Brittiska bankaktier föll kraftigt på torsdagen när oron för nya skatter på sektorn ökade inför höstbudgeten. NatWest tappade omkring 5,4 procent och det brittiska bankindexet föll omkring 4,5 procent. Samtidigt har Storbritanniens långräntor stigit till nivåer som inte setts på flera decennier.

Bakom torsdagens bankras ligger framför allt två saker: växande spekulationer om att regeringen kan höja beskattningen av banksektorn och den kraftiga uppgången i brittiska obligationsräntor.

Någon ny bankskatt är ännu inte beslutad.

Bankchefer kallas till finansministern

Chefer från flera av Storbritanniens största banker har kallats till ett möte med finansministern inför regeringens kommande budget.

Bland bankerna finns Barclays, HSBC, Lloyds och NatWest. Mötet ska hållas den 6 oktober och kommer vid en känslig tidpunkt för sektorn.

Investerare oroar sig för att regeringen ska försöka stärka statsfinanserna genom högre skatter på bankernas vinster. Under torsdagens handel föll NatWest omkring 5,4 procent, medan även Lloyds, HSBC och Barclays tappade kraftigt.

Det bredare brittiska bankindexet var ned omkring 4,5 procent.

Det betyder däremot inte att regeringen redan har presenterat ett konkret förslag om en ny bankskatt. Marknaden reagerar än så länge framför allt på risken för att bankerna kan drabbas när budgeten läggs fram.

Storbritannien har redan särskilda bankskatter

Brittiska banker betalar redan särskilda skatter utöver den vanliga bolagsskatten.

En av dem är Bank Surcharge, som innebär att större banker betalar ytterligare 3 procent på beskattningsbara vinster över ett visst belopp.

Dessutom finns Bank Levy, en skatt som baseras på delar av bankernas balansräkningar.

Enligt brittiska skattemyndigheten HMRC betalade banksektorn totalt 39,1 miljarder pund i olika skatter och arbetsgivarrelaterade avgifter under räkenskapsåret 2025/26.

Det var 8,5 procent mer än året innan.

Bank Surcharge gav staten omkring 1,2 miljarder pund, medan Bank Levy drog in omkring 1,4 miljarder.

Krav på betydligt högre skatt

Flera organisationer har argumenterat för att bankerna borde betala mer.

Brittiska fackliga centralorganisationen TUC har bland annat föreslagit att Bank Surcharge höjs från dagens 3 procent tillbaka till 8 procent. Organisationen uppskattar att det skulle kunna ge staten omkring 8 miljarder pund extra under fyra år.

Det är dock viktigt att skilja sådana förslag från regeringens politik. Någon motsvarande skattehöjning har inte offentliggjorts av regeringen.

Banksektorn argumenterar i motsatt riktning och varnar för att högre beskattning kan minska bankernas internationella konkurrenskraft och deras möjligheter att låna ut pengar.

Mindre banker har samtidigt krävt förändringar som skulle göra den befintliga skatten mindre betungande för mindre aktörer.

Brittiska långräntor pressar marknaden

Skatteoron kommer samtidigt som brittiska statsobligationer har utsatts för kraftig försäljning.

Räntan på den 30-åriga brittiska statsobligationen steg över 6 procent och nådde omkring 6,03 procent. Det är den högsta nivån sedan 1998.

Även den tioåriga statsräntan har stigit kraftigt.

Utvecklingen ökar pressen på regeringen eftersom högre obligationsräntor gör det dyrare för staten att låna pengar. Det försämrar också regeringens ekonomiska handlingsutrymme inför budgeten.

Storbritanniens budget ska presenteras den 28 oktober 2026.

Utvecklingen är en del av den bredare rörelsen med stigande marknadsräntor. Läs även hur de globala räntorna påverkar Sverige.

Höga räntor är inte alltid dåliga för banker

Det kan verka motsägelsefullt att bankaktier faller när räntorna stiger.

Bankerna har under de senaste åren i själva verket tjänat mycket på det högre ränteläget. När skillnaden mellan bankernas utlåningsräntor och deras finansierings- och inlåningskostnader ökar kan räntenettot förbättras.

Lloyds rapporterade exempelvis ett högre räntenetto under första halvåret 2026.

Men snabbt stigande marknadsräntor kan samtidigt skapa nya problem.

Dyrare bolån kan minska efterfrågan från hushållen. Företagens finansiering blir dyrare, kreditförluster kan öka och bankernas egna finansieringskostnader pressas upp.

Det är därför skillnad mellan ett stabilt, relativt högt ränteläge och en snabb obligationsförsäljning där långräntorna rusar.

Så kan svenska Storbritannienfonder påverkas

För svenska fondsparare är utvecklingen viktig eftersom banker utgör en stor del av den brittiska börsen.

I breda FTSE 100-fonder står banksektorn för närmare en femtedel av innehaven. HSBC är dessutom ett av de allra största bolagen i indexet.

Ett kraftigt börsfall för bankerna kan därför märkas tydligt även i en vanlig Storbritannienfond.

Effekten beror på vilken fond man äger.

En indexfond som följer FTSE 100 ligger nära den brittiska marknadens normala sektorfördelning och får därför en relativt stor exponering mot banker. En aktivt förvaltad Storbritannienfond kan ha betydligt mindre bankandel och därmed påverkas mindre.

För svenska sparare spelar även pundets utveckling mot kronan in.

Två datum att hålla koll på

Nästa viktiga datum är 6 oktober, när bankcheferna väntas träffa finansministern.

Det verkligt avgörande beskedet kommer däremot först när Storbritanniens budget presenteras den 28 oktober.

Fram till dess handlar kursfallen alltså om marknadens oro för vad regeringen kan göra, inte om någon redan beslutad ny bankskatt.

Om regeringen faktiskt höjer beskattningen av banksektorn blir nästa fråga hur stor höjningen blir och om den riktas mot vinster, balansräkningar eller någon annan del av bankernas verksamhet.