Svenskarna väntas handla för rekordhöga 104,5 miljarder kronor i december. Det visar HUI:s nya prognos för julhandeln 2026. Men de 20 900 kronor som handeln motsvarar per hushåll handlar inte bara om julklappar. I summan ingår även mat, vardagsinköp och andra varor som säljs under årets sista månad.

Julhandeln väntas öka med omkring fyra miljarder kronor jämfört med december 2025, då detaljhandeln omsatte cirka 100,5 miljarder kronor.

Bakom prognosen finns en förbättrad köpkraft hos svenska hushåll. Lägre matpriser och högre reallöner väntas få fler att öppna plånboken, trots att Riksbanken nyligen beslutat att höja styrräntan.

Men rekordet behöver sättas i perspektiv. HUI:s beräkning omfattar hela detaljhandelns försäljning i december, inte bara de pengar som svenskarna lägger på själva julfirandet.

Så mycket väntas svenskarna handla för i jul

I HUI:s julhandelsrapport för 2026 beräknas den totala försäljningen i december till 104,5 miljarder kronor.

Utslaget på Sveriges hushåll motsvarar det ungefär 20 900 kronor per hushåll. Räknat per invånare handlar det om cirka 9 800 kronor.

Det är dock statistiska genomsnitt, inte belopp som ett enskilt hushåll förväntas lägga på julklappar.

Mått	Prognos för december 2026
Total detaljhandel	104,5 miljarder kr
Ökning mot december 2025	Cirka 4 miljarder kr
Försäljning per hushåll	Cirka 20 900 kr
Försäljning per invånare	Cirka 9 800 kr
Extra försäljning mot en genomsnittlig månad	15,3 miljarder kr
Extra försäljning per hushåll	Cirka 3 100 kr

I december handlar människor inte bara presenter. De köper också vanliga livsmedel, hygienartiklar, kläder och andra produkter som behövs oavsett årstid.

Därför säger totalsumman mer om detaljhandelns betydelse under december än om vad ett vanligt julfirande kostar.

3 100 kronor extra per hushåll under december

En annan siffra i HUI:s rapport ger en tydligare bild av vad som skiljer december från resten av året.

Enligt prognosen väntas handeln omsätta 15,3 miljarder kronor mer än under en genomsnittlig månad. Det motsvarar ungefär 3 100 kronor extra per hushåll.

Denna så kallade mervärdesförsäljning fångar upp den ökade konsumtionen under julperioden.

Här ryms exempelvis julklappar, större matinköp inför helgerna, juldekorationer och andra säsongsbetonade inköp.

Men inte heller de 3 100 kronorna är ett exakt mått på vad ett hushåll lägger på julen. Det handlar om den samlade extra försäljningen i detaljhandeln, fördelad på alla hushåll.

Skillnaden är viktig när man tolkar rekordprognosen. Att decemberhandeln passerar 100 miljarder kronor innebär inte att hela beloppet är pengar som svenskarna spenderar utöver sin vanliga konsumtion.

Mat, lågpris och fritidsprodukter väntas driva handeln

HUI räknar med ökningar inom flera delar av detaljhandeln, men utvecklingen ser olika ut mellan branscherna.

Dagligvaruhandeln väntas sälja omkring 7 procent fler varor i volym än under motsvarande period föregående år. Försäljningen räknat i kronor väntas däremot bara öka med omkring 1 procent.

Förklaringen är att priserna har sjunkit. Hushållen kan därmed köpa fler varor utan att behöva betala lika mycket för varje inköp.

Sällanköpshandeln, där bland annat kläder, möbler, elektronik och fritidsprodukter ingår, väntas också få en stark december.

HUI pekar särskilt på lågprishandel med brett sortiment samt sport- och fritidsprodukter som områden med goda tillväxtmöjligheter.

Kläder och skor väntas utvecklas mer försiktigt, medan leksakshandeln bedöms stabiliseras efter tidigare nedgångar.

Hemelektronik väntas däremot få en något svagare december. En möjlig förklaring är att många konsumenter redan köper elektronik under november månads stora kampanjer.

Det är också stora skillnader i hur betydelsefull december är för olika branscher. Historiskt har månaden stått för drygt en femtedel av leksakshandelns årsomsättning, enligt HUI:s sammanställning.

Sänkt matmoms stärker hushållens köpkraft

En viktig förklaring till den positiva prognosen är att hushållens pengar väntas räcka längre.

Den 1 april 2026 sänktes momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Den lägre momsen ska enligt nuvarande regler gälla till och med 2027.

Tillsammans med en lugnare prisutveckling har förändringen bidragit till att förbättra hushållens möjligheter att konsumera.

HUI bedömer att livsmedelspriserna ligger omkring 6 procent lägre än ett år tidigare.

Samtidigt har stigande reallöner gett många hushåll mer pengar kvar när prisökningarna räknats bort.

Det är en viktig skillnad jämfört med åren då kraftigt stigande priser på mat, el och andra nödvändiga utgifter pressade hushållens ekonomi.

För den som vill förstå utvecklingen närmare finns också vår genomgång av hur den sänkta matmomsen påverkar priserna.

Den förbättrade köpkraften betyder däremot inte att alla hushåll har fått lika stora lättnader. Familjer med höga boendekostnader eller små ekonomiska marginaler kan fortfarande behöva prioritera hårt inför julen.

Riksbanken har höjt räntan – påverkar det julhandeln?

Rekordprognosen kommer samtidigt som ränteläget åter har förändrats.

Den 4 november beslutade Riksbanken att höja styrräntan från 1,75 till 2,00 procent. Den nya nivån börjar gälla den 11 november.

Det innebär att julhandeln inte längre kan beskrivas som enbart gynnad av fallande räntor.

Räntehöjningen kan så småningom påverka hushåll med rörliga bolån, och därmed hur mycket pengar de har över till annan konsumtion.

Hur snabbt det sker beror bland annat på bankernas räntesättning och när lånevillkoren ändras.

Samtidigt har många hushåll tidigare fått lättnader jämfört med perioden då räntorna var betydligt högre. Den förbättringen har bidragit till att stärka konsumtionsutrymmet.

HUI:s prognos pekar alltså mot en stark decemberhandel trots den senaste räntehöjningen. Om hushållen blir mer försiktiga med större inköp kan det ändå påverka utfallet.

Läs mer om beslutet och bakgrunden i vår artikel om Riksbankens räntebesked den 4 november.

Black Friday flyttar julklappsköp till november

En annan förändring är att julhandeln inte längre är lika koncentrerad till december.

Kampanjer kring Black Week och Black Friday har gjort att många hushåll börjar köpa julklappar tidigare.

HUI:s sammanställning visar att november numera står för nära hälften av sällanköpshandelns sammanlagda försäljning under november och december.

Det förändrar förutsättningarna för framför allt de branscher där konsumenterna är vana vid stora rabatter.

Elektronik, vitvaror och andra dyrare produkter kan köpas under november, även när de är tänkta som julklappar.

Det gör att decemberförsäljningen inte ensam visar hur stark hela julhandelsperioden har varit.

En svagare december för en viss produktkategori kan delvis bero på att köpen redan har genomförts månaden före.

Rekordprognosen är ingen garanti

HUI:s bedömning pekar mot en stark avslutning på handelsåret 2026, men det slutliga resultatet är fortfarande osäkert.

Prognosen bygger bland annat på antaganden om hushållens köpkraft, prisutvecklingen och konsumtionsviljan.

Om konsumenterna blir mer försiktiga eller om större inköp flyttas till november kan decemberutfallet avvika från förväntningarna.

Det är också viktigt att skilja mellan tillväxt i kronor och tillväxt i volym. En butik kan sälja fler varor utan att omsättningen stiger lika mycket, om priserna samtidigt sjunker.

HUI räknar med att detaljhandelns försäljningsvolym i december ökar med omkring 6 procent jämfört med föregående år.

För konsumenterna är däremot frågan om rekordet en annan: hur mycket av den egna inkomsten som faktiskt finns kvar när boende, mat och andra nödvändiga utgifter är betalda.

Slutsatsen är att julhandeln 2026 kan slå rekord utan att svenska hushåll lägger 20 900 kronor på julfirandet. Den summan omfattar en hel månads detaljhandelskonsumtion. HUI:s beräknade merförsäljning på omkring 3 100 kronor per hushåll ger en bättre bild av hur mycket extra handeln väntas omsätta under december.