Falska varningar om kärnvapen, radioaktiv strålning och kemiska attacker har skickats ut via officiella varningsappar i både Ukraina och Ryssland. Cyberattackerna inträffade under söndagskvällen och natten till måndagen den 2 november. Myndigheterna försäkrar att larmen inte motsvarade några verkliga hot. Händelserna väcker samtidigt frågor om hur säkra digitala varningssystem är när miljontals människor är beroende av snabb och korrekt information.

I Ukraina fick användare av en app för flyglarm meddelanden om bland annat radioaktiv strålning, kemiska angrepp och inkommande robotar. I Ryssland spreds falska kärnvapenvarningar genom katastrofministeriets officiella mobilapp.

Attackerna inträffade med bara några timmars mellanrum, men det finns ännu inga fastställda uppgifter om att de har något samband. Det är inte heller klarlagt vem eller vilka som låg bakom intrången.

Falska varningar om strålning och robotar i Ukraina

Den ukrainska varningsappen Flyglarm, som används för att informera civilbefolkningen om luftangrepp och andra faror, utsattes för ett cyberangrepp sent på söndagen den 1 november.

Användare fick meddelanden som såg ut att komma från den officiella varningstjänsten. Innehållet handlade bland annat om radioaktiv strålning, kemiska attacker och gatustrider.

Även den ryska hypersoniska roboten Oresjnik förekom i de falska varningarna.

I ett land där luftlarm är en återkommande del av vardagen är sådana meddelanden särskilt allvarliga. Befolkningen är van vid att snabbt reagera när telefonen varnar för ett hot.

Ukrainska myndigheter och appens utvecklare gick därför ut med besked om att varningarna var falska. Det fanns inget bekräftat strålningshot bakom meddelandena.

Varningsappen stängdes tillfälligt av

Efter intrånget pausades delar av tjänsten och utskicken av pushnotiser stoppades tillfälligt.

Under natten började appen åter fungera. Användarna kunde på nytt se varningsnivåer, men funktionen som visar luftburna mål på en karta var fortfarande avstängd enligt de senaste uppgifterna från utvecklarna.

Ytterligare säkerhetsåtgärder infördes för att förhindra liknande angrepp.

Utvecklarna uppgav också att appen inte lagrar användarnas personuppgifter. Det finns inga verifierade uppgifter om att personlig information stulits vid intrånget.

Den ukrainska försvarsmakten har samtidigt betonat att attacken inte påverkade militärens operativa system.

Det är en viktig skillnad. Den drabbade mobilappen är ett verktyg för att informera civilbefolkningen, inte det system som styr Ukrainas luftförsvar.

Ukrainas räddningstjänst uppgav att andra nationella varningsfunktioner fortsatte att fungera. Även kommunala system, däribland Kievs separata varningsapp och utomhussirener, kunde användas.

Rysslands officiella varningsapp hackades

Under natten till måndagen rapporterade även Rysslands katastrofministerium MCHS om en omfattande cyberattack.

Angreppet riktades mot ministeriets officiella mobilapp, som används för att informera invånare om olyckor, naturkatastrofer och andra hot.

Genom appen skickades falska meddelanden om kärnstridsspetsar och uppmaningar till användare att söka skydd.

Det ryska ministeriet bekräftade att tjänsten angripits och att arbete pågick för att återställa funktionerna.

Vid 10-tiden lokal tid på måndagen meddelade myndigheten att det nationella varningssystemet fungerade normalt.

Enligt ministeriet hade varken utomhussirener, sms, radio eller tv påverkats av intrånget.

Precis som i Ukraina var det alltså en digital kanal för civil information som drabbades, snarare än hela landets system för att varna befolkningen.

Inget bevisat samband mellan attackerna

Tidpunkterna gör att händelserna väcker frågor. Två länder som befinner sig i krig drabbas av cyberangrepp mot officiella varningsappar under samma natt.

Men ett tidsmässigt samband är inte detsamma som ett tekniskt eller organisatoriskt samband.

Det är ännu inte klarlagt om samma aktörer låg bakom båda attackerna, om angreppen var samordnade eller om det handlar om separata incidenter.

Ukrainska företrädare har pekat mot Ryssland, men det saknas offentligt verifierad teknisk bevisning som fastställer vem som genomförde intrånget.

Inte heller de exakta angreppsmetoderna har redovisats. Det är därför för tidigt att slå fast om systemen utsattes för samma typ av säkerhetsbrist.

Därför är falska kärnvapenlarm särskilt farliga

Cyberattacker behöver inte slå ut elnät, sjukhus eller militära system för att få allvarliga konsekvenser.

I det här fallet riktades angreppen mot information som människor förväntas lita på när deras säkerhet kan stå på spel.

En falsk varning om en kärnvapenattack kan få människor att söka skydd, försöka lämna ett område eller vidta andra omedelbara åtgärder.

Problemet blir särskilt stort när meddelandet kommer genom en app som normalt används för riktiga myndighetsvarningar.

Mottagaren kan då ha svårt att avgöra om informationen är äkta. I en akut situation finns heller inte alltid tid att undersöka meddelandets ursprung.

Det finns inga verifierade sammanställningar som visar hur många människor som agerade på de falska varningarna under nattens attacker. Några fastställda uppgifter om personskador till följd av larmen har inte heller presenterats.

Men själva möjligheten att manipulera en betrodd varningskanal är ett allvarligt säkerhetsproblem.

Risken är också att människor slutar lyssna

Den långsiktiga effekten kan vara minst lika problematisk.

Om människor upprepade gånger får falska varningar finns risken att de börjar ifrågasätta även riktiga larm.

Det kan leda till att någon inte söker skydd nästa gång en verklig robotattack, kemikalieolycka eller annan fara inträffar.

Varningssystem bygger därför inte enbart på teknik. De är också beroende av att människor känner förtroende för informationen.

Det gör dem till attraktiva mål för informationspåverkan.

Cyberangrepp och manipulation av samhällsviktig information är också metoder som kan förekomma inom det som brukar beskrivas som hybridkrigföring.

Det betyder inte att nattens attacker bevisligen var del av en samordnad hybridoperation. Något sådant samband har ännu inte fastställts.

Hur kunde officiella appar sprida falska larm?

En central fråga är hur angripare kunde få falska meddelanden att nå användare genom tjänster som normalt kontrolleras av myndigheter eller deras tekniska leverantörer.

En app består av flera delar. Det kan exempelvis handla om servrar som hanterar informationen, system för att skapa meddelanden, användarbehörigheter och den tekniska distributionen till mobiltelefoner.

Om en angripare får obehörig tillgång till någon kritisk del av kedjan kan det i vissa fall bli möjligt att manipulera vad användarna ser.

Men det är viktigt att skilja möjliga angreppsmetoder från vad som faktiskt är känt.

Det finns ännu ingen offentlig teknisk redovisning som visar exakt hur intrången i Ukraina och Ryssland gick till.

Det går därför inte att slå fast om angriparna använde stulna inloggningsuppgifter, utnyttjade en sårbarhet eller tog sig in på något annat sätt.

Flera oberoende kanaler minskar sårbarheten

Att en mobilapp påverkas behöver inte innebära att hela samhällets förmåga att varna befolkningen försvinner.

Både Ukraina och Ryssland har framhållit att andra varningskanaler fortsatte att fungera.

Det visar betydelsen av att viktig information kan spridas på flera olika sätt.

Om en app måste stängas av kan människor fortfarande behöva kunna nås genom sirener, radio, tv eller andra system.

Det minskar beroendet av en enda teknisk lösning, även om det inte gör samhället immunt mot cyberangrepp.

Kan samma sak hända i Sverige?

Händelserna väcker också frågor om svenska varningssystem.

Sverige använder Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, för att snabbt informera människor vid allvarliga olyckor och andra farliga situationer.

Varningarna kan spridas genom flera olika kanaler, bland annat Sveriges Radio P4, radio och tv, sms och utomhussirener.

Det finns dessutom digitala informationskanaler som 112-appen och Krisinformation.se.

Sverige har också SE-Alert, som bygger på tekniken cell broadcast. Den gör det möjligt att skicka varningsmeddelanden direkt till mobiltelefoner inom ett geografiskt område.

Tekniken skiljer sig från en vanlig appnotis, eftersom mottagaren inte behöver ha installerat en särskild app för att nås.

Att Sverige använder flera distributionsvägar är viktigt för beredskapen. Om en tjänst får tekniska problem ska information kunna nå människor på andra sätt.

Det innebär däremot inte att alla svenska digitala varningssystem är skyddade mot varje tänkbart cyberangrepp.

Sverige har tidigare varnat för falska VMA-sms

Problemet med falska myndighetsvarningar är inte helt främmande för Sverige.

I september 2025 varnade SOS Alarm för falska sms som utgav sig för att vara officiella VMA-meddelanden.

Det handlade inte om ett bekräftat intrång i det svenska varningssystemet, utan om meddelanden som försökte framstå som äkta myndighetsinformation.

Händelsen visar ändå hur viktigt det är att människor kan kontrollera varifrån en varning kommer.

Enligt SOS Alarms information om VMA kan allmänheten få officiell information genom flera kanaler.

Den som får ett misstänkt varningsmeddelande kan exempelvis kontrollera informationen via Sveriges Radio P4, Krisinformation.se eller informationsnumret 113 13.

Vid en möjlig akut fara är det samtidigt viktigt att följa relevanta skyddsinstruktioner och inte fördröja nödvändiga säkerhetsåtgärder.

Cyberattacker mot samhällsviktiga system blir en allt viktigare säkerhetsfråga

Digitaliseringen har gjort det möjligt att nå stora delar av befolkningen med varningar på några sekunder.

Samma utveckling innebär att allt fler samhällsfunktioner är beroende av uppkopplade tjänster och tekniska system som måste skyddas mot obehörig åtkomst.

Cyberincidenter kan påverka allt från informationsflöden till fysisk utrustning. I Sverige uppmärksammades exempelvis under måndagen även cyberangreppen mot uppkopplade frysar hos Ica och Coop.

Det handlar om helt andra typer av system och det finns inget känt samband med attackerna mot varningsapparna.

Men händelserna visar hur digital teknik kan skapa nya sårbarheter i funktioner som människor och företag använder i vardagen.

För varningssystem blir kraven särskilt höga. Informationen måste inte bara nå fram snabbt utan också vara riktig.

Efter attackerna i Ukraina och Ryssland återstår flera frågor. Vem låg bakom intrången? Vilka säkerhetsbrister utnyttjades? Och går det att förhindra att samma sak händer igen?

De berörda myndigheterna har ännu inte presenterat tillräckliga tekniska uppgifter för att besvara frågorna.

I Ukraina hade varningstjänsten delvis återställts under natten, medan Rysslands katastrofministerium under måndagen fortsatte arbetet med sin drabbade app.