Från den 1 augusti 2026 gäller nya regler om trygghet och studiero i svenska skolor. De tidigare ordningsreglerna har ersatts av skolregler som måste innehålla en konsekvensplan, samtidigt som varje skola ska ha ett förväntansdokument för elever och vårdnadshavare.
För elever och föräldrar innebär förändringen framför allt att det ska bli tydligare vad skolan förväntar sig, vad som kan hända om reglerna bryts och vilket ansvar skolan själv har. Rektorer har samtidigt fått starkare möjligheter att ingripa vid allvarliga eller återkommande ordningsproblem.
Nya skolregler gäller från 1 augusti 2026
Alla skolor ska ha gemensamma skolregler som syftar till trygghet och studiero. Skolreglerna ersätter det som tidigare kallades ordningsregler.
Det handlar inte bara om ett namnbyte.
En viktig nyhet är att skolreglerna ska innehålla en konsekvensplan. Eleven ska alltså inte bara kunna se vad som är tillåtet och förbjudet, utan även få en tydligare bild av vad som kan hända när reglerna inte följs.
Rektorn ansvarar för skolreglerna och beslutar om dem. Eleverna ska samtidigt få möjlighet att diskutera reglerna och lämna synpunkter och förslag.
Reglerna kan exempelvis handla om hur elever ska uppträda under lektioner, hur skolans lokaler används och vilka rutiner som gäller för sådant som stör undervisningen.
Mobiltelefoner omfattas dessutom av särskilda regler. Läs även vår guide om mobilförbud i skolan 2026.
Vad är en konsekvensplan i skolan?
Konsekvensplanen ska beskriva hur skolan arbetar när en elev bryter mot skolreglerna.
Tanken är att göra systemet mer förutsägbart. En elev och vårdnadshavare ska lättare kunna förstå både vilka regler som gäller och vilka följder ett regelbrott kan få.
Det betyder däremot inte att skolan fritt kan hitta på egna straff.
En konsekvensplan måste hålla sig inom skollagen. De mer ingripande disciplinära åtgärder som används måste ha stöd i lagen och vara rimliga i förhållande till det som har hänt.
Skolan kan därför inte skriva in vilka sanktioner som helst och sedan automatiskt använda dem vid varje regelbrott.
Vad händer om man bryter mot skolreglerna?
Det beror på vad eleven har gjort, hur allvarlig situationen är och om problemen har inträffat tidigare.
Vid mindre ordningsproblem kan det exempelvis räcka med att en lärare säger till eleven eller att skolan har ett samtal med eleven och eventuellt vårdnadshavaren.
Vid allvarligare eller återkommande problem finns flera disciplinära åtgärder i skollagen.
| Åtgärd | Vad den kan innebära |
|---|---|
| Utvisning från undervisningen | Eleven kan behöva lämna undervisningslokalen under resten av lektionen |
| Kvarsittning | Eleven kan behöva stanna kvar efter skoldagens slut eller komma tidigare |
| Skriftlig varning | Rektorn kan efter utredning ge eleven en formell varning |
| Tillfällig omplacering | Eleven kan tillfälligt få undervisning i en annan grupp eller på annan plats |
| Placering utanför den egna skolan | Eleven kan i vissa fall tillfälligt placeras vid en annan skola eller plats |
| Nekat tillträde | I särskilt allvarliga fall kan en elev på högstadiet eller gymnasiet nekas tillträde till skolan |
| Avstängning | En elev kan under vissa förutsättningar stängas av under en begränsad period |
Åtgärderna får inte användas som ren bestraffning. Skolan måste bedöma vad som är motiverat i den aktuella situationen.
En elev som behöver särskilt stöd får inte heller bli av med det stödet bara för att eleven samtidigt har ordningsproblem.
Kan en elev kastas ut från en lektion?
Ja.
En elev som stör undervisningen eller uppträder olämpligt kan under vissa förutsättningar visas ut ur undervisningslokalen under resten av lektionen.
Från den 1 augusti 2026 har reglerna dessutom skärpts vid exempelvis våld, hot och kränkningar. I sådana situationer behöver eleven inte alltid först få en uppmaning att ändra sitt beteende innan personalen ingriper.
Även annan skolpersonal än den undervisande läraren har i vissa situationer fått tydligare möjligheter att agera.
Rektorn kan omplacera en elev under längre tid
En av de tydligare förändringarna 2026 gäller tillfällig omplacering inom skolan.
Tidigare kunde en sådan placering normalt pågå i högst fyra veckor. Nu kan den i vissa fall fortsätta under återstoden av terminen.
Om beslutet fattas när mindre än fyra veckor återstår av terminen kan placeringen i stället fortsätta en begränsad tid in på nästa termin.
Även möjligheten att tillfälligt placera en elev utanför den egna skolenheten har förändrats. Den vanliga tidsgränsen är fortfarande fyra veckor, men vid särskilda skäl kan en sådan placering pågå i upp till åtta veckor.
Det ger rektorn större handlingsutrymme när kortare åtgärder inte har fungerat.
En elev kan i allvarliga fall nekas tillträde
För högstadiet och gymnasiet finns från 2026 också en ny möjlighet att helt neka en elev tillträde till skolan under en period.
Det är en mycket ingripande åtgärd och ska användas i undantagsfall.
Det krävs synnerliga skäl med hänsyn till andra elevers eller personals säkerhet, och mindre ingripande lösningar ska inte vara tillräckliga eller möjliga att genomföra.
Det räcker alltså inte med en allmän oro kring en elev. Beslutet måste bygga på konkreta omständigheter och kan överklagas.
Avstängning kan pågå längre
Även reglerna om avstängning har förändrats.
I grundskolan kan en elev under vissa förutsättningar stängas av, exempelvis när situationen innebär ett akut hot mot andra elevers eller personals säkerhet.
En avstängning kan från den 1 augusti 2026 pågå i upp till två veckor åt gången. Avstängning får ske vid högst tre tillfällen under ett kalenderhalvår.
Eleven har fortfarande rätt till utbildning och ska erbjudas kompensation för den undervisning som missas.
Vad är ett förväntansdokument?
En annan stor nyhet är att varje skolenhet ska ha ett förväntansdokument.
Dokumentet ska hjälpa elever, vårdnadshavare och skolan att förstå vad de kan förvänta sig av varandra.
Det ska bland annat innehålla information om skolreglerna och hur skolan arbetar för att reglerna ska följas.
Där kan skolan exempelvis beskriva att vårdnadshavare förväntas samarbeta med skolan, se till att barnet kommer till undervisningen och bidra till att eleven kan sköta sitt skolarbete.
Samtidigt kan dokumentet tydliggöra vad familjen kan förvänta sig av skolan, exempelvis att skolan arbetar för trygghet och studiero, informerar om elevens utveckling och ger det stöd eleven har rätt till.
Förväntansdokumentet förändrar inte ansvarsfördelningen i lagen. Det ska i första hand göra den tydligare.
Måste föräldrar skriva under förväntansdokumentet?
Nej. Skollagen kräver inte att vårdnadshavare skriver under förväntansdokumentet.
Skolan ska informera elever och vårdnadshavare om innehållet minst en gång varje läsår. Det finns däremot inget krav i lagen på att eleven eller föräldern måste godkänna dokumentet genom en underskrift.
Det är viktigt eftersom förväntansdokument tidigare har beskrivits som något elever och föräldrar skulle kunna förväntas skriva under.
Något sådant obligatoriskt underskriftskrav finns inte i den slutliga lagen.
En förälder kan alltså inte stoppa skolans regler genom att vägra skriva under. På motsvarande sätt innebär en underskrift inte att skolan får större befogenheter än vad skollagen redan ger den.
Kan varje skola ha olika regler?
Ja, till viss del.
Skolreglerna beslutas på den enskilda skolan och kan därför anpassas efter lokala förhållanden.
En skola kan exempelvis behöva särskilda regler kring vissa utrymmen, raster eller beteenden som orsakar problem just där.
Men skolans egna regler kan inte sätta skollagen eller andra lagar ur spel.
Skolreglerna kan alltså inte användas för att införa vilka disciplinära åtgärder som helst eller för att inskränka elevers grundläggande rättigheter utan stöd i lag.
För mer information om reglerna finns Skolverkets samlade information om skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument.
Så skiljer sig skolreglerna från de gamla ordningsreglerna
| Tidigare | Från 1 augusti 2026 |
|---|---|
| Ordningsregler | Skolregler |
| Regler om ordning och uppträdande | Regler med tydligare fokus på trygghet och studiero |
| Ingen obligatorisk konsekvensplan | Skolreglerna ska innehålla en konsekvensplan |
| Elever medverkade när ordningsregler togs fram | Rektorn beslutar och reglerna ska förankras hos eleverna |
| Inget lagkrav på särskilt förväntansdokument | Varje skolenhet ska ha ett förväntansdokument |
| Kortare möjlighet till vissa omplaceringar | Rektorn har fått möjlighet till längre ingripanden i vissa fall |
| Ingen motsvarande möjlighet att neka tillträde | Högstadie- och gymnasieelever kan i särskilda säkerhetsfall nekas tillträde |
Den praktiska skillnaden är alltså att systemet blivit mer formaliserat. Reglerna ska vara tydligare på förhand och skolorna har fått starkare verktyg i de situationer där ordningsproblemen är allvarliga.
Får skolan ge kvarsittning enligt de nya reglerna?
Ja. Kvarsittning finns kvar som en disciplinär åtgärd i skollagen.
Det är alltså inte en nyhet från augusti 2026, men den kan ingå i skolans beskrivning av vilka konsekvenser som kan bli aktuella.
En lärare eller rektor kan under rätt förutsättningar besluta att en elev ska stanna kvar efter skoldagens slut eller komma till skolan innan undervisningen börjar.
Även här måste åtgärden användas på ett rimligt sätt och enligt reglerna i skollagen.
Kan föräldrar överklaga skolans beslut?
Vissa mer ingripande disciplinära beslut kan överklagas, medan ett vanligt tillsägande eller ett mindre ingripande i undervisningen normalt inte fungerar på samma sätt.
Det är därför viktigt att skilja mellan skolans vardagliga arbete med ordning och formella beslut om exempelvis avstängning eller nekat tillträde.
Om en elev får en mycket ingripande åtgärd bör vårdnadshavaren få information om beslutet, grunden för det och vilka möjligheter som finns att få beslutet prövat.
Det här bör elever och föräldrar göra vid skolstarten
För de flesta familjer innebär de nya reglerna inte någon dramatisk förändring i vardagen.
Det viktigaste är i stället att läsa skolans nya skolregler och förväntansdokument när de skickas ut eller presenteras.
Kontrollera särskilt:
- vilka regler som gäller på den egna skolan
- hur konsekvensplanen är utformad
- vilka rutiner skolan använder vid regelbrott
- vad skolan förväntar sig av eleven
- vad som anges om vårdnadshavarens ansvar
- vad eleven och familjen i sin tur kan förvänta sig av skolan
Om någonting i dokumenten är oklart går det att fråga skolan eller rektorn hur reglerna är tänkta att användas i praktiken.
De nya skolreglerna innebär inte att skolan får använda obegränsade straff. Däremot är tanken att både reglerna och följderna av att bryta mot dem ska vara betydligt tydligare redan från början.