Europas gaspris steg på nytt den 7 september och handlades nära 74 euro per megawattimme. Samtidigt är EU:s gaslager bara omkring 66 procent fyllda och Qatar har förlängt problemen med LNG-leveranser in i november. Europa står inte inför en akut gasbrist – men marginalerna inför vintern 2026/27 har blivit betydligt mindre.

Det nederländska TTF-kontraktet, som fungerar som riktmärke för den europeiska gasmarknaden, steg omkring 2,4 procent till 73,73 euro per megawattimme under den tidiga handeln på måndagen.

Prisuppgången kommer samtidigt som Europa fortfarande har ovanligt lite gas i lagren för årstiden.

Nyckeltal	Läget
TTF den 7 september	73,73 €/MWh
Prisuppgång	cirka 2,4 procent
EU:s gaslager	cirka 66,6 procent
Samma tid 2025	cirka 79 procent
Femårssnitt	cirka 83 procent
Edison-laster under force majeure	29
Berörd gasvolym	cirka 3,8 miljarder m³
Qatarproblemen förlängda	till början av november

Gaslagren ligger långt under det normala

EU:s lager var omkring 66,6 procent fyllda den 5 september.

Det är ungefär 12 procentenheter lägre än vid samma tid förra året och mer än 16 procentenheter under femårssnittet på omkring 83 procent.

Hurbra skrev redan i augusti om Europas låga gaslager inför vintern. Sedan dess har situationen blivit mer känslig när leveransproblemen från Qatar fortsatt samtidigt som marknadspriset stigit.

Det betyder däremot inte att EU redan har misslyckats med sitt lagermål.

Grundmålet är fortfarande att lagren ska nå 90 procents fyllnadsgrad inför vintern, men reglerna har blivit flexiblare. Målet kan nås någon gång mellan den 1 oktober och 1 december och medlemsländerna har dessutom möjlighet att avvika vid särskilt svåra marknadsförhållanden.

Problemet är i stället bufferten.

När lagren börjar vintern från en lägre nivå blir Europa mer beroende av att kontinuerligt kunna köpa in ny gas under de kalla månaderna.

Qatar förlänger leveransproblemen

En viktig anledning till den senaste oron finns på LNG-marknaden.

QatarEnergy har förlängt force majeure för leveranser till bland andra italienska Edison till början av november. Ytterligare fem LNG-laster berörs.

Sedan början av april omfattas därmed totalt 29 planerade laster, motsvarande omkring 3,8 miljarder kubikmeter gas.

Edison har lyckats ersätta en stor del av de uteblivna volymerna genom inköp från andra håll. Det gör att situationen inte ska beskrivas som att Italien eller Europa plötsligt står utan gas.

Men ersättningsgasen måste köpas på den globala marknaden.

Det är där problemet uppstår.

Europa konkurrerar med bland annat asiatiska köpare om flexibla LNG-laster. Om utbudet minskar samtidigt som temperaturen faller kan priset behöva stiga tillräckligt mycket för att europeiska bolag ska kunna locka laster från andra marknader.

Edisons egen information om de förlängda problemen finns hos bolaget här.

Europa är mindre beroende av Ryssland – men mer beroende av LNG

Sedan energikrisen 2022 har Europa byggt om sin gasförsörjning kraftigt.

Beroendet av rysk pipelinegas har minskat och LNG har fått en betydligt större roll. Det har gjort Europa mindre sårbart för en enskild rysk leverantör.

Samtidigt har en ny sårbarhet uppstått.

När en större del av gasen kommer som LNG måste Europa konkurrera på en global marknad där lasten kan styras dit priset är bäst.

En störning i Qatar, USA eller någon viktig transportled kan därför snabbt påverka europeiska priser.

Det är särskilt relevant i ett läge där oron kring Hormuz och energitransporterna redan har ökat osäkerheten på energimarknaden.

Ingen akut gaskris – men en kall vinter kan bli dyr

EU-kommissionens bedömning så sent som den 3 september var att det inte finns någon omedelbar risk för Europas gasförsörjning.

Det är en viktig skillnad jämfört med krisåret 2022.

Europa har i dag större kapacitet att importera LNG, fler leverantörer, mer förnybar elproduktion och lägre gasförbrukning än före energikrisen.

Därför är det fullt möjligt att ta sig igenom vintern även med lägre lagernivåer.

Men säkerhetsmarginalen är mindre.

Under en normal vinter kan uttag ur lagren stå för en stor del av Europas löpande gasförbrukning. Om vintern blir kall, LNG-leveranserna fortsätter att störas och lagren sjunker snabbt ökar konkurrensen om nya leveranser.

Det är där den verkliga risken ligger inför 2026/27.

Europa behöver inte få slut på gas för att hushåll och företag ska drabbas. Det räcker att marknaden börjar prissätta risken för knapphet.

I ett mer pressat scenario kan gaspriset därför stiga långt innan någon faktisk fysisk brist uppstår.

Det kan slå mot svenska elpriser

Sverige använder betydligt mindre naturgas än många länder på kontinenten.

Men det betyder inte att Sverige är isolerat från en europeisk gaskris.

Gaseldade kraftverk spelar fortfarande en viktig roll i Europas elsystem. När vind- och solproduktionen är låg kan gas bli den dyraste produktion som behövs för att täcka efterfrågan.

Den dyraste produktionen som krävs sätter ofta marginalpriset på elmarknaden.

När gasen blir dyrare kan därför även elpriset stiga.

Effekten kan sprida sig till Sverige genom de nordiska och europeiska elförbindelserna, framför allt till södra Sverige där kopplingen till kontinentala priser är starkast.

Hur stor effekten faktiskt blir beror samtidigt på flera andra faktorer: temperatur, vindkraft, vattenmagasin, kärnkraftens tillgänglighet och överföringskapaciteten mellan olika elområden.

Ett gaspris på 74 euro per megawattimme innebär alltså inte automatiskt ett visst svenskt elpris.

Men det höjer risknivån.

Industrin kan få en ny kostnadschock

För Europas industri är gaspriset ännu viktigare.

Gas används både som energikälla och direkt insatsvara i flera energiintensiva sektorer. Höga priser slår därför mot bland annat kemi, gödsel, glas, metall och annan tung industri.

Europeiska företag har redan under flera år haft betydligt högre energiutgifter än många konkurrenter i USA och Asien.

En ny vinter med höga gas- och elpriser riskerar därför att åter pressa både produktion och investeringar.

I Sverige står naturgas för en relativt liten del av den totala energianvändningen, omkring tre procent.

Användningen är däremot koncentrerad till vissa delar av landet och vissa industrier. I delar av södra och västra Sverige är gas betydligt viktigare för industrins energiförsörjning än rikssiffran antyder.

Den största svenska effekten kan ändå komma indirekt genom högre europeiska elpriser och svagare efterfrågan från andra EU-länder.

Dyrare energi kan störa inflationsnedgången

Gaspriset har också blivit en penningpolitisk fråga.

Europa gick in i hösten med ett betydligt mer besvärligt inflationsläge än Sverige. Euroområdets inflation steg till 3,3 procent i augusti och energipriserna var en viktig förklaring.

Om gas- och elpriserna fortsätter upp kan effekten sprida sig vidare till företagens kostnader, transporter och slutligen konsumentpriser.

Det kan göra det svårare för Europeiska centralbanken att sänka räntorna – eller i ett mer pressat läge tvinga banken att hålla en stramare linje längre än planerat.

ECB väntas redan den 10 september höja depositräntan till 2,50 procent. Hurbra har gått igenom läget inför ECB:s räntebesked.

I Sverige är situationen lugnare.

KPIF-inflationen låg preliminärt på 0,7 procent i augusti och inflationen exklusive energi var ännu lägre. Riksbankens styrränta är 1,75 procent.

En europeisk energichock skulle därför träffa Sverige från ett helt annat utgångsläge än euroområdet.

Men om gas- och elpriserna börjar stiga kraftigt igen kan även den svenska inflationsbilden förändras.

Vintern avgör hur allvarligt läget blir

Dagens nivåer är fortfarande långt från de extrema priser som Europa såg under energikrisen 2022, då TTF vid ett tillfälle passerade 300 euro per megawattimme.

Men Europas situation inför vintern 2026/27 är känsligare än den såg ut att bli bara några månader tidigare.

Lagren är ovanligt låga. Qatarproblemen fortsätter in i november. LNG har blivit en större del av Europas försörjning och gaspriset ligger redan nära 74 euro per megawattimme.

Det avgörande blir nu vädret och hur snabbt Europa lyckas fylla på lagren under hösten.

En mild vinter med stabila LNG-leveranser kan göra dagens oro tillfällig.

En kall vinter kombinerad med fortsatta leveransproblem skulle däremot kunna tvinga Europa tillbaka in i en betydligt dyrare energimarknad – med följder för elpriser, industri, inflation och räntor långt utanför själva gasmarknaden.