Den brittiska regeringen har inlett en utredning sedan känsliga uppgifter om en planerad bankskatt offentliggjorts före höstbudgeten. Informationen fick flera stora bankaktier att stiga innan finansministern presenterade förslaget i parlamentet. Nu ska myndigheterna försöka ta reda på hur uppgifterna kunde spridas och om några regler har överträtts.

Utredningen bekräftades offentligt tisdagen den 10 november 2026, när det brittiska parlamentets finansutskott publicerade ett brev från finansdepartementets högste tjänsteman, James Bowler.

Brevet är daterat den 5 november och visar att granskningen redan hade påbörjats då. Något exakt startdatum har inte offentliggjorts.

Det som utreds är en läcka inför budgetpresentationen den 28 oktober. Nyhetsbyrån Bloomberg publicerade då uppgifter om regeringens skatteplaner för banksektorn nästan två timmar innan finansministern presenterade budgeten.

Informationen hade direkt betydelse för hur investerarna bedömde de brittiska bankernas framtida vinster.

Regeringen utreder hur skatteuppgifterna läckte

Den formella granskningen leds av Government Security Group, GSG, inom det brittiska regeringskansliet Cabinet Office. Finansdepartementet, HM Treasury, bistår i arbetet.

Enligt det brittiska parlamentets officiella besked ska utredningen klarlägga hur känslig budgetinformation kunde bli offentlig före den planerade presentationen.

Finansutskottet har begärt svar efter att uppgifter om bankskatten nådde medierna på budgetdagen.

I sitt brev uppger James Bowler att departementet fått försäkringar om att varken banker, företrädare för banksektorn eller branschorganisationer hade informerats om de konkreta skatteförändringarna i förväg.

Samtidigt framgår att antalet personer inom regeringen som behövde tillgång till budgetuppgifter ökade under dagarna närmast presentationen.

Det innebär att känslig information kan ha varit tillgänglig för fler tjänstemän än tidigare under budgetarbetet.

Vem som faktiskt lämnade uppgifterna till Bloomberg är fortfarande okänt. Det finns inte heller någon offentlig bekräftelse på att en enskild person har pekats ut som misstänkt.

Bankskatten blev lägre än marknaden befarade

Den läckta informationen gällde den särskilda tilläggsskatten på brittiska bankvinster, Bank Corporation Tax Surcharge.

Inför budgeten hade banksektorn oroat sig för att regeringen skulle återinföra en högre skattenivå på 8 procent. Det skulle innebära en betydande ytterligare belastning på bankernas vinster.

I budgeten den 28 oktober presenterades i stället en mer begränsad höjning.

Bankskatten	Beslutet
Tidigare nivå	3 procent
Ny nivå	6 procent
Börjar gälla	1 januari 2027
Upphör	31 mars 2028
Varaktighet	15 månader
Beräknad extra skatteintäkt	Cirka 1,5 miljarder pund

Höjningen innebär alltså att bankerna ska betala mer skatt under en begränsad period. Däremot blev förändringen mindre omfattande än det alternativ som investerarna hade befarat.

Det var just denna skillnad som gjorde förhandsinformationen betydelsefull.

Bloomberg rapporterade redan klockan 10.45 brittisk tid att regeringen väntades välja en mindre och tillfällig skattehöjning. Den slutliga procentsatsen var ännu inte offentliggjord.

Men beskedet räckte för att förändra förväntningarna på bankernas framtida vinster.

Bankaktier steg innan budgeten presenterades

Efter Bloombergs rapportering steg flera av Storbritanniens största bankaktier.

Aktierna i NatWest och Lloyds steg med omkring 2,4 procent under förmiddagen, medan Barclays avancerade cirka 2,3 procent.

Uppgångarna kom före den officiella budgetpresentationen, som inleddes omkring klockan 12.30 brittisk tid.

Det är en central del av utredningens bakgrund. De som fick tillgång till informationen genom nyhetsrapporteringen kunde reagera på uppgifter som ännu inte hade presenterats av regeringen.

För bankerna innebar beskedet att den framtida skattekostnaden såg ut att bli lägre än vad en del investerare tidigare hade räknat med.

Marknaden hade redan påverkats av osäkerheten inför budgeten. Tidigare under hösten hade oron för högre brittiska bankskatter inför budgeten bidragit till kursfall bland flera stora banker.

När uppgifterna om en mindre höjning blev kända förändrades förväntningarna i motsatt riktning.

Kursuppgången är däremot inte i sig ett bevis för insiderhandel. När Bloomberg väl hade publicerat informationen var den tillgänglig för marknaden.

Den avgörande frågan är om någon hade fått tillgång till samma uppgifter tidigare och eventuellt utnyttjat dem vid aktiehandel.

Därför kan en budgetläcka vara så allvarlig

Regeringars skattebeslut kan påverka värdet på börsnoterade företag med mycket stora belopp.

En höjning av bankernas skatt minskar, allt annat lika, den vinst som kan bli kvar efter skatt. Det kan påverka aktieutdelningar, framtida investeringar och hur mycket investerarna är beredda att betala för bankaktier.

Om marknaden förväntar sig en kraftig skattehöjning kan aktiekurserna falla redan innan något beslut har fattats.

Om det senare visar sig att höjningen blir mindre än befarat kan kurserna i stället stiga, även om skatten faktiskt höjs.

Det förklarar den till synes motsägelsefulla reaktionen på den brittiska budgeten.

Bankerna fick besked om högre skatt, men aktierna steg eftersom höjningen blev mindre än förväntat.

För en investerare kan skillnaden mellan att känna till ett sådant besked före alla andra och att få informationen samtidigt som resten av marknaden vara mycket värdefull.

Det är också därför myndigheter och finansmarknadsaktörer ställer särskilt höga krav på hanteringen av information som kan påverka börskurser.

Kan läckan innebära ett lagbrott?

Den brittiska utredningen kan aktualisera både regeringens sekretessregler och bestämmelserna om marknadsmissbruk.

Hanteringen av känsliga budgetuppgifter regleras bland annat genom de så kallade Macpherson Principles. Principerna begränsar möjligheterna att lämna ut konkreta skatteförändringar innan budgeten har presenterats i parlamentet.

Ett obehörigt utlämnande kan därmed innebära ett brott mot reglerna för hur budgetinformationen ska hanteras.

En annan fråga är om läckan kan omfattas av Storbritanniens regler mot marknadsmissbruk, UK Market Abuse Regulation.

Dessa regler förbjuder bland annat olagligt röjande av insiderinformation och handel där sådan information utnyttjas.

Den brittiska finansinspektionen FCA har meddelat att myndigheten kan överväga åtgärder om det framkommer bevis för överträdelser.

Men det är viktigt att skilja mellan tre olika omständigheter: att sekretessbelagd information har läckt, att någon obehörigen kan ha spridit insiderinformation och att någon faktiskt kan ha handlat med aktier utifrån sådan information.

En läcka innebär inte automatiskt att insiderhandel har förekommit.

Hittills har inget sådant lagbrott fastställts i den aktuella utredningen.

Säkerheten hade redan skärpts efter tidigare läckor

Den nya granskningen kommer efter en period med återkommande problem kring sekretessen i det brittiska budgetarbetet.

Även inför budgeten 2025 förekom uppmärksammade informationsläckor. Bland annat blev ekonomiska prognoser från den oberoende budgetmyndigheten Office for Budget Responsibility, OBR, åtkomliga i förtid.

Regeringen har därefter försökt förbättra skyddet kring känsliga budgetdokument.

Åtgärderna har omfattat kryptering av information, begränsningar av möjligheterna att skriva ut och ladda ned dokument samt striktare kontroller av vilka personer som får tillgång till olika uppgifter.

Utgångspunkten är att tjänstemän endast ska kunna ta del av den information de behöver för sina arbetsuppgifter.

Trots dessa åtgärder kunde uppgifterna om bankskatten nå medierna före årets budgetpresentation.

Det gör frågan om informationshanteringen särskilt känslig för regeringen.

Finansutskottets ordförande Meg Hillier har uttryckt skepsis kring möjligheterna att identifiera den ansvarige, mot bakgrund av att tidigare granskningar inte alltid har lyckats klarlägga varifrån uppgifter kommit.

Att tidigare utredningar misslyckats betyder dock inte att den nuvarande granskningen kommer att få samma resultat.

Finansministern frågas ut den 11 november

Nästa viktiga tillfälle för regeringen att svara på frågor är onsdagen den 11 november.

Då ska finansministern delta i en utfrågning inför parlamentets finansutskott. Utfrågningen är planerad till klockan 14.15 brittisk tid.

Ledamöterna väntas kunna ställa frågor om budgetarbetet och hur regeringen har hanterat de känsliga skatteuppgifterna.

Det är ännu inte klart när den formella läckutredningen kan vara färdig eller om resultatet kommer att leda till disciplinära eller rättsliga åtgärder.