Brentoljan handlas runt 96 dollar fatet efter veckans kraftiga uppgång. För svenska bilister betyder 100-dollarolja inte automatiskt ett dramatiskt prishopp vid pumpen – men om oljepriset fortsätter upp samtidigt som de tillfälliga svenska skattesänkningarna försvinner kan bensin, diesel och inflation snabbt bli dyrare igen.
Oljepriset har på nytt närmat sig den psykologiskt viktiga nivån 100 dollar fatet.
På fredagsmorgonen handlades Brentolja kring 96 dollar efter en uppgång på omkring 7,6 procent under veckan. Bakom rörelsen ligger framför allt nya strider mellan USA och Iran och växande oro för oljeleveranserna från Mellanöstern.
Samtidigt har trafiken genom Hormuzsundet minskat kraftigt. Sundet är en av världens viktigaste transportvägar för olja och gas, och även relativt små störningar kan snabbt få marknaden att lägga på en geopolitisk riskpremie.
För Sverige handlar frågan därför inte bara om hur högt Brentpriset går.
Det avgörande är vad som händer med bensin- och dieselpriserna, transportföretagens kostnader och inflationen – och om dyrare energi till slut gör Riksbankens arbete svårare.
100 dollar betyder inte automatiskt dyr bensin över en natt
Ett oljepris på 100 dollar låter dramatiskt, men steget från dagens nivå kring 96 dollar är betydligt mindre än rubriken antyder.
Med en dollarkurs på ungefär 9,53 kronor motsvarar uppgången från 96,06 till 100 dollar grovt räknat omkring 24 öre per liter råolja före moms. Med moms blir det ungefär 30 öre.
Det betyder inte att bensinen automatiskt blir 30 öre dyrare.
Priset vid pump påverkas också av bland annat:
- priset på färdig bensin och diesel
- raffinaderiernas marginaler
- biodrivmedel
- transport- och lagringskostnader
- kronans värde mot dollarn
- skatter
- konkurrensen mellan drivmedelsbolagen
Oljepriset är alltså en viktig del av bensinpriset, men långt ifrån hela.
Därför är 100 dollar framför allt en signal om att risken stiger. Om Brent fortsätter mot 110 eller 120 dollar blir effekten betydligt större.
Så mycket kan högre oljepris motsvara per liter
Om man isolerar själva råoljepriset och antar att dollarkursen är oförändrad går det att göra en enkel överslagsräkning.
| Brentpris | Ungefärlig ökning mot 96 dollar |
|---|---|
| 100 dollar | cirka 0,30 kr/l inklusive moms |
| 110 dollar | cirka 1,04 kr/l inklusive moms |
| 120 dollar | cirka 1,79 kr/l inklusive moms |
Det här är inte prognoser för bensin- eller dieselpriset. Tabellen visar bara hur mycket själva råoljekostnaden förändras.
Särskilt diesel kan utvecklas annorlunda. Den europeiska dieselmarknaden har redan varit mer ansträngd än råoljemarknaden, vilket gör att priset på färdig diesel ibland stiger betydligt mer än Brentoljan.
Den som vill förstå varför oljepris och pumppris inte alltid följs åt kan också läsa Hurbra-artikeln om hur amerikanska oljelager kan påverka svenska bensinpriser.
Svenska skatten kan bli minst lika viktig som oljepriset
Den stora svenska risken under hösten är att oljeuppgången sammanfaller med flera redan beslutade förändringar av drivmedelsskatten.
Fram till och med den 30 september är punktskatten på vanlig miljöklass 1-bensin 1,57 kronor per liter före moms.
För diesel är motsvarande skatt 1,242 kronor.
Från den 1 oktober upphör en del av den tillfälliga skattesänkningen. Då stiger skatten till 2,39 kronor per liter för bensin och 1,561 kronor för diesel.
Om hela förändringen skulle slå igenom på konsumentpriset motsvarar det inklusive moms ungefär:
- drygt 1 krona mer per liter bensin
- omkring 40 öre mer per liter diesel
Det är redan en större direkt förändring än steget från dagens Brentpris upp till 100 dollar.
Ännu större blir förändringen från den 1 december om dagens regler ligger fast och även den tillfälligt sänkta koldioxidskatten löper ut.
Jämfört med septembernivån innebär skatteförändringarna då totalt ungefär 4 kronor per liter bensin och 3,40 kronor per liter diesel inklusive moms.
Det betyder inte att pumppriserna säkert stiger lika mycket. Oljepriset kan falla, kronan kan stärkas och politiken kan ändras.
Men ett fortsatt högt oljepris samtidigt som skattesänkningarna upphör skulle skapa en helt annan situation för svenska bilister än dagens.
Sverige har ingen akut bränslebrist
Trots oron kring Mellanöstern finns det i nuläget inget som pekar på en akut svensk brist på bensin eller diesel.
Energimyndighetens senaste lägesbild beskriver den svenska tillgången som stabil.
Den omedelbara risken är därför framför allt priset.
Det är också viktigt när läget i Hormuz diskuteras. Minskad trafik genom sundet behöver inte betyda att svenska bensinstationer plötsligt står utan bränsle. Den första effekten kommer normalt genom världsmarknadspriset.
För den som vill förstå varför Hormuz är så känsligt finns en större genomgång i Hurbra-guiden Kan Iran stänga Hormuzsundet?.
Dyrare diesel slår vidare till transporter
Nästa steg är transportsektorn.
För vissa långväga svenska åkerier kan diesel stå för mer än en fjärdedel av de totala kostnaderna. När dieseln stiger försöker företagen ofta föra vidare åtminstone en del av kostnaden genom drivmedelstillägg och indexreglerade avtal.
Det innebär att en oljeuppgång kan slå vidare från bensinstationen till andra delar av ekonomin.
Mat, byggmaterial, industrivaror och andra produkter måste transporteras. Om frakten blir dyrare ökar företagens kostnader, och en del av den kostnaden kan i nästa steg hamna hos konsumenten.
Effekten sker inte omedelbart och långt ifrån alla företag kan höja sina priser lika mycket.
Men ju längre oljepriset ligger högt, desto större blir risken att det börjar märkas utanför själva energimarknaden.
Oljepriset kan lyfta inflationen igen
Det här är också anledningen till att Riksbanken följer utvecklingen noga.
Konjunkturinstitutets tumregel är att en uppgång på 10 procent i råoljepriset direkt kan höja nivån på KPIF med omkring 0,1 procent genom dyrare drivmedel.
Därtill kommer indirekta effekter från bland annat produktion och transporter.
En mer långvarig och utbudsdriven oljeprisuppgång kan därför bli betydligt mer besvärlig än en kort prisspik som snabbt går tillbaka.
Det är särskilt relevant just nu eftersom svensk inflation nyligen pressats ned av billigare energi.
KPIF-inflationen låg på 0,7 procent i juli. Samtidigt hade drivmedelspriserna fallit kraftigt jämfört med månaden före och bidrog till den låga inflationstakten.
Om den utvecklingen vänder kan energin i stället börja dra inflationen uppåt igen.
Därför blir oljepriset en fråga för Riksbanken
Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent.
Vid beskedet den 20 augusti pekade centralbanken uttryckligen på risken för högre underliggande inflation till följd av utbudsstörningarna i Mellanöstern.
Riksbanken slog samtidigt fast att en räntehöjning senare under året fortfarande är möjlig om inflationen blir högre och mer bestående.
Den nya oljeuppgången betyder inte att en höjning nu är given.
Centralbanker brukar kunna se igenom tillfälliga energiprissvängningar om effekten bedöms försvinna snabbt. Problemet uppstår om oljepriset ligger kvar högt, transportkostnaderna stiger och företagen börjar föra vidare kostnaderna till fler priser.
Då blir inflationen bredare.
Det är den utvecklingen Riksbanken framför allt vill undvika.
Den senaste bedömningen finns i Riksbankens räntebesked från den 20 augusti.
Nästa räntebesked kommer den 24 september
Tajmingen gör oljeuppgången extra intressant.
Nya preliminära svenska inflationssiffror för augusti kommer den 7 september.
Därefter lämnar Riksbanken nästa räntebesked den 24 september.
Om Brent då fortfarande ligger nära eller över 100 dollar kommer oljepriset sannolikt väga tyngre i riskbilden än det gjorde under sommaren.
Men ett enskilt oljepris räcker fortfarande inte för att avgöra räntan.
Riksbanken kommer framför allt titta på om energipriserna börjar sprida sig till andra delar av inflationen, hur kronan utvecklas, vad företagen gör med sina priser och hur den svenska ekonomin i övrigt mår.
Hormuz avgör hur stor risken blir
Den kortsiktigt viktigaste frågan är nu vad som händer i Hormuz.
Om trafiken normaliseras och konflikten mellan USA och Iran lugnar sig kan riskpremien i oljepriset snabbt minska.
Om störningarna däremot förvärras finns betydligt mer uppsida i oljepriset.
Hormuz är så viktigt för den globala oljehandeln att en större och mer långvarig störning snabbt kan få konsekvenser långt utanför Mellanöstern.
Hurbra har tidigare gått igenom hur Iran och Hormuz påverkar svenska bränslepriser.
Det nya läget är mer känsligt eftersom oljepriset redan befinner sig nära 100 dollar samtidigt som Sverige går mot höjda drivmedelsskatter.
För svenska hushåll är därför den stora frågan inte om Brent når exakt 100 dollar.
Det viktiga är hur länge oljepriset ligger kvar på en hög nivå – och om uppgången fortsätter när skatterna samtidigt börjar stiga under hösten.