SEB skruvar upp prognosen för svensk ekonomi och räknar med en BNP-tillväxt på 2,7 procent i år och 2,9 procent nästa år. Samtidigt har banken tidigarelagt sin prognos för nästa räntehöjning rejält. Om SEB får rätt höjer Riksbanken två gånger under 2027, något som kan märkas tydligt för svenska bolåntagare.
SEB tror på starkare svensk ekonomi
SEB räknar i sin nya Nordic Outlook med att Sveriges BNP växer med 2,7 procent under 2026. Det är en mindre höjning från bankens tidigare prognos på 2,6 procent.
För 2027 ligger prognosen kvar på betydligt starkare 2,9 procent.
Det mest intressanta är därför inte den lilla justeringen av årets BNP-siffra, utan att SEB ser allt tydligare tecken på att den svenska återhämtningen har fått bredare fäste.
Banken pekar framför allt på tre motorer: investeringar, export och hushållens konsumtion.
Svensk varuexport har utvecklats starkt och delar av industrin får stöd av hög efterfrågan på bland annat försvarsmateriel, läkemedel och informationsteknik. Samtidigt väntas stora investeringar inom försvar, AI och kraftöverföring fortsätta att bidra till ekonomin.
Basindustrin går däremot svagare och bilden är långt ifrån entydigt positiv.
Hushållen börjar konsumera mer
Även hushållen väntas bli en viktigare motor.
SEB räknar med att den privata konsumtionen ökar med nära 3 procent både 2026 och 2027. Det sker efter flera år där höga priser och snabbt stigande räntor pressat hushållens ekonomi.
Förutsättningarna har nu förbättrats. Reallönerna har stärkts, inflationen har fallit och hushållens räntekostnader är betydligt lägre än under räntetoppen.
Det går i samma riktning som den kraftiga återhämtning av hushållens köpkraft som Hurbra tidigare har beskrivit i artikeln om hushållens reala disponibla inkomster.
Konsumentförtroendet ligger fortfarande under historiskt normala nivåer, men detaljhandeln har samtidigt utvecklats starkare.
Energikrisen har inte stoppat återhämtningen
Den stora osäkerheten är energin.
Kriget i Mellanöstern och störningar på de globala energimarknaderna har skapat nya risker för både inflation och tillväxt. Men SEB bedömer att effekterna hittills blivit mindre än vad många befarade tidigare under året.
Nya transportvägar, förändrade handelsflöden och lägre kinesisk oljeimport har dämpat effekterna.
Det betyder inte att risken är borta. Ett nytt kraftigt oljeprislyft eller allvarligare störningar i energiförsörjningen kan snabbt förändra utsikterna.
Men i SEB:s huvudscenario är den svenska ekonomin tillräckligt stark för att fortsätta växa trots oron.
SEB tror på första höjningen i mars 2027
Samtidigt kommer den starkare ekonomin med en baksida för bolåntagare.
SEB räknar med att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent under resten av 2026.
I mars 2027 väntas den första höjningen till 2,00 procent. I september räknar banken med ytterligare en höjning till 2,25 procent.
Det är en tydlig förändring jämfört med SEB:s prognos i maj. Då väntade banken att den första höjningen skulle dröja till slutet av 2027.
SEB:s ränteprognos ser därmed ut så här:
| Tidpunkt | Prognos för styrräntan |
|---|---|
| Hösten 2026 | 1,75 % |
| Mars 2027 | 2,00 % |
| September 2027 | 2,25 % |
| Slutet av 2028 | 2,25 % |
Bakgrunden är framför allt att tillväxten ser mer övertygande ut, samtidigt som inflationen väntas ligga något över Riksbankens mål under delar av första halvåret 2027.
Arbetsmarknaden är däremot fortfarande svag. SEB räknar med en arbetslöshet på 8,7 procent i år och 8,4 procent 2027.
Det är en viktig förklaring till att banken inte tror att Riksbanken behöver höja redan under hösten.
Bankerna är långt ifrån överens
Att räntorna sannolikt är på väg upp betyder inte att det finns någon enighet om tidpunkten.
SEB tror alltså på mars och september 2027.
Andra banker räknar med att Riksbanken agerar betydligt tidigare. SBAB har exempelvis prognostiserat två räntehöjningar redan under 2026.
Skillnaden visar hur snabbt ränteläget har blivit osäkert igen.
Under lång tid handlade diskussionen framför allt om hur snabbt räntorna kunde sänkas. Nu har fokus i stället flyttats till när nästa höjningscykel börjar.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid sitt senaste besked. Centralbanken har samtidigt öppnat för att nästa förändring kan bli en höjning.
Så mycket kan två höjningar kosta
Två höjningar på vardera 0,25 procentenheter innebär att styrräntan stiger totalt 0,50 procentenheter.
Bolåneräntorna behöver inte följa styrräntan exakt. Bankernas finansieringskostnader, konkurrensen och marknadsräntorna påverkar också vad hushållen faktiskt får betala.
Men om hela höjningen på 0,50 procentenheter skulle slå igenom på ett rörligt bolån blir skillnaden tydlig.
| Bolån | Ökad räntekostnad per månad |
|---|---|
| 1 miljon kronor | cirka 417 kr |
| 2 miljoner kronor | cirka 833 kr |
| 3 miljoner kronor | cirka 1 250 kr |
| 4 miljoner kronor | cirka 1 667 kr |
Beloppen är före skattereduktion för ränteutgifter.
För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån motsvarar 0,50 procentenheter alltså omkring 15 000 kronor högre räntekostnad per år före skattereduktion.
Bundna bolåneräntor kan dessutom börja stiga innan Riksbanken faktiskt fattar sina beslut. De påverkas i hög grad av marknadens förväntningar på framtida räntor.
Det är därför möjligt att delar av SEB:s nya prognos börjar synas i bankernas erbjudanden långt före mars 2027.
Hurbra har tidigare gått igenom varför rörliga bolån kan bli dyrare när marknaden börjar prisa in högre räntor.
Högre ränta kan gynna sparare
För sparare är utvecklingen den motsatta.
Om Riksbanken börjar höja styrräntan igen förbättras bankernas möjligheter att erbjuda högre sparräntor. Framför allt kan konkurrensen om fasträntekonton och andra räntebärande sparformer öka.
Det är dock inte säkert att bankerna höjer sparräntorna lika mycket eller lika snabbt som bolåneräntorna.
Svenska hushåll har nästan 3 000 miljarder kronor på bankkonton, och en stor del ligger på konton med fria uttag. Även små förändringar i sparräntan kan därför få stor betydelse sammantaget.
Starkare ekonomi kan betyda slutet för lågränteläget
SEB:s nya prognos innehåller alltså både goda och mindre goda nyheter för hushållen.
Om banken får rätt växer svensk ekonomi snabbt under både 2026 och 2027. Konsumtionen ökar, investeringarna håller uppe och arbetsmarknaden väntas så småningom börja förbättras.
Men just den styrkan gör det också svårare för Riksbanken att hålla styrräntan kvar på dagens nivå.
Den stora frågan under hösten blir därför inte bara om återhämtningen håller i sig, utan om den blir så stark att Riksbanken måste börja höja tidigare än SEB räknar med.
Energipriserna, inflationen och utvecklingen på arbetsmarknaden kan fortfarande flytta tidpunkten kraftigt åt båda håll.