Iran tänker inte häva blockaden av Hormuzsundet förrän USA ändrar linje. Samtidigt säger Donald Trump öppet att amerikanerna får acceptera fortsatt höga bensinpriser så länge kriget pågår. För svenska hushåll ökar därmed risken för att energichocken blir mer långvarig.

Den politiska tonen kring Hormuzsundet hårdnar samtidigt som trafiken genom en av världens viktigaste leder för olja fortfarande ligger på extremt låga nivåer.

Iran står fast vid att blockaden fortsätter. Biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi säger att den ska upprätthållas så länge USA inte ändrar sin hållning, samtidigt som utrikesminister Abbas Araqchi uppger att Iran ännu inte har beslutat att återuppta förhandlingarna med USA.

På den amerikanska sidan finns inte heller några tydliga tecken på en snabb reträtt.

Donald Trump sade under fredagen att amerikanerna får acceptera att betala något mer för bensinen så länge konflikten pågår. Amerikanska bensinpriser ligger enligt Reuters omkring 29 procent högre än för ett år sedan.

Det förändrar frågan för energimarknaden. Det handlar inte längre bara om hur högt oljepriset kan stiga under några dramatiska dagar, utan om hur länge störningarna kan fortsätta.

Oljepriset steg 6 procent på en vecka

Brentoljan avslutade fredagen på 88,52 dollar per fat efter att ha stigit omkring 6 procent under veckan.

Samtidigt är fartygstrafiken genom Hormuz fortfarande långt ifrån normal.

De senaste uppgifterna från Kpler visade att endast två fartyg passerade sundet under fredagen. Inga synliga råoljetransporter registrerades.

Det betyder inte med säkerhet att ingen olja alls tog sig igenom. Fartyg kan stänga av sina transpondrar och därmed försvinna från den vanliga spårningen.

Skillnaden mot normalt är ändå enorm. Före kriget passerade fler än 130 fartyg genom sundet per dag.

Hurbra har tidigare beskrivit hur det synliga råoljeflödet genom Hormuz i praktiken stannade.

Därför kan Sverige påverkas

Sverige köper inte all sin olja direkt från Persiska viken. Det skyddar däremot inte svenska bilister från högre oljepriser.

Olja, bensin och diesel handlas på internationella marknader. När tillgången på råolja eller raffinerade produkter minskar kan priset stiga även i länder långt från själva konflikten.

För svenska hushåll är sambandet framför allt synligt vid bensin- och dieselpumpen.

Hur stor prisökningen blir går däremot inte att räkna ut enbart genom att titta på Brentoljan. Även raffinaderimarginaler, priset på färdiga oljeprodukter, kronans värde mot dollarn, skatter och konkurrensen mellan bensinstationer påverkar.

Det är därför för tidigt att slå fast att ett visst oljepris automatiskt innebär ett visst bensin- eller dieselpris i Sverige.

Men ju längre störningarna i Hormuz fortsätter, desto större blir risken för ett mer varaktigt tryck uppåt.

Sverige har redan sänkt skatten på drivmedel

Svenska hushåll har samtidigt en viktig stötdämpare.

Från den 1 juli till den 30 november 2026 gäller en tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel. Koldioxidskatten sänktes med 2,40 kronor per liter, vilket regeringen beräknade motsvarar omkring 3 kronor per liter inklusive moms om hela sänkningen når konsumenten.

Det gör att den svenska prisreaktionen inte behöver bli lika kraftig som den annars hade varit.

Skattesänkningen kan däremot inte isolera Sverige från världsmarknaden. Om olje- och produktpriserna fortsätter upp kan en del av skattelättnaden i praktiken ätas upp av dyrare bränsle.

Billigare drivmedel drog nyligen ner inflationen

Det gör utvecklingen extra intressant för svensk ekonomi.

I juli föll svenska drivmedelspriser med omkring 10 procent jämfört med juni. Samtidigt sjönk KPIF-inflationen från 1,3 till 0,7 procent.

Billigare energi var alltså en av faktorerna bakom den mycket låga inflationen.

En längre period med stigande bensin- och dieselpriser skulle kunna börja verka åt motsatt håll.

Sverige har redan sett hur snabbt effekten kan slå igenom. I mars steg dieselpriserna med 27,6 procent och bensinen med 15 procent på en enda månad. De båda drivmedlen bidrog tillsammans med omkring en halv procentenhet till den månatliga förändringen i KPI.

Det betyder inte att samma utveckling väntar nu. Men det visar varför Hormuzkrisen är mer än en fråga om vad det kostar att tanka bilen.

Dyrare bränsle påverkar också transporter, företag och i förlängningen kostnaderna för andra varor.

Riksbanken lämnar nytt besked på torsdag

Tajmingen är dessutom känslig.

Riksbanken lämnar nästa räntebesked torsdagen den 20 augusti. Styrräntan ligger i dag på 1,75 procent.

Vid det senaste beskedet konstaterade Riksbanken att inflationen var låg men att risken för högre inflation framöver hade ökat.

Det är för tidigt att säga att den senaste utvecklingen kring Hormuz kommer förändra räntebeslutet. Riksbanken tittar på betydligt fler faktorer än oljepriset under en enskild vecka.

Men energimarknaden har på nytt blivit en tydlig osäkerhetsfaktor precis före mötet.

Läs också om Riksbankens senaste räntebesked och bedömning av inflationen.

Det avgör vad som händer med priserna

Den viktigaste frågan under de kommande dagarna är om blockaden faktiskt består och om trafiken genom Hormuz fortsätter på dagens extremt låga nivåer.

En återgång till mer normal fartygstrafik skulle kunna lätta trycket på marknaden snabbt.

Motsatsen gäller om Iran står fast, USA fortsätter sin hårda linje och någon politisk lösning inte kommer närmare.

Då riskerar ett tillfälligt oljeprishopp att utvecklas till ett längre problem.

För svenska hushåll är det framför allt tre saker att följa: Brentoljan, kronans utveckling mot dollarn och de svenska pumppriserna.

Bakgrunden till varför sundet är så avgörande finns i Hurbra-guiden om vad som händer om Iran stänger Hormuzsundet, medan Sveriges ekonomiska exponering mot Iran-konflikten förklaras separat.

Det nya beskedet från helgen är framför allt att ingen av sidorna verkar räkna med en snabb väg tillbaka till normalläge. Om det håller i sig kan svenska hushåll få känna av konflikten långt från Persiska viken.