Magdalena Andersson går till hårt angrepp mot Jimmie Åkesson efter flera dagars öppet bråk inom Tidösamarbetet. S-ledaren anklagar SD-ledaren för att kräva ”total underkastelse” av sina samarbetspartier och varnar för vad ett Sverigedemokraterna i regeringen skulle innebära efter valet. Bakom attacken ligger framför allt Åkessons krav på tydliga besked från KD och L om hur de tänker agera om Tidösidan förlorar sin majoritet.

Andersson: ”Kräver en total underkastelse”

Med mindre än två veckor kvar till valdagen den 13 september har regeringsfrågan blivit en av valrörelsens tydligaste konflikter.

Magdalena Andersson riktade på måndagen den 31 augusti in sig direkt på Jimmie Åkesson och Sverigedemokraternas krav på sina samarbetspartier.

”SD:s partiledare kräver en total underkastelse, oavsett valutgång och oavsett vad som är bra för svenska folket”, sade Andersson.

Hon varnade samtidigt för att ett SD-inträde i regeringen skulle innebära ett Sverige som enligt henne förändras i grunden.

Formuleringen om ”total underkastelse” är Anderssons egen beskrivning. Åkesson har inte själv uttryckt ett sådant krav med de orden.

Det han däremot har gjort är att under de senaste dagarna kräva tydligare besked om hur de andra Tidöpartierna tänker agera om dagens regeringsunderlag inte får tillräckligt många mandat efter valet.

Därför gick Åkesson till attack mot Ebba Busch

Den senaste konflikten började efter att KD-ledaren Ebba Busch öppnat för att Magdalena Andersson skulle kunna släppas fram som statsminister i ett exceptionellt läge.

Busch talade bland annat om situationer med krig eller allvarlig kris.

Åkesson reagerade genom att offentligt fråga om det går att lita på KD-ledaren och om en röst på Kristdemokraterna i praktiken skulle kunna bidra till att Andersson blir statsminister.

Den viktiga frågan för SD-ledaren var vad KD tänker göra om Tidöpartierna efter valet inte längre har ett tillräckligt parlamentariskt underlag.

Busch ändrade därefter sin valturné och åkte till Sölvesborg för att träffa Åkesson. Efter mötet sade hon att partierna var överens om målet att ge den blågula sidan fyra år till och att KD inte tänker bli något ”stödhjul åt S”.

Hon höll samtidigt fast vid att bredare samarbeten kan behövas vid verkligt exceptionella situationer som krig eller svår nationell kris.

Åkesson nöjde sig inte helt med beskedet. Han har fortsatt efterfråga ett tydligt besked om att KD inte tänker hjälpa Andersson till statsministerposten om Tidösidan förlorar sitt nuvarande underlag.

Den som vill läsa mer om vad Åkesson faktiskt sade kan göra det i SVT:s rapportering om konflikten med Ebba Busch.

Liberalerna har också hamnat under press

Bråket med KD är inte den enda konflikten inom Tidösamarbetet.

Åkesson har också satt press på Liberalerna inför valets slutspurt.

Hans besked är att L bör ligga på minst 3,5 procent i opinionen tio dagar före valet för att det fortfarande ska vara rimligt för väljare på högersidan att försöka taktikrösta partiet över riksdagsspärren.

Om stödet ligger lägre tycker Åkesson att väljarna i stället bör lägga sin röst på något av de andra Tidöpartierna.

Utspelen visar hur pressat läget är för regeringssidan. Liberalerna har i flera mätningar legat klart under riksdagsspärren på fyra procent.

Ett L som åker ur riksdagen skulle göra det betydligt svårare för M, SD och KD att samla ett underlag som kan hålla Magdalena Andersson borta från statsministerposten.

SD i regeringen är redan huvudplanen vid Tidöseger

Samtidigt är själva frågan om Sverigedemokraterna ska sitta i regeringen mindre oklar än den varit under tidigare valrörelser.

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har redan meddelat att huvudalternativet vid en Tidöseger är en regering med Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Kristersson är statsministerkandidat.

SD ska enligt planen inte längre enbart fungera som samarbetsparti utanför regeringen, utan få egna ministerposter.

Åkesson har också gjort klart att han anser att partiets inflytande bör stå i proportion till dess storlek. Med dagens styrkeförhållanden har han talat om ett inflytande som skulle kunna innebära knappt hälften av ministerposterna.

Det betyder däremot inte att regeringen redan är färdigförhandlad.

Hur många ministrar SD får, vilka departement partiet får ansvar för och vilken post Åkesson själv skulle få är fortfarande öppet.

Magdalena Andersson har i sin kritik målat upp ett scenario där Åkesson blir vice statsminister och SD får omkring hälften av ministerposterna. Det ska ses som hennes politiska varning, inte som en färdig överenskommelse mellan Tidöpartierna.

Hurbra har tidigare gått igenom hur regeringen faktiskt kan se ut efter valet 2026.

Opinionsläget talar just nu mot Tidösidan

Det största hindret för en regering med SD är inte motstånd inom Tidöpartierna.

Det är opinionsläget.

Flera av de senaste mätningarna har visat ett tydligt övertag för oppositionen samtidigt som Liberalerna ligger långt under riksdagsspärren.

I Ekot/Indikators mätning den 26 augusti fick oppositionen 51,3 procent mot Tidöpartiernas 46,6 procent. Liberalerna noterades samtidigt för 2,2 procent.

Andra aktuella mätningar har visat ett liknande läge.

Det betyder inte att valet är avgjort. Opinionsmätningar är ögonblicksbilder och inte prognoser för valdagen.

Men med mindre än två veckor kvar är fördelen tydligt på oppositionens sida.

Vid en Tidöseger är SD-ministrar därför mycket sannolika. Det svåra för regeringssidan är att först nå ett valresultat som gör fyrpartiregeringen möjlig.

Andersson försöker göra SD till valets regeringsfråga

Socialdemokraternas strategi blir därmed tydlig.

Andersson försöker flytta fokus från enbart frågan om vilket block som får flest mandat till vad en Tidöseger konkret skulle innebära.

Där blir möjligheten att Jimmie Åkesson och andra SD-politiker för första gången tar plats i regeringen ett centralt argument.

Socialdemokraterna har också tidigare krävt garantier kring SD:s möjliga ministerposter. Hurbra skrev då om S krav på säkerhetsgaranti efter Åkessons ministerkrav.

Samtidigt har Andersson ett eget regeringsproblem.

Oppositionen leder i mätningarna, men Socialdemokraterna har inte presenterat någon lika tydlig färdig regeringsmodell som Tidöpartierna. Frågan om bland annat Vänsterpartiets eventuella ministerposter är fortfarande öppen.

Valets sista veckor kan därför i allt högre grad handla om två olika frågor.

För Tidöpartierna: kan de hålla ihop och vinna tillräckligt många mandat för att genomföra sin redan utpekade fyrpartiregering?

För Magdalena Andersson: kan hon övertyga väljarna om att utsikten till SD i regeringen är ett starkare skäl att välja oppositionen, trots att hennes eget regeringsalternativ fortfarande inte är fullt utformat?

Förtidsröstningen har redan börjat. När Sverige går till val den 13 september kan just regeringsfrågan ha blivit en av de avgörande konflikterna.