaderna. Siffrorna är justerade för sådana säsongseffekter.

Dessutom ökade samtliga konsumtionsområden som SCB redovisar.

Här ökade konsumtionen mest

Särskilt kraftigt ökade konsumtionen inom personlig vård och andra varor och tjänster, transport samt information och kommunikation.

På årsbasis är utvecklingen ännu tydligare på flera håll.

Konsumtionen inom information och kommunikation var 12,8 procent högre än i juni förra året. Möbler och hushållsutrustning ökade med 9,8 procent och kläder och skor med 8,9 procent.

Även konsumtionen av livsmedel och alkoholfria drycker låg klart högre än ett år tidigare, med en ökning på 7,3 procent.

SCB:s separata veckoindikator pekar också uppåt. Konsumtionen under veckorna 24–27 var 1,7 procent högre än under de fyra föregående veckorna.

Hushållen får mer utrymme i ekonomin

Junisiffrorna kommer efter flera år då hushållens ekonomi pressats hårt av inflation, höga räntor och kraftigt ökade kostnader.

Nu ser förutsättningarna annorlunda ut.

Inflationen har fallit tillbaka ordentligt. Den preliminära KPIF-inflationen var bara 0,7 procent i juli, efter 1,3 procent i juni.

Det betyder inte att priserna har återgått till nivåerna före inflationskrisen. Men prisökningstakten är betydligt lägre, vilket gör att stigande löner får större effekt på hushållens faktiska köpkraft.

Inflationen har fallit kraftigt under sommaren, samtidigt som även räntekostnaderna blivit lägre för många hushåll.

Den genomsnittliga rörliga räntan på nya bolån sjönk till 2,75 procent i juni.

När både inflationen och bolåneräntorna är betydligt lägre än under de senaste årens toppar frigörs pengar som kan användas till annat.

Svenskarna har också sparat mycket

En annan faktor är hushållens höga sparande.

Under de ekonomiskt osäkra åren har många svenskar prioriterat bufferten framför konsumtionen. SCB har tidigare visat att hushållens reala disponibla inkomster återhämtats samtidigt som skuldkvoten har minskat från toppnivåerna.

Det innebär att det finns potential för ytterligare konsumtionsökningar om fler hushåll känner sig tillräckligt trygga för att använda en större del av sina inkomster.

Det är också därför privatkonsumtionen är så viktig för den svenska konjunkturen.

När hushållen börjar köpa mer ökar efterfrågan hos butiker, restauranger och tjänsteföretag. Det kan i sin tur ge högre produktion, fler arbetade timmar och så småningom en starkare arbetsmarknad.

Ny positiv signal för svensk ekonomi

Konjunkturinstitutet bedömer att svensk BNP växer med 2,4 procent under 2026 och beskrev så sent som den 11 augusti återhämtningen som långt gången.

Även de senaste BNP-siffrorna pekar övergripande uppåt.

Visserligen minskade SCB:s BNP-indikator med 0,2 procent i juni jämfört med maj. Men sett till hela andra kvartalet ökade BNP med 1,4 procent från första kvartalet och med 2,8 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året.

Om hushållens konsumtion nu börjar bidra mer på allvar får återhämtningen ytterligare en motor.

Hushållen har redan tidigare visat tecken på att börja handla mer. Juniutfallet är betydligt starkare och visar dessutom en bred uppgång mellan olika typer av konsumtion.

Fortfarande för tidigt att ropa trendbrott

Det finns samtidigt anledning att vara försiktig med slutsatserna.

Konjunkturinstitutet konstaterade i sin senaste prognos att hushållen varit återhållsamma med konsumtionen under andra kvartalet.

SCB:s månadsdata har också svängt en del.

Efter en konsumtionsnivå på 219 298 i mars föll den säsongrensade indikatorn till 217 755 i april och 217 206 i maj. I juni steg den till 220 582.

Juni är därmed den starkaste månaden sedan januari, men det är ännu inte fråga om en lång obruten uppgång.

Hushållens egna förväntningar ger en liknande bild.

Konjunkturinstitutets hushållsindikator förbättrades från 94,2 i juni till 97,1 i juli, men ligger fortfarande under den normala nivån 100.

Svenskarna har alltså börjat spendera mer snabbare än deras ekonomiska självförtroende har återhämtat sig.

Starkare plånböcker kan lyfta resten av året

Det gör de kommande månaderna särskilt intressanta.

Om konsumtionslyftet i juni följs av fortsatt starkare hushållsefterfrågan under sommaren och hösten skulle det vara en tydlig bekräftelse på att återhämtningen nu även har nått konsumenterna.

Om uppgången däremot följs av nya svaga månader var juni snarare en kraftig rekyl efter en försiktig vår.

Klart är att hushållen går in i andra halvåret 2026 med betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än under de senaste åren.

Inflationen är låg, bolåneräntorna har sjunkit och den reala köpkraften har förbättrats.

Junisiffrorna visar att åtminstone en del av det extra utrymmet nu faktiskt börjar användas.