HemEkonomiNy regering kan påverka räntan – så kan budgeten slå mot bolånet

Ny regering kan påverka räntan – så kan budgeten slå mot bolånet

Publicerad

Hur den nya regeringen utformar statsbudgeten kan få betydelse för både inflationen och framtida räntor. SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist varnar för att snabbt genomförda och expansiva reformer kan öka trycket i ekonomin och i förlängningen göra att Riksbanken behöver höja räntan mer än annars.

Det betyder inte att en ny regering automatiskt leder till högre ränta. Sambandet är mer komplicerat. Men frågan har blivit extra aktuell efter Riksbankens besked den 24 september, då styrräntan lämnades kvar på 1,75 procent samtidigt som prognosen för framtida räntor höjdes.

För hushåll med stora bolån kan även relativt små förändringar få tydlig effekt på månadsutgifterna.

Därför kan regeringens budget påverka räntan

Riksbanken bestämmer styrräntan med målet att hålla inflationen kring 2 procent. Regeringen bestämmer samtidigt över statsbudgeten och kan genom skatter, bidrag och offentliga utgifter påverka hur mycket pengar som cirkulerar i ekonomin.

Om en regering exempelvis genomför stora ofinansierade skattesänkningar eller kraftigt höjer hushållens bidrag får många mer pengar att konsumera för.

Det behöver inte vara ett problem i en svag ekonomi. Tvärtom kan finanspolitiska stimulanser användas för att stötta efterfrågan när arbetslösheten är hög och konjunkturen svag.

Men om ekonomin redan växer snabbt kan samma politik bidra till ökad efterfrågan, högre löne- och kostnadstryck och i slutänden högre inflation.

Det är där Riksbanken kommer in.

Om inflationstrycket blir starkare än banken räknat med kan styrräntan behöva hållas högre eller höjas mer än vad som annars hade varit nödvändigt.

Robert Bergqvists resonemang är därför inte att en viss regering automatiskt ger högre ränta. Varningen gäller framför allt risken för att en ny regering snabbt genomför en mycket expansiv ekonomisk politik samtidigt som inflationstrycket redan är på väg upp.

Nästa räntebesked kommer den 4 november

Tidpunkten gör frågan särskilt intressant.

Riksbanken beslutade den 24 september att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Samtidigt höjdes prognosen för den framtida styrräntan.

Om ekonomin och inflationen utvecklas ungefär som Riksbanken nu räknar med kan räntehöjningar börja redan under 2026.

Nästa penningpolitiska besked kommer den 4 november 2026.

Det innebär att regeringsbildningen och de första ekonomisk-politiska beskeden kan komma att vägas in i Riksbankens nya prognoser.

Det är däremot inte säkert att någon färdig statsbudget finns vid nästa räntebesked. Under ett valår får budgetpropositionen lämnas senare än normalt och sista dag 2026 är den 12 november.

Riksbanken kan därför behöva bedöma den ekonomiska inriktningen utifrån regeringsöverenskommelser, presenterade reformer och andra besked som blivit kända före mötet.

Den aktuella räntebanan ska dessutom inte ses som ett löfte. Riksbanken ändrar sina prognoser när ny information om inflation, konjunktur, krona, energipriser och omvärld kommer in.

Riksbankens senaste räntebesked visar samtidigt att risken för högre räntor har ökat jämfört med tidigare under året.

De här besluten kan öka inflationstrycket

Det går inte att avgöra hur inflationsdrivande en budget är enbart genom att titta på hur stor den är.

Det spelar också stor roll vilka åtgärder pengarna används till och hur de finansieras.

Breda skattesänkningar

Om inkomstskatter eller andra breda skatter sänks får hushållen mer pengar kvar.

Det kan öka konsumtionen och därmed efterfrågan på varor och tjänster.

Hur stor inflationseffekten blir beror bland annat på hur mycket hushållen faktiskt konsumerar och hur mycket de sparar.

Höjda bidrag och transfereringar

Höjda ersättningar kan på liknande sätt stärka hushållens köpkraft.

Åtgärder som riktas mot grupper som använder en stor del av sin inkomst till konsumtion kan få relativt snabb effekt på efterfrågan.

Stora offentliga utgiftsökningar

Staten kan också stimulera ekonomin genom större offentlig konsumtion och investeringar.

Men effekten beror på vad pengarna används till. Investeringar som långsiktigt ökar produktionskapaciteten behöver inte få samma effekt som en snabb ökning av den löpande konsumtionen.

Det är därför missvisande att beskriva varje stor budget som automatiskt inflationsdrivande.

Inflation på 0,7 procent berättar inte hela historien

Vid första anblick kan varningar om inflation verka märkliga.

Den svenska KPIF-inflationen var bara 0,7 procent i augusti 2026, klart under Riksbankens mål på 2 procent.

Men en betydande del av nedgången beror på tillfälliga finanspolitiska åtgärder som direkt pressar ned de priser som mäts i inflationen.

Det gäller bland annat den tillfälligt sänkta matmomsen och andra skatteförändringar.

Vi har tidigare gått igenom varför inflationen föll så kraftigt i augusti.

När tillfälliga pris- och skatteeffekter rensas bort bedömer Riksbanken att inflationstrycket ligger betydligt närmare målet.

Det skapar en ovanlig situation där den officiella inflationstakten kan vara mycket låg samtidigt som Riksbanken ändå ser risker för ett högre underliggande inflationstryck.

När tillfälliga skattesänkningar senare upphör kan dessutom den uppmätta inflationen stiga igen av rent matematiska skäl.

Bolåneräntorna kan röra sig före styrräntan

För bolånetagare är det också viktigt att skilja mellan Riksbankens styrränta och bankernas bolåneräntor.

Styrräntan är central, men den är inte den enda faktorn.

Bankernas finansieringskostnader, marknadsräntor, konkurrens och förväntningar om framtida penningpolitik påverkar också vad kunderna får betala.

Det innebär att bolåneräntorna kan börja stiga innan Riksbanken faktiskt höjer styrräntan.

Det har redan synts på marknaden. Vi har tidigare skrivit om hur Swedbank höjde flera bolåneräntor i september.

SCB:s senaste statistik visar att genomsnittsräntan på nya bolån låg på 2,78 procent i augusti. För nya rörliga bolån var genomsnittet 2,73 procent.

Bundna bolåneräntor hade samtidigt börjat röra sig uppåt.

Så mycket kostar 0,25 procentenheter på bolånet

Om en högre styrränta till slut skulle slå igenom fullt på ett rörligt bolån blir effekten ganska enkel att räkna på.

BolånÖkad kostnad vid +0,25 procentenheter
1 miljon kronorcirka 208 kr/mån
2 miljoner kronorcirka 417 kr/mån
3 miljoner kronorcirka 625 kr/mån
4 miljoner kronorcirka 833 kr/mån

Beloppen är före skattereduktion för ränteutgifter.

En uppgång med 0,50 procentenheter skulle ge ungefär dubbelt så stor effekt.

Det betyder inte att varje höjning av styrräntan automatiskt ger exakt samma förändring på hushållets bolån. Men tabellen visar varför även relativt små förändringar blir märkbara för den som har ett stort lån.

SEB:s varning är inte en prognos om november

Det är viktigt att skilja på vad som är känt och vad som fortfarande är osäkert.

Styrräntan är i dag 1,75 procent och Riksbanken har höjt sin ränteprognos. Nästa besked kommer den 4 november.

Det är också klart att finanspolitiken kan påverka inflation och därmed förutsättningarna för penningpolitiken.

Men det är ännu inte känt exakt hur den nya regeringens ekonomiska politik kommer att utformas eller vilken effekt den får.

Robert Bergqvists varning ska därför framför allt ses som ett scenario: om en ny regering snabbt driver igenom stora expansiva reformer kan Riksbanken möta ett starkare inflationstryck än den annars hade gjort.

Riksbankens beslut kommer samtidigt att påverkas av betydligt mer än statsbudgeten. Energipriser, kronans utveckling, löner, internationella störningar och styrkan i svensk ekonomi spelar också stor roll.

Hurbra har tidigare gått igenom SEB:s ränteprognos och vad den kan betyda för hushållen. Sedan dess har Riksbanken höjt sin egen räntebana, vilket gör höstens ekonomiska besked ännu viktigare för den som har bolån.

För hushållen är slutsatsen därför inte att regeringsbildningen automatiskt innebär dyrare lån. Det avgörande blir hur expansiv den ekonomiska politiken faktiskt blir, hur inflationen utvecklas och hur Riksbanken bedömer kombinationen när nästa räntebesked närmar sig.

Senaste artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

liknande artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...