Brentoljan steg till nära 92 dollar per fat på tisdagsmorgonen sedan fredsförsöken mellan USA och Iran kört fast. En utgången förhandlingsfrist, nya iranska militärhot och ännu en fartygsattack i Hormuzsundet får nu marknaden att förbereda sig på en betydligt längre energikris.

Oljepriset steg för tredje handelsdagen i rad under morgonen den 18 augusti. Vid 08.40 svensk tid handlades Brentoljan kring 91,76 dollar per fat, upp omkring 1 procent och på den högsta nivån sedan den 30 juli.

Den amerikanska WTI-oljan steg samtidigt till 85,55 dollar per fat.

Uppgången kommer efter att Brent redan stängt mer än två dollar högre på måndagen. På mindre än två veckor har priset stigit från drygt 83 dollar till nära 92 dollar.

Det förändrades under tisdagsmorgonen

Det är inte bara ännu en dags oro kring kriget. Den 60 dagar långa period som USA och Iran hade på sig att nå ett permanent avtal löpte ut på måndagen utan någon uppgörelse.

USA:s president Donald Trump säger att den tillfälliga överenskommelsen inte ska förlängas. Samtidigt uppger en högt uppsatt iransk källa att landet förbereder en ”fullt offensiv” militär linje om diplomatin misslyckas.

Enligt Reuters rapportering om de strandade fredsförsöken kan Iran genomföra en militär attack för att försöka bryta den amerikanska marinblockaden.

Hotet ska fortfarande behandlas som en uppgift från en anonym iransk källa, inte som ett offentligt militärt beslut. Men för oljemarknaden är formuleringen viktig. Iran signalerar inte längre bara att Hormuzsundet ska hållas stängt, utan att landet kan trappa upp konflikten aktivt.

Under tisdagsmorgonen träffades dessutom ett fartyg på väg ut ur sundet av en okänd projektil. Fartygets maskinrum skadades och en person i besättningen drabbades. Det är ännu inte fastställt vem som låg bakom attacken.

Marknaden räknar med en längre Hormuzkris

Det viktigaste skiftet är att oljehandlare inte längre verkar se störningarna som ett kort avbrott i väntan på ett avtal.

Före kriget passerade omkring 18 miljoner fat olja och oljeprodukter genom Hormuzsundet varje dag. Under augusti uppskattas flödet ha fallit till omkring 2 miljoner fat om dagen.

Det är ett dramatiskt bortfall i en passage som redan före kriget beskrevs som en av världens viktigaste flaskhalsar för olja och gas.

Saudiarabien och Förenade arabemiraten kan leda om delar av exporten genom ledningar och alternativa hamnar. Det räcker däremot inte för att ersätta normal trafik genom Hormuz. Även den längre vägen via Röda havet är osäker på grund av Huthirörelsens attacker mot sjöfarten.

Marknaden har tidigare reagerat kraftigt på varje tecken till diplomatiska framsteg. Den 3 augusti föll oljepriset omkring 7 procent när Trump avstod från en planerad attack och hoppet om en uppgörelse ökade.

Den 11 augusti pressades priset åter ned av nya fredssignaler. Den utvecklingen och effekten på bensin och diesel beskrivs i vår tidigare genomgång av oljeprisfallet den 11 augusti.

Nu har rörelsen vänt när förhandlingarna inte lett till något avtal. Bedömare som följer energimarknaden räknar med att Brent kan röra sig mellan 80 och 100 dollar på kort sikt. Det betyder inte att 100 dollar är det mest sannolika utfallet, men visar hur känsligt priset har blivit för nya attacker och politiska besked.

Diesel kan bli det största problemet

Ett högre oljepris slår normalt igenom på bensin och diesel, men Brentpriset är bara en del av kostnaden.

Den globala raffinaderiproduktionen låg i juli nästan 5 miljoner fat per dag under nivån ett år tidigare. Raffinaderier i Mellanöstern har slagits ut eller tvingats minska produktionen, samtidigt som ukrainska attacker har pressat den ryska produktionen av färdiga bränslen.

Det har gjort bristen på diesel större än bristen på råolja.

Diesel används av lastbilar, jordbruk, industri och arbetsmaskiner. Efterfrågan är därför svårare att snabbt minska än efterfrågan på vissa andra oljeprodukter. Europeiska lager ligger dessutom klart under normala nivåer.

Det innebär att dieselpriset kan förbli högt även om Brent senare faller tillbaka. Ett fredsavtal kan sänka råoljan snabbt, men det reparerar inte skadade raffinaderier och fyller inte tomma lager över en natt.

Så kan svenska bränslepriser påverkas

Svenska drivmedelspriser styrs bland annat av råoljan, raffinaderiernas marginaler, kronans kurs mot dollarn, fraktkostnader, skatter och priset på de färdiga produkterna.

Om Brent ligger kvar kring 90–100 dollar ökar risken för nya höjningar vid svenska pumpar. Dieseln är mest utsatt eftersom den globala produktmarknaden är särskilt ansträngd.

Sverige har samtidigt en tillfällig skattesänkning på bensin och diesel mellan den 1 juli och den 30 november 2026. Skatten har sänkts med 2,40 kronor per liter exklusive moms, vilket motsvarar 3 kronor inklusive moms om hela sänkningen når konsumenterna.

Skattesänkningen dämpar genomslaget från oljeuppgången, men skyddar inte helt mot högre världsmarknadspriser. Hur snabbt en förändring syns vid pumpen beror också på när drivmedelsbolagen köpte in sina produkter och hur kronan utvecklas.

Hormuzkrisen har redan börjat pressa svenska bensin- och dieselpriser. Den nya upptrappningen ökar risken för att trycket består längre än marknaden tidigare räknat med.

Högre inflation och svårare ränteläge

Ett varaktigt oljepris kring 90 dollar eller högre påverkar betydligt mer än bilisternas tankning.

Dyrare diesel höjer kostnaderna för transporter, jordbruk och industri. Det kan i sin tur pressa upp priserna på mat, byggmaterial och andra varor. Flyg och sjöfart drabbas av både högre bränslekostnader och dyrare försäkringar.

Hushållen får samtidigt mindre pengar över till annan konsumtion. Företag som inte kan föra vidare kostnaderna till kunderna får pressade marginaler.

För centralbankerna blir läget besvärligt. Högre energipriser driver inflationen uppåt samtidigt som de bromsar tillväxten. Räntesänkningar kan då behöva skjutas upp trots att konjunkturen försvagas.

Den amerikanska 30-årsräntan steg under morgonen till 5,321 procent, den högsta nivån sedan 2007. Asiatiska börser föll samtidigt tillbaka när investerarna vägde högre energikostnader mot svagare ekonomisk tillväxt.

Hela ränteuppgången kan inte förklaras av Iran och oljepriset. Även statsfinanser, obligationsutbud och förväntningar på centralbankerna spelar in. Men den nya uppgången i energipriser förstärker den inflationsoro som redan finns på marknaden.

Det avgör oljepriset härifrån

Det första marknaden bevakar är om de indirekta kontakterna mellan USA och delar av det iranska styret kan leda vidare, trots att den formella tidsfristen löpt ut.

Iran för dessutom separata samtal med Oman om trafiken genom Hormuzsundet. Någon fungerande uppgörelse som rederier och försäkringsbolag litar på finns ännu inte.

Det räcker inte heller med ett nytt politiskt dokument. Fartygstrafiken måste kunna återvända utan risk för attacker, och rederierna måste få försäkringar till rimliga priser.

Om trafiken genom Hormuz fortsätter på dagens låga nivå samtidigt som fler fartyg eller energianläggningar attackeras kan Brent snabbt närma sig 100 dollar igen. Om sundet däremot öppnas på ett trovärdigt och varaktigt sätt kan den geopolitiska riskpremien falla betydligt snabbare än priserna på bensin och diesel.