Oljepriset föll kraftigt under tisdagseftermiddagen den 4 augusti 2026 efter nya amerikanska besked om att ett avtal kring Hormuzsundet kan vara nära. Brentoljan handlades runt 80 dollar per fat, men Iran bekräftar inte att direkta förhandlingar pågår och de faktiska oljeleveranserna från Persiska viken är fortfarande kraftigt begränsade.

Brentoljan föll till omkring 80 dollar

Priset på Brentolja sjönk med omkring 4 procent under tisdagseftermiddagen och handlades runt 80,40 dollar per fat. Den amerikanska WTI-oljan föll samtidigt närmare 5 procent till cirka 76,60 dollar.

Rörelserna var ännu större under dagen. Brent hade som högst handlats över 86 dollar men föll som lägst under 80-dollarstrecket.

Prisfallet fortsatte därmed den kraftiga nedgången från måndagen, då Brentoljan föll omkring 7 procent. På två handelsdagar hade priset tappat ungefär 11 procent.

Bakom rörelsen ligger inte någon plötslig ökning av världens oljetillgång. Marknaden reagerar i stället på att sannolikheten för en politisk lösning kring Hormuzsundet tycks ha ökat.

USA öppnar för ett snabbt avtal

USA:s finansminister Scott Bessent sade under tisdagen att en uppgörelse mellan USA och Iran skulle kunna nås redan under tisdagen eller onsdagen.

En sådan uppgörelse skulle enligt Bessent kunna leda till att Hormuzsundet öppnas för fri sjöfart och att konflikten börjar röra sig mot ett mer normalt läge. Han bedömde också att oljepriset kan falla ytterligare om fartygstrafiken verkligen kommer i gång.

USA:s utrikesminister Marco Rubio uttryckte sig mer försiktigt. Enligt honom har framsteg gjorts, men någon färdig överenskommelse finns ännu inte.

Qatar har samtidigt uppgett att samtalen har kommit långt. Qatar, Oman och Pakistan ska ha fungerat som medlare och förmedlat olika förslag mellan parterna.

Marknaden har därför börjat prisa in en större chans till ett genombrott. Det är dock fortfarande förväntningar som driver priset. Något slutligt avtal har inte presenterats.

Iran förnekar direkta förhandlingar

Iran ger en annan bild av förhandlingarna. Från iranskt håll förnekas fortfarande att direkta samtal med USA pågår.

Teheran uppger i stället att samtalen förs med Oman och handlar om hur sjöfarten genom Hormuzsundet ska organiseras.

En av de svåraste frågorna verkar vara hur stor kontroll Iran ska ha över trafiken. Enligt uppgifter från en källa med insyn vill Iran kontrollera inkommande fartyg och få information om utgående trafik. Teheran vill också behålla möjligheten att ingripa mot fartyg.

Det innebär att parterna fortfarande kan stå långt ifrån varandra i den mest avgörande frågan. USA vill kunna beskriva sundet som öppet för fri trafik. Iran vill inte ge upp sin kontroll över sjöleden.

Hurbra har tidigare gått igenom Irans krav på avgifter och kontroll i Hormuzsundet.

Sjöfarten är fortfarande farlig

Även om oljepriset föll var situationen på vattnet fortfarande allvarlig under tisdagen.

Ett torrlastfartyg rapporterades ha träffats av en okänd projektil nordost om den omanska halvön Musandam. Besättningen övergav fartyget och en person uppgavs saknad.

Trafiken genom Hormuzsundet är fortfarande mycket mindre än före kriget. Enligt den amerikanska energimyndigheten EIA:s sammanställning över världens viktigaste oljetransportleder passerar normalt omkring en femtedel av världens olje- och LNG-leveranser genom sundet.

Internationella energiorganet IEA har beräknat att oljeflödet genom Hormuz minskat från omkring 20 miljoner fat per dag före kriget till i genomsnitt 2,7 miljoner fat om dagen under mars, april och maj.

Ett politiskt uttalande kan pressa ned terminspriset på några minuter. Det tar betydligt längre tid att återställa fartygstrafiken, försäkringsskyddet, produktionen och oljelagren.

Aramco varnar för uttömda lager

Saudi Aramcos vd Amin Nasser bedömer att världsmarknaden gått miste om mer än 2,6 miljarder fat olja sedan kriget började i slutet av februari.

Det motsvarar nästan en normal månads global oljeproduktion.

Siffran innebär inte att världens oljelager ensamma har minskat med 2,6 miljarder fat. Den avser den sammanlagda mängd olja som enligt Aramco inte har kunnat produceras eller nå marknaden som planerat.

Nasser varnade också för att det kan ta upp till 18 månader att återställa de uttömda lagren. Den beräkningen bygger på att lagren efter en omedelbar öppning av Hormuz skulle kunna fyllas med i genomsnitt 2,1 miljoner fat per dag.

Saudi Aramco redovisade samtidigt en nettovinst på 32,69 miljarder dollar, en ökning med 44 procent. Bolaget har gynnats av de högre oljepriserna och av att Saudiarabien kan transportera en del av oljan via en pipeline från östra till västra delen av landet.

Goldman ser fortsatt stora prisrisker

Goldman Sachs uppskattar att oljeexporten från Gulfregionen nu ligger på omkring 36 procent av nivån före kriget. I början av juli ska den ha legat nära 80 procent.

Banken bedömer också att de synliga globala oljelagren under de senaste två veckorna har minskat i en takt motsvarande 6,3 miljoner fat per dag.

Goldman räknar med att Brentoljan kan handlas inom ett intervall på 80–90 dollar fram till dess att marknaden får antingen ett bekräftat avtal eller en större militär upptrappning.

Det visar hur osäker situationen fortfarande är. Ett fungerande avtal kan ta bort ytterligare delar av krigspremien. Nya attacker eller sammanbrutna förhandlingar kan snabbt skicka upp oljepriset igen.

Oljejättarnas vinster har rusat

De höga oljepriserna under våren och sommaren har samtidigt gett stora vinster för energibolagen.

BP redovisade en underliggande kvartalsvinst på 5,73 miljarder dollar. Det var mer än dubbelt så mycket som under samma period föregående år och bolagets högsta kvartalsresultat sedan 2022.

Brentoljan kostade i genomsnitt omkring 97 dollar per fat under andra kvartalet, jämfört med ungefär 67 dollar ett år tidigare.

USA:s president Donald Trump har kritiserat ExxonMobil och Chevron för att tjäna för mycket på bristsituationen. Han har krävt att bolagen sänker priserna vid de amerikanska bensinpumparna.

Råoljeprisets nedgång under tisdagen innebär dock inte att drivmedelspriserna omedelbart följer efter. Bensin- och dieselpriser påverkas även av lager, raffinering, transporter, skatter och tidigare inköpspriser.

Detta avgör om oljepriset fortsätter ned

Oljeprisets fortsatta riktning avgörs nu framför allt av om de diplomatiska beskeden följs av verkliga förändringar i Hormuzsundet.

Marknaden behöver se att fartyg kan passera utan att attackeras, att försäkringsbolagen åter accepterar trafiken och att oljeexporten från Gulfregionen faktiskt ökar.

Det räcker inte med att USA säger att en uppgörelse kan vara nära. Iran måste acceptera villkoren och rederierna måste bedöma att sundet åter är tillräckligt säkert.

När Trump den 2 augusti pausade nya amerikanska attacker mot Iran föll en del av krigspremien redan ur oljepriset. Tisdagens besked förstärkte den rörelsen.

Men så länge Hormuzsundet fortfarande är nästan stängt och de globala lagren fortsätter att minska är den underliggande bristen inte löst. Marknaden hoppas på ett avtal. Den väntar fortfarande på bevis.