Modehandeln ökade i oktober, men utvecklingen skiljer sig tydligt mellan olika delar av branschen. Klädförsäljningen steg med 3,6 procent och skoförsäljningen med 4,2 procent jämfört med samma månad förra året. Kläder på nätet ökade betydligt snabbare än i fysiska butiker, samtidigt som premiumsegmentet gick starkare än lågpris. Ny statistik över hushållens konsumtion visar dessutom att svenskarna faktiskt handlar mer kläder och skor, inte bara betalar högre priser.
Siffrorna kommer från Svensk Handels Stilindex för oktober 2026. Undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling för modehandeln inför årets viktigaste försäljningsperiod, men bakom totalsiffrorna finns stora skillnader.
Kläder på nätet ökade nästan dubbelt så snabbt
E-handeln fortsätter att vara en viktig tillväxtmotor för klädhandeln. Under oktober ökade klädförsäljningen på nätet med 5,9 procent jämfört med oktober 2025. I fysiska butiker var ökningen 3,0 procent.
För skohandeln var förhållandet det motsatta. Där växte försäljningen i fysiska butiker snabbare än på nätet.
| Försäljning i oktober | Förändring |
|---|---|
| Kläder totalt | +3,6 % |
| Kläder i fysiska butiker | +3,0 % |
| Kläder på nätet | +5,9 % |
| Skor totalt | +4,2 % |
| Skor i fysiska butiker | +3,4 % |
| Skor på nätet | +1,3 % |
Förändring jämfört med oktober 2025, mätt i löpande priser. Källa: Svensk Handel.
Skillnaden mellan nätbutiker och fysiska butiker är särskilt tydlig inom kläder. E-handeln växte 2,9 procentenheter snabbare än den fysiska handeln.
Det är också en förändring från september, då motsvarande skillnad var 1,0 procentenhet. Nätbutikernas relativa försprång inom klädhandeln har alltså ökat.
Det innebär däremot inte att de fysiska klädbutikerna tappar försäljning. Båda försäljningskanalerna växer jämfört med föregående år, men nätet växer snabbare.
Skohandeln på nätet bromsade in
Skohandeln visar en annan utveckling. Nätförsäljningen ökade med 1,3 procent i oktober, jämfört med en uppgång på 10,9 procent i september.
Båda siffrorna avser förändringen jämfört med motsvarande månad året före. Det går därför inte att dra slutsatsen att skoförsäljningen på nätet faktiskt minskade mellan september och oktober.
Den tydliga skillnaden visar ändå hur ojämn utvecklingen kan vara mellan olika delar av modehandeln.
I september var skohandeln på nätet en av branschens tydligaste vinnare. Det framgick av vår tidigare genomgång av modehandelns starka september.
I oktober var det i stället kläder på nätet som utmärkte sig.
Ytterligare en omständighet är att skoförsäljningen minskade med 2,7 procent i oktober 2025. En del av årets uppgång sker alltså från en förhållandevis svag jämförelsemånad.
Den fullständiga Stilindexrapporten visar dessutom att skohandelns omsättning i oktober 2026 ligger på samma nivå som i oktober 2024, räknat i löpande priser.
Det ger en mer försiktig bild av återhämtningen än årets tillväxtsiffra ensam.
Premiumsegmentet växte snabbare än lågpris
En annan tydlig förändring gäller olika prissegment.
Under september var lågprishandeln starkast. I oktober hade premiumsegmentet tagit över förstaplatsen, med en försäljningsökning på 6,5 procent.
| Prissegment | September | Oktober |
|---|---|---|
| Lågpris | +7,3 % | +2,4 % |
| Mellanpris | +5,0 % | +5,7 % |
| Premium | +2,5 % | +6,5 % |
Förändring jämfört med respektive månad föregående år. Siffrorna omfattar kläder och skor.
Lågprissegmentet fortsatte alltså att växa, men betydligt långsammare än föregående månad. Samtidigt stärktes både mellanpris och premium.
Det är inte heller bara ett resultat för oktober. Under januari–oktober ökade premiumsegmentets försäljning med sammanlagt 5,8 procent jämfört med motsvarande period 2025.
Lågpris ökade med 4,5 procent och mellanpris med 2,0 procent under samma period.
Resultaten visar att tillväxten inte är begränsad till de billigaste alternativen.
Samtidigt måste siffrorna tolkas rätt. Prissegmenten utgår från hur handelsföretagen klassificeras efter prisnivå. Att premiumhandeln växer snabbare betyder därför inte automatiskt att samma kunder har börjat välja dyrare kläder eller att hushållens köpvanor förändrats på ett visst sätt.
För att avgöra det skulle det behövas mer detaljerad information om vilka produkter kunderna väljer och hur inköpen förändras.
Barnkläder och barnskor släpar efter
Alla delar av modehandeln har inte haft samma positiva utveckling under året.
I oktober ökade försäljningen av damkläder med 4,8 procent och herrkläder med 2,9 procent. Barnkläder och barnskor ökade tillsammans med 1,7 procent.
Sett till hela perioden januari–oktober är bilden svagare för barnsortimentet. Försäljningen av barnkläder och barnskor har minskat med 2,5 procent jämfört med motsvarande period förra året.
Det är en viktig skillnad. Modehandelns samlade försäljning kan växa samtidigt som vissa produktgrupper har en betydligt svagare utveckling.
Statistiken visar däremot inte i sig varför barnsortimentet utvecklas sämre. Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, men de går inte att fastställa utifrån Stilindex.
Säljs det fler kläder eller har priserna stigit?
En central detalj är att Svensk Handels försäljningssiffror anges i löpande priser.
Det betyder att undersökningen mäter hur mycket pengar handeln omsätter, utan att räkna bort förändringar i prisnivån.
Om en butik säljer lika många plagg som året före, men till högre priser, kan omsättningen öka även om den faktiska försäljningsvolymen är oförändrad.
På motsvarande sätt kan omsättningen påverkas av att kunderna väljer andra produktkategorier eller handlar under olika kampanjer.
För att förstå om hushållen verkligen köper mer behöver man därför också undersöka konsumtionen i fasta priser.
Här ger SCB:s nya statistik ett viktigt komplement.
SCB visar att konsumtionen av kläder och skor ökade
SCB:s första konsumtionsindikator för oktober, som publicerades den 11 november, visar att hushållens konsumtion av kläder och skor ökade med 6,4 procent jämfört med oktober 2025.
Ökningen jämfört med september var 5,6 procent.
Siffrorna är fastprisberäknade, säsongrensade och kalenderkorrigerade. Det innebär att SCB försöker mäta den faktiska konsumtionsutvecklingen utan att prisförändringar eller normala säsongsmönster ska styra resultatet.
Den samlade hushållskonsumtionen ökade samtidigt med 3,3 procent jämfört med oktober förra året.
Kläder och skor utvecklades därmed starkare än hushållens konsumtion totalt.
Vi har tidigare gått igenom utvecklingen i artikeln om hushållens konsumtion i oktober.
Det ger stöd för att modehandelns positiva oktober inte bara handlar om högre priser.
Men SCB:s konsumtionsindikator och Svensk Handels Stilindex har olika underlag och beräkningsmetoder. Procentsiffrorna kan därför inte jämföras direkt eller användas för att räkna fram en exakt volymförändring i Stilindex.
SCB:s första uppskattning är dessutom preliminär och kan komma att revideras.
För den som vill undersöka modehandelns försäljningsutveckling mer detaljerat finns kanalernas och prissegmentens siffror i Svensk Handels fullständiga Stilindexrapport för oktober.
Vad betyder oktoberresultatet inför julhandeln 2026?
Oktober är en viktig månad inför handelns stora försäljningsperiod i november och december.
Resultatet visar att försäljningen ökar inom både kläder och skor. Det finns också tydliga positiva signaler i premiumsegmentet och inom klädernas e-handel.
Men utvecklingen innebär inte att hela branschen går lika starkt.
Den betydligt långsammare tillväxten för skor på nätet, det svaga årsresultatet för barnsortimentet och skillnaderna mellan prissegmenten visar att efterfrågan fortfarande är ojämnt fördelad.
Dessutom har årets viktigaste kampanjperiod ännu inte avslutats.
Black Week kan påverka när hushållen väljer att göra sina inköp. Kunder som väntar på rabatter i november kan skjuta upp köp som annars hade gjorts tidigare under hösten.
Det kan påverka hur försäljningen fördelas mellan månaderna, utan att nödvändigtvis säga lika mycket om hushållens sammanlagda konsumtion.
HUI Research har prognostiserat att detaljhandelns försäljning i december kommer att uppgå till omkring 104 miljarder kronor. För sällanköpshandeln väntas en volymökning på 6 procent.
Samtidigt har november fått en allt större betydelse genom Black Week och andra kampanjer. Vi går igenom förutsättningarna närmare i prognosen för julhandeln 2026.
För modehandlarna återstår därför flera viktiga frågor: hur stor del av tillväxten kommer under kampanjveckorna, vilka prissegment lyckas behålla sin försäljning och hur påverkas lönsamheten av rabatterna?
Oktober ger ett positivt utgångsläge, men ännu inget säkert svar på hur stark julhandeln blir.
Det tydligaste beskedet från höstens siffror är i stället att modehandeln växer på flera fronter, men med olika vinnare från månad till månad. I september drog skohandeln på nätet och lågprissegmentet ifrån. I oktober var det kläder på nätet och premiumhandeln som växte snabbast.