Gränsen för rattfylleri i Sverige är 0,2 promille alkohol i blodet. Vid 1,0 promille kan brottet bedömas som grovt rattfylleri, med fängelse i upp till två år. Men även den som får böter kan förlora körkortet i minst ett år. Här går vi igenom reglerna för 2026, hur länge körkortet återkallas och vad som krävs för att få köra igen.

Vilken promillegräns gäller för rattfylleri?

I Sverige är det förbjudet att köra ett motordrivet fordon med minst 0,2 promille alkohol i blodet. Gränsen motsvarar 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft.

Vid 1,0 promille, motsvarande 0,50 milligram per liter utandningsluft, kan brottet bedömas som grovt rattfylleri.

Alkoholhalt	Vad säger lagen?
Under 0,2 promille	Under den fasta gränsen, men körningen kan ändå vara brottslig om förmågan är påtagligt nedsatt av alkohol
0,2–0,99 promille	Rattfylleri. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader
Från 1,0 promille	Normalt grovt rattfylleri. Straffskalan är fängelse i högst två år

Promillehalten är inte det enda som avgör hur allvarligt brottet bedöms. En förare med lägre alkoholhalt kan dömas för grovt rattfylleri om personen exempelvis kört på ett särskilt trafikfarligt sätt.

Omvänt gör domstolen en samlad bedömning även när alkoholhalten överstiger 1,0 promille.

Ett uppmärksammat exempel är rättsfallet där en förare hade 2,38 promille utan att brottet bedömdes som grovt rattfylleri.

Det innebär inte att höga alkoholhalter normalt leder till mildare bedömningar. Gränsen vid 1,0 promille är fortfarande en mycket viktig utgångspunkt i lagen.

Straff för rattfylleri och grovt rattfylleri

Straffet beror på alkoholhalten, körningen, omständigheterna kring brottet och om föraren tidigare gjort sig skyldig till liknande överträdelser.

Rattfylleri – oftast dagsböter

Vid rattfylleri som inte bedöms som grovt är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader.

I praktiken leder ett mindre allvarligt rattfylleribrott ofta till dagsböter.

Dagsböter består av två delar:

• Antalet dagsböter bestäms utifrån brottets allvar.
• Beloppet per dagsbot bestäms med hänsyn till personens ekonomi.

Två personer som döms för liknande rattfylleribrott kan därför få olika bötesbelopp.

Att påföljden stannar vid böter innebär däremot inte att man får behålla körkortet. Körkortsfrågan prövas separat.

Grovt rattfylleri – fängelse kan bli aktuellt

För grovt rattfylleri är straffskalan fängelse i högst två år.

Grovt rattfylleri har ett högre straffvärde och leder ofta till ett kortare fängelsestraff. Det finns dock möjlighet till andra påföljder beroende på omständigheterna och personens situation.

Domstolen ska särskilt beakta om:

• Föraren haft minst 1,0 promille alkohol i blodet eller motsvarande alkoholhalt i utandningsluften.
• Föraren varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel.
• Körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

En olycka behöver alltså inte inträffa för att någon ska dömas för grovt rattfylleri.

Om körningen samtidigt orsakat en olycka med personskador kan ytterligare brott bli aktuella, exempelvis vållande till kroppsskada.

När blir man av med körkortet vid rattfylleri?

Den som döms för rattfylleri får normalt körkortet återkallat. Det gäller även när alkoholhalten ligger strax över den lagliga gränsen.

Transportstyrelsen beslutar om återkallelse och bestämmer en spärrtid. Under spärrtiden får personen inte ta ett nytt körkort.

Brott eller situation	Normal körkortskonsekvens
Rattfylleri med alkohol	Minst 12 månaders spärrtid
Grovt rattfylleri	Minst 24 månaders spärrtid
Upprepat rattfylleri	Minst 24 månaders spärrtid
Drograttfylleri	Normalt 12 månader
Lindrigare alkoholrattfylleri	Varning kan i undantagsfall bli aktuell

Spärrtiden kan bli längre beroende på brottets allvar och tidigare trafikförseelser.

Kan man behålla körkortet vid 0,2 promille?

Det finns en möjlighet att få en varning i stället för återkallelse, men undantaget tillämpas restriktivt.

Transportstyrelsen anger att varning vid alkoholrattfylleri kan övervägas vid en alkoholhalt under 0,15 milligram per liter utandningsluft, vilket motsvarar ungefär 0,3 promille i blodet.

Det krävs dessutom omständigheter som talar för en mildare körkortsåtgärd.

En förare som har 0,2 promille kan alltså inte räkna med att få behålla körkortet. Huvudregeln är återkallelse.

Spelar det någon roll om man behöver bilen till jobbet?

Ett stort behov av körkort, exempelvis för arbete eller familj, innebär inte att man automatiskt får en kortare spärrtid.

Transportstyrelsen gör en individuell bedömning, men rattfylleri är en allvarlig trafiksäkerhetsöverträdelse. För den som omfattas av reglerna kan alkolås vara ett mer realistiskt alternativ än att försöka få behålla ett vanligt körkort.

Vad händer om polisen stoppar en rattfull förare?

Polisen kan kontrollera förares nykterhet genom utandningsprov. Ett första sållningsprov kan följas av ett bevisprov eller blodprov.

Vid misstanke om rattfylleri kan polisen omhänderta körkortet direkt, om förutsättningarna för det är uppfyllda.

Det betyder att föraren kan förlora möjligheten att köra innan brottmålet är slutligt avgjort.

Processen ser normalt ut så här:

1. Polisen ingriper. Föraren kontrolleras och misstanken om rattfylleri utreds.
2. Körkortet kan omhändertas. Polisen skickar beslutet och körkortet till Transportstyrelsen inom 48 timmar.
3. Transportstyrelsen utreder. Myndigheten bedömer om körkortet ska återkallas eller om någon annan åtgärd är aktuell.
4. Föraren får möjlighet att yttra sig. Normalt finns 14 dagar att lämna synpunkter efter underrättelsen.
5. Beslut fattas. Transportstyrelsen bestämmer om återkallelse och spärrtid utifrån omständigheterna och tillgängligt underlag.

Den straffrättsliga processen hos polis, åklagare och domstol är skild från Transportstyrelsens körkortsärende.

När börjar spärrtiden räknas?

Om polisen har omhändertagit körkortet räknas spärrtiden normalt från dagen då omhändertagandet skedde.

Det innebär att tiden utan körkort kan börja räknas innan Transportstyrelsen fattat sitt slutliga beslut.

Ett beslut om körkortsåterkallelse kan överklagas till förvaltningsrätten. Överklagandet skickas via Transportstyrelsen enligt anvisningarna i beslutet.

Alkolås efter rattfylleri – så fungerar det

Den som riskerar att förlora körkortet efter alkoholrattfylleri kan i vissa fall ansöka om körkort med villkor om alkolås.

Det innebär att personen får köra ett fordon med ett godkänt och personligt alkolås under en särskild villkorstid.

Alkolåset kräver ett godkänt utandningsprov innan bilen kan startas. Systemet ska förhindra att fordonet körs av en alkoholpåverkad förare.

Hur länge måste man ha alkolås?

Villkorstiden är normalt:

• Ett år vid rattfylleri som inte är grovt.
• Två år vid grovt eller upprepat rattfylleri.

Under perioden gäller särskilda krav på utrustning, kontroller och i förekommande fall medicinsk uppföljning.

Transportstyrelsen uppskattar att kostnaden för alkolåsprogrammet kan uppgå till omkring 20 000–40 000 kronor, beroende på bland annat utrustning och kontroller.

För den som behöver bil i arbetet kan det ändå vara ett alternativ till att inte få köra alls under spärrtiden.

Alkolås förändrar däremot inte straffet för rattfylleribrottet.

Möjligheten gäller alkoholrattfylleri och inte rattfylleri som grundas på narkotika i blodet.

Hur får man tillbaka körkortet efter rattfylleri?

Att spärrtiden har löpt ut betyder inte automatiskt att man får börja köra igen.

Vilka åtgärder som krävs beror framför allt på hur lång spärrtiden varit och om körkortet återkallades under prövotiden.

Spärrtid på högst 12 månader

Vid en spärrtid på högst ett år behöver den som fått körkortet återkallat för rattfylleri normalt ansöka om ett nytt körkortstillstånd.

Om personen inte omfattas av särskilda regler, exempelvis vid återkallelse under prövotiden, behöver vanligtvis inte ett nytt kunskapsprov eller körprov göras.

Transportstyrelsen kan däremot kräva medicinska underlag.

Spärrtid längre än 12 månader

Om spärrtiden överstiger ett år krävs normalt:

• Nytt körkortstillstånd.
• Ny riskutbildning.
• Godkänt kunskapsprov.
• Godkänt körprov.

Den som måste göra om proven behöver alltså genomgå delar av processen för att ta körkort på nytt.

Vad gäller om körkortet återkallas under prövotiden?

Den som nyligen tagit körkort har normalt två års prövotid.

Om körkortet återkallas under den perioden måste föraren i regel göra om kunskapsprovet och körprovet, även när spärrtiden är kortare än ett år.

Det är en viktig skillnad jämfört med den som haft körkort under längre tid.

När får man ansöka om nytt körkortstillstånd?

Ansökan kan normalt göras tidigast sex månader innan spärrtiden går ut.

Ett nytt körkortstillstånd kan beviljas tidigast två månader före spärrtidens slut.

Det kan därför vara klokt att förbereda ansökan och eventuella medicinska intyg i god tid.

Den som behöver göra om förarproven måste också hinna genomföra dem. Personen får inte köra förrän samtliga villkor är uppfyllda och körkortet åter är giltigt.

Drograttfylleri – nolltolerans mot narkotika

Sverige har i princip nolltolerans mot narkotika i trafiken.

En person kan dömas för drograttfylleri om ett narkotiskt ämne finns kvar i blodet under eller efter körningen, även utan alkoholpåverkan.

Det finns dock ett viktigt undantag för narkotikaklassade läkemedel som tagits enligt ordination från läkare eller annan behörig förskrivare.

Undantaget betyder inte att det alltid är tillåtet att köra efter att ha tagit sådana läkemedel.

Om medicinen påverkar förmågan att köra på ett trafiksäkert sätt kan föraren ändå göra sig skyldig till rattfylleri.

Kan körkortet återkallas vid drograttfylleri?

Ja. Vid drograttfylleri återkallas körkortet normalt med en spärrtid på 12 månader.

Om omständigheterna är särskilt allvarliga kan återkallelsen bli längre.

En narkotikaklassad substans kan dessutom väcka frågor om medicinsk lämplighet eller nykterhet. Därför kan en körkortsutredning bli mer omfattande än själva brottmålet.

Nya regler om alkohol och körkort 2026

Den 15 januari 2026 ändrades Transportstyrelsens medicinska krav för körkort när det gäller alkohol.

Ändringen innebär att vissa tidigare grunder för återkallelse på grund av alkoholmissbruk eller skadligt alkoholbruk har tagits bort.

Tidigare kunde bland annat återkommande förhöjda alkoholmarkörer i blodprov få betydelse för bedömningen av om en person fick behålla körkortet.

Enligt de nya reglerna utgör förhöjda PEth-värden inte längre en självständig grund för återkallelse enligt de tidigare bestämmelserna om skadligt alkoholbruk.

Alkoholberoende kan däremot fortfarande innebära ett medicinskt hinder för körkortsinnehav.

Körkort kan också återkallas om en person bedöms som opålitlig i nykterhetshänseende.

De nya bestämmelserna förändrar inte promillegränserna för rattfylleri eller straffen för den som kör alkoholpåverkad.

Läs även Hurbra:s genomgång av nya körkortsregler 2026 för fler förändringar som berör svenska förare.

Vanliga frågor om rattfylleri

Är det rattfylleri att köra med 0,2 promille?

Ja. Rattfyllerigränsen är 0,2 promille alkohol i blodet, motsvarande 0,10 milligram per liter utandningsluft. Straffet kan bli böter eller fängelse och körkortet återkallas normalt.

Hur mycket är böterna för rattfylleri?

Det finns inget enda fast bötesbelopp. Vid mindre allvarligt rattfylleri döms föraren ofta till dagsböter, där både brottets allvar och personens ekonomiska förhållanden påverkar det totala beloppet.

Hur länge blir man av med körkortet vid 0,5 promille?

Vid alkoholrattfylleri är spärrtiden normalt minst 12 månader. Den exakta tiden bestäms av Transportstyrelsen efter en individuell bedömning.

När räknas rattfylleri som grovt?

Vid minst 1,0 promille talar alkoholhalten starkt för grovt rattfylleri. Även lägre alkoholhalter kan leda till den rubriceringen, exempelvis om körningen inneburit påtaglig trafikfara.

Måste man göra om uppkörningen efter rattfylleri?

Normalt inte om spärrtiden är högst 12 månader och körkortet inte återkallats under prövotiden. Vid längre spärrtid krävs vanligtvis både nytt kunskapsprov och körprov.

Kan man köra dagen efter att man druckit alkohol?

Det beror på hur mycket alkohol som finns kvar i kroppen och om körförmågan fortfarande är påverkad.

Alkoholförbränningen varierar mellan personer. Kaffe, dusch, sömn eller motion gör inte att alkoholen försvinner snabbare på något tillförlitligt sätt.

Det går därför inte att utgå från att man är körklar bara för att man sovit några timmar eller känner sig nykter.

Vem bestämmer hur länge körkortet återkallas?

Det är Transportstyrelsen som beslutar om återkallelse och spärrtid. Domstolen eller åklagaren hanterar själva brottmålet.

För mer information om spärrtider, återkallelse och möjligheten att få tillbaka körkortet finns Transportstyrelsens regler om återkallat körkort.