Svenska hushåll ökade sin konsumtion med 1,2 procent i oktober jämfört med september, visar nya siffror från SCB. Framför allt ökade konsumtionen av fritidsaktiviteter, kläder och möbler. Samtidigt har hushållens framtidstro försämrats kraftigt och september månads tidigare konsumtionsökning har skrivits ned.
Hushållens konsumtion fortsatte att växa under oktober. Jämfört med samma månad förra året var ökningen 3,3 procent, enligt Statistiska centralbyråns nya konsumtionsindikator, som publicerades den 11 november.
Det är en fortsättning på en längre period med stigande konsumtion. Enligt SCB har konsumtionen ökat jämfört med motsvarande månad föregående år varje månad sedan juli 2024.
Siffrorna är beräknade i fasta priser. Det innebär att prisförändringar har räknats bort för att visa hur själva konsumtionsvolymen utvecklas. Månadsförändringen är också kalenderkorrigerad och säsongrensad.
Men bakom den samlade ökningen finns stora skillnader mellan vad hushållen konsumerar.
Här ökade hushållens konsumtion mest
Sju av de elva konsumtionsområden som SCB följer ökade i oktober jämfört med september. Fyra områden minskade.
Störst procentuell ökning noterades inom rekreation, sport och kultur. Även kläder, möbler och restaurangbesök utvecklades starkt.
| Konsumtionsområde | Förändring i oktober |
|---|---|
| Rekreation, sport och kultur | +6,4 % |
| Kläder och skor | +5,6 % |
| Möbler och hushållsutrustning | +5,3 % |
| Restauranger och logi | +5,1 % |
| Personlig vård med mera | +3,1 % |
| Livsmedel och alkoholfria drycker | +1,6 % |
| Alkohol och tobak med mera | +1,1 % |
| Hälso- och sjukvård | −1,1 % |
| Boende, el och bränslen | −1,9 % |
| Transport | −2,1 % |
| Information och kommunikation | −2,4 % |
Förändring jämfört med september 2026, i fasta priser. Källa: SCB.
Särskilt tydlig är ökningen inom sådant som hushållen i större utsträckning kan välja när och hur mycket de vill konsumera. Fritidsaktiviteter, restaurangbesök, kläder och möbler ökade alla med över fem procent på en enda månad.
Det betyder däremot inte att dessa områden stod för de största bidragen till den totala konsumtionsökningen. Ett mindre konsumtionsområde kan ha en hög procentuell ökning utan att påverka totalsiffran lika mycket som ett större område.
På årsbasis är möbler och hushållsutrustning den starkaste kategorin, med en ökning på 9,6 procent jämfört med oktober 2025.
Även konsumtionen av livsmedel och alkoholfria drycker har ökat tydligt på ett år, med 8,2 procent.
Transport och kommunikation gick åt andra hållet
Alla delar av hushållens konsumtion utvecklades inte positivt.
Störst procentuell nedgång jämfört med september hade information och kommunikation, där konsumtionen minskade med 2,4 procent. Transportområdet minskade med 2,1 procent och konsumtionen inom boende, el och bränslen med 1,9 procent.
Även hälso- och sjukvård visade en minskning.
Sett över ett helt år har konsumtionen inom hälso- och sjukvård minskat med 4,6 procent.
Skillnaderna visar att hushållens konsumtionsökning inte är jämnt fördelad. En växande total konsumtion behöver inte innebära att hushållen ökar sina inköp inom alla områden.
Statistiken säger heller inte hur utvecklingen ser ut för varje enskilt hushåll. Den visar den samlade konsumtionen i ekonomin, inte hur mycket olika familjer har fått över efter sina utgifter.
Septemberökningen skrivs ned kraftigt
En annan viktig del av SCB:s nya statistik gäller september.
Den tidigare beräknade konsumtionsökningen på 1,2 procent jämfört med augusti har reviderats ned till 0,5 procent.
Även årsförändringen för september har justerats ned, från 3,5 till 2,7 procent.
Det innebär att konsumtionen fortfarande ökade i september, men inte alls lika mycket som de tidigare uppgifterna visade.
Revideringen är viktig när oktoberutvecklingen ska bedömas. Oktober visar en tydlig uppgång, men jämförelsen görs nu mot en septembermånad där den beräknade konsumtionsnivån har justerats.
En enskild månadsökning räcker därför inte för att avgöra om hushållens konsumtion har gått in i en varaktigt starkare period.
Konsumtionen växer – men hushållen är mer pessimistiska
Den kanske mest intressanta skillnaden framträder när SCB:s siffror jämförs med Konjunkturinstitutets senaste mätning av hushållens framtidstro.
I Konjunkturinstitutets oktoberbarometer föll hushållens konfidensindikator från 102,3 i september till 94,3 i oktober.
Det är en nedgång med åtta enheter. Ett värde på 100 motsvarar indikatorns historiska genomsnitt, vilket betyder att hushållens stämningsläge åter hamnade under den normala nivån.
Försämringen handlade framför allt om hur hushållen såg på den egna ekonomin och Sveriges ekonomi under de kommande tolv månaderna.
Samtidigt visar nu SCB att konsumtionen faktiskt ökade under oktober.
Som Hurbra tidigare rapporterat försämrades hushållens framtidstro tydligt i oktober. De nya konsumtionssiffrorna ger en kompletterande bild av vad som hände under samma period.
Så kan konsumtionen öka trots ekonomisk oro
De två undersökningarna mäter olika saker.
SCB:s konsumtionsindikator bygger på uppgifter om hushållens faktiska konsumtion. Konjunkturinstitutets barometer bygger på vad hushållen svarar om sin ekonomiska situation och sina förväntningar.
Det går därför att vara orolig för nästa års ekonomi och ändå konsumera mer under den aktuella månaden.
Det finns dessutom en tidsskillnad mellan mätningarna. Hushållens svar till oktoberbarometern samlades in mellan den 1 och 16 oktober, medan SCB:s konsumtionsstatistik gäller hela månaden.
En annan detalj är att hushållens inställning till större kapitalvaruinköp var oförändrad i Konjunkturinstitutets undersökning, trots den kraftiga nedgången i den övergripande framtidstron.
Det är relevant när statistiken jämförs med den ökade konsumtionen av exempelvis möbler och hushållsutrustning.
Däremot går det inte att utifrån siffrorna fastslå varför konsumtionen steg eller hur den kommer att utvecklas framöver. Sämre framtidstro kan påverka hushållens beteende längre fram, men oktoberstatistiken visar ännu inte någon sådan generell nedgång.
Oktobersiffrorna kan ändras
SCB betonar att den första beräkningen av hushållens konsumtion är preliminär.
De tidiga uppskattningarna bygger bland annat på korttransaktioner och historiska uppgifter från momsdeklarationer. När mer fullständigt underlag blir tillgängligt kan beräkningarna justeras.
Det är precis vad som nu har hänt med septemberstatistiken.
Även oktobers ökning på 1,2 procent kan därför revideras, uppåt eller nedåt.
Nästa publicering av SCB:s konsumtionsindikator är planerad till den 25 november. Då kommer nya veckouppgifter som ger ytterligare information om konsumtionens utveckling under november.
Tills vidare är bilden att hushållen fortsätter konsumera mer, särskilt inom fritid, kläder och möbler, samtidigt som deras förväntningar på den framtida ekonomin har försämrats.