Efter Expos uppgifter om mångåriga ryska kontaktytor har TV4 hittat minst 30 säkerhetspolitiska ärenden som behandlades under Polina Malabergs år som SD-tjänsteman i EU-nämnden och konstitutionsutskottet. Kartläggningen visar att hon arbetade nära organ där känsliga uppgifter kan förekomma. Den visar inte att hon personligen läste allt material, att det rör sig om 30 hemliga handlingar eller att information har lämnats till Ryssland. Nio dagar före valet utreder SD saken, medan statsminister Ulf Kristersson kräver att hon lämnar sin tjänst om uppgifterna stämmer.

TV4 räknar 22 EU-ärenden och åtta KU-granskningar

Polina Malaberg arbetade enligt TV4 som politisk sekreterare för Sverigedemokraterna i EU-nämnden mellan 2017 och 2024. Sedan 2024 har hon varit politiskt sakkunnig åt partiets ledamöter i konstitutionsutskottet, KU.

TV4 har jämfört riksdagens öppna uppgifter om de båda organens arbete med områden som Säkerhetspolisen pekar ut som särskilt intressanta för rysk informationsinhämtning. Resultatet är minst 30 ärenden: 22 i EU-nämnden och åtta i KU.

I EU-nämnden finns bland annat stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland, frysta ryska tillgångar, EU:s försvarssamarbete, militär rörlighet, gemensam försvarsupphandling, ammunitionsproduktion, Nord Stream 2 och insatser mot rysk desinformation.

KU-granskningarna rör bland annat tillsättningen och säkerhetsprövningen av den nationella säkerhetsrådgivaren, Henrik Landerholms hantering av känsliga handlingar, misstänkt sanktionskringgående, Gripenförberedelser för Ukraina, säkerhetsbrister på Lantmäteriet och Regeringskansliets säkerhets- och krishantering.

Ämnesurvalet är relevant eftersom Säpo beskriver Ryssland som det största hotet mot Sverige. Den ryska inhämtningen riktas enligt myndigheten särskilt mot svenska politiska ställningstaganden, Sveriges arbete i Nato, krigsmaterielindustrin och stödet till Ukraina.

Men siffran 30 är TV4:s redaktionella kartläggning. Säpo har inte pekat ut eller säkerhetsklassat just dessa 30 ärenden som en särskild grupp. Att ett ärende berör ett ryskt intresse betyder inte heller att alla handlingar i ärendet är hemliga.

Det är belagt – och det är fortfarande okänt

Det finns inte heller någon offentlig uppgift om att Malaberg har lämnat information till Ryssland. Den gränsen är central. Uppgifterna motiverar frågor om tillgång, prövning och ansvar, men de belägger inte spioneri eller en informationsläcka.

Så nära känslig information kan en politisk tjänsteman komma

EU-nämndens uppgift är att ge regeringen politiskt mandat inför förhandlingar i EU. Statsministerns samråd inför Europeiska rådet brukar vara offentliga, men samråden inför ministerrådets möten hålls bakom stängda dörrar. Uppteckningar kan publiceras senare, samtidigt som känsliga förhandlingsuppgifter hålls inne.

En politisk sekreterare kan därför komma nära regeringens förhandlingslinje och det egna partiets överväganden innan en svensk position är färdig. Det är inte samma sak som att tjänstemannen har fri tillgång till hemliga handlingar. Den personliga behörigheten, arbetsfördelningen och det faktiska materialet avgör vad personen kan se.

Malaberg har i sitt CV beskrivit arbetsuppgifter som omvärldsbevakning, faktainhämtning, rapportskrivning, analys, kommunikationsinsatser och strategier. Beskrivningen talar för en beredande roll nära partiets ställningstaganden. Den visar inte i sig vilka dokument hon haft behörighet till.

KU har mer långtgående möjligheter. Utskottet får inom sin granskning ta del av regeringens samtliga handlingar, även sådana som omfattas av sekretess. Men den rätten tillhör utskottets granskning. Den bevisar inte att varje politisk tjänsteman får läsa varje akt.

Ett konkret exempel i TV4:s material gäller den 2 december 2022. En intern mejllogg visar enligt kanalen att Gustav Gellerbrant skickade tre dokument till Malaberg inför eller efter ett möte i EU-nämnden. Ämnesraderna tyder på att de handlade om EU:s och Sveriges stöd till Ukraina.

Den offentliga uppteckningen från mötet visar att Ukrainastöd diskuterades och att åtminstone ett avsnitt hemlighölls med stöd av offentlighets- och sekretesslagen. Där slutar det säkra kunskapsläget. Det är inte offentligt klarlagt vad de tre mejlade dokumenten innehöll, om något av dem omfattades av sekretess eller hur Malaberg använde dem i sitt arbete.

Rysslandsspåren: resan, publiceringarna och kontaktytorna

Expo har namngett Malaberg och lagt fram en rad uppgifter från tiden före och under hennes anställning hos SD. Uppgifterna har olika bevisvärde och belägger inte att hon arbetat för Ryssland.

2017 följde hon med den dåvarande SD-riksdagsledamoten Pavel Gamov till Ryssland som assistent eller sekreterare när han deltog som ”valobservatör”. Samtida uppgifter från Ekot sade att en Kremlnära organisation betalade resan. Gamov och SD lämnade motstridiga besked om huruvida partiledningen hade godkänt den.

En senare internationell granskning av läckta mejl har beskrivit hur den Kremltrogne dumaledamoten Leonid Slutskijs Ryska fredsfond arrangerade och finansierade sådana observatörsresor. Malabergs deltagande på resan är belagt. Det är däremot inte belagt att hon därmed fick ett uppdrag av den ryska staten.

Expo har också samlat in inlägg och delningar från 2014 och framåt. Bland exemplen finns en Putinhyllande sång från 2015, försvar av ryska ageranden och material från den statskontrollerade kanalen RT. Enligt Expo och andra medier fortsatte vissa delningar under 2024 och 2025, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

SD invänder att Malaberg har beskrivit invasionsdagen som den värsta dagen i sitt liv och att hon under senare år offentligt har kritiserat den ryska regimen. Det motsäger inte att de äldre publiceringarna finns, men det är relevant för bedömningen av hennes hållning över tid.

Ett tredje spår gäller hennes engagemang i den ryskspråkiga teatergruppen Abyrvalg. Expo kopplar personer i och kring miljön till ryska statsaktörer, bland annat genom överlappningar med Ryska riksförbundet Rurik och nätverk runt stiftelsen Pravfond. Teatergruppen har också listats av den ryska statliga institutionen Baltic House.

EU-rådet sanktionerade Pravfond i april 2026 och beskriver stiftelsen som ett centralt verktyg för rysk påverkan och propaganda, grundat och finansierat av den ryska staten. Det gör kontaktytorna relevanta att granska. De visar fortfarande inte i sig att Malaberg har agerat för Pravfond eller någon annan rysk aktör. Pravfond ska inte heller blandas ihop med Ryska fredsfonden, som är den organisation som tydligast kopplats till observatörsresan 2017.

Säkerhetsprövningen lämnar flera frågor öppna

SD säger att alla partiets sekreterare säkerhetsprövas och att prövningarna inte har gett partiet anledning att misstänka något fel. Före publiceringen hade Expo inte fått oberoende bekräftelse på hur Malabergs prövning genomförts.

I säkerhetskänslig verksamhet är det normalt arbetsgivaren eller den som beslutar om deltagandet som gör den slutliga lämplighetsbedömningen. För en partikanslianställd i riksdagen ligger därför ett centralt ansvar hos partikansliet. Det gör SD:s egen utredning viktig, men innebär också att partiet nu granskar ett system som det självt har ansvarat för.

Sedan 2024 är Malaberg sambo med Gustav Gellerbrant, chef för SD:s samordningskansli i Regeringskansliet och en central person i Tidösamarbetet. Källor till Expo säger att hans tjänst är säkerhetsklassad. Vilken klass det i så fall gäller är inte offentligt bekräftat.

Säpos regler innebär att make eller sambo medkontrolleras i säkerhetsklass 1 och 2. En ny relation kräver då en ny registerkontroll. Utan kännedom om Gellerbrants klass går det inte att slå fast att Malaberg skulle ha omfattats av en sådan kontroll.

Jimmie Åkesson uppgav på kvällen den 4 september att Gellerbrant begärde en ny säkerhetsprövning när Expo började ställa frågor. Enligt Åkesson har ingen myndighet därefter bett SD att vidta åtgärder. Gellerbrant säger att han har varit helt transparent. Det är fortfarande oklart om Regeringskansliets säkerhetsavdelning informerades när relationen inleddes 2024.

Säkerhetsfrågan slår in i valrörelsen

SD:s första reaktion var avvaktande. Åkesson talade om ”ingen panik”, men skärpte senare tonen och kallade flera av uppgifterna mycket allvarliga. Partiet utreder nu saken. Malaberg är enligt SD föräldraledig och inte i tjänst, och något arbetsrättsligt beslut har inte meddelats. Åkesson säger också att partiet inte känner till någon informationsläcka.

Statsminister Ulf Kristersson har sagt att Malaberg måste lämna sin tjänst om uppgifterna stämmer. När frågan gäller Gellerbrant har statsministern samtidigt uttryckt stort förtroende för Regeringskansliets säkerhetsprövningar. Regeringens hållning bygger därmed både på ett krav att SD agerar som arbetsgivare och på tillit till de kontroller som görs runt en central person i regeringssamarbetet.

Socialdemokraterna kallar läget en säkerhetskris, kräver en bred säkerhetsutredning och ville kalla Kristersson till ett extrainsatt möte i försvarsutskottet. Moderaternas gruppledare i utskottet, Jörgen Berglund, sade nej och hänvisade till att statsministern och justitieminister Gunnar Strömmer redan har krävt att SD agerar om uppgifterna stämmer.

Konflikten ansluter till den större frågan om säkerhetsgarantier kring SD:s eventuella ministerposter. Valdagen är den 13 september och förtidsröstningen pågår. Avslöjandet kommer alltså nio dagar före valet, när SD vill gå från stödparti till att ingå fullt ut i en regering.

Det finns ännu ingen mätning som visar hur uppgifterna påverkar väljarstödet. Den omedelbara valkonsekvensen är i stället att säkerhetsrutiner och regeringsduglighet har blivit konkreta frågor. Kristersson behöver visa att säkerhetskraven upprätthålls, samtidigt som hans regeringsalternativ efter valet är beroende av SD. Oppositionen försöker flytta ansvaret från en enskild tjänsteman till Statsrådsberedningen och kretsen runt regeringsmakten.

För väljarna är händelseförloppet en sen och allvarlig del av valet 2026, men underlaget säger ännu inget om valresultatet.

Fyra svar krävs för att bedöma säkerhetsrisken

Det första är vilka av de 30 ärendena Malaberg faktiskt arbetade med och vilka handlingar hon hade behörighet att läsa. Det andra är hur hennes säkerhetsprövning gjordes, vilka kända uppgifter som vägdes in och om prövningen uppdaterades när omständigheterna förändrades.

Det tredje gäller Regeringskansliet: när informerades säkerhetsorganisationen om relationen med Gellerbrant, vilken kontroll krävde hans tjänst och vad har den nya prövningen kommit fram till? Det fjärde är SD:s arbetsgivarbeslut efter den pågående utredningen.

Innan de svaren finns går det att slå fast att Malaberg har haft roller nära känsliga politiska processer och att hennes dokumenterade ryska kontaktytor är relevanta för en säkerhetsbedömning. Det går inte att slå fast att hon har fått del av alla de 30 ärendena eller lämnat information vidare.