Iran varnar för ett förödande militärt svar samtidigt som USA förbereder vad Washington beskriver som de hårdaste ekonomiska sanktionerna hittills. Samtidigt har trafiken genom Hormuzsundet fallit till extrema nivåer. Nu ökar risken för att den ekonomiska upptrappningen spiller över i ett nytt militärt skede.

USA väntas på måndag den 24 augusti presentera detaljerna i ett nytt omfattande sanktionspaket mot Iran.

Redan innan innehållet är känt har svaret från Teheran varit skarpt.

Generalmajor Ali Abdollahi, chef för Irans försvarsstab, säger att landets väpnade styrkor är redo på marken, till sjöss, i luften och inom såväl luftförsvar som cyberkrigföring.

Budskapet är att nya amerikanska hot kan mötas med ett mycket hårt och ”förödande” svar.

Samtidigt beskriver Mohammad Baqer Qalibaf, talman i det iranska parlamentet och en central person i förhandlingarna, USA:s ekonomiska press som ekonomisk och psykologisk krigföring.

USA lovar de hårdaste sanktionerna hittills

Den amerikanske finansministern Scott Bessent har sagt att USA förbereder de hårdaste ekonomiska sanktionerna mot Iran hittills.

Exakt vilka åtgärder som kommer att ingå är ännu inte offentliggjort. Det väntas ske på måndag.

Bessent har kopplat samman den ekonomiska pressen med den återinförda amerikanska marinblockaden och varit tydlig med att Washington vill strypa den iranska regimens ekonomiska möjligheter.

USA:s linje är samtidigt att hårdare ekonomisk press ska minska behovet av nya stora militära operationer.

Det är just där situationen blir särskilt känslig.

Iran svarar på den ekonomiska upptrappningen genom att uttryckligen framhålla sin militära beredskap.

Iran har redan hotat att gå till offensiv

Det senaste utspelet kommer bara några dagar efter ett ännu tydligare iranskt hot.

Den 17 augusti uppgav en högt uppsatt iransk företrädare att landet var berett att gå över till en fullt offensiv hållning om diplomatin med USA misslyckades.

Iran öppnade då även för militära åtgärder för att bryta den amerikanska marinblockaden.

Bakgrunden är det utdragna kriget efter att USA och Israel inledde attacker mot Iran den 28 februari. Två försök till vapenvila har därefter kollapsat.

Ett avtal från den 17 juni gav parterna 60 dagar att försöka nå en bredare uppgörelse om bland annat Irans kärnprogram och de amerikanska sanktionerna.

Tidsfristen löpte ut den 17 augusti utan någon slutlig överenskommelse.

Det innebär att den nya sanktionskonflikten sker i ett läge där den militära spänningen redan är mycket hög.

Hormuztrafiken har nästan stannat

Den tydligaste bilden av hur allvarlig situationen redan är kommer från Hormuzsundet.

Enligt fartygsdata från Kpler passerade endast sju observerade råvarufartyg sundet under torsdagen.

Fyra av fartygen gick in i Persiska viken och tre lämnade området.

Dagen före registrerades 14 passager.

Före kriget passerade däremot mer än 130 fartyg om dagen.

Skillnaden är dramatisk.

Kplers statistik omfattar inte fartyg som färdas med sin AIS-transponder avstängd. Det betyder att den faktiska trafiken kan vara något större än vad som syns i statistiken.

Men även med den reservationen är den kommersiella trafiken genom en av världens viktigaste transportleder extremt låg.

Därför är Hormuz så viktigt för oljepriset

Hormuzsundet är den smala sjövägen mellan Persiska viken och Omanbukten och fungerar som en flaskhals för en mycket stor del av världens energihandel.

Under första halvåret 2025 passerade i genomsnitt omkring 20,9 miljoner fat olja och oljeprodukter per dag genom sundet.

Det motsvarade ungefär 20 procent av världens petroleumkonsumtion och omkring en fjärdedel av all olja som transporterades till sjöss.

Även handeln med flytande naturgas är starkt beroende av Hormuz. Mer än en femtedel av den globala LNG-handeln passerade normalt genom området, framför allt från Qatar.

Det är därför störningar i sundet snabbt kan påverka energipriser långt utanför Mellanöstern.

Vi har tidigare gått igenom vad som skulle hända om Iran stänger Hormuzsundet och varför sundet har blivit så centralt i konflikten mellan USA och Iran om Hormuz.

Oljepriset har redan stigit kraftigt

Brentoljan handlades på fredagen kring 94 dollar per fat och hade stigit med mer än sex procent under veckan.

Före krigsutbrottet låg priset kring 72 dollar.

Det innebär en uppgång på omkring 30 procent.

Under de mest oroliga perioderna av konflikten har Brent dessutom handlats kring 126 dollar per fat.

Det är viktigt att skilja mellan effekterna av de kommande sanktionerna och den bredare krigsrisken.

USA har ännu inte presenterat detaljerna i sitt nya sanktionspaket. Det är därför inte de nya åtgärderna i sig som redan har minskat fartygstrafiken.

Marknaden reagerar i stället på kombinationen av den pågående konflikten, blockaden och risken för ytterligare militär eskalering.

Iran kan slå mot världsekonomin utan att stoppa all trafik

Den stora ekonomiska risken är inte enbart att Iran får svårare att exportera sin egen olja.

Om konflikten leder till fler attacker mot sjöfarten kan även exporten från andra stora olje- och gasproducenter i Persiska viken påverkas.

Det skulle kunna få betydligt större konsekvenser.

Saudiarabien och Förenade arabemiraten har pipelines som gör det möjligt att kringgå Hormuz, men den alternativa kapaciteten räcker bara till en mindre del av de normala volymerna genom sundet.

Dessutom är Asien särskilt beroende av energin som transporteras där.

Kina, Indien, Japan och Sydkorea tar tillsammans emot en stor majoritet av den råolja som normalt passerar Hormuz.

Ett längre avbrott skulle därför snabbt kunna slå mot både energipriser, industriproduktion och transporter.

USA:s blockad pressar redan Irans oljeexport

Den amerikanska marinblockaden återinfördes i mitten av juli och ser redan ut att ha fått tydliga ekonomiska konsekvenser.

Iran säljer huvuddelen av sin sjöburna oljeexport till Kina.

Preliminära Kpler-data visar att Kinas inköp av iransk olja hittills i augusti har sjunkit till omkring 534 000 fat per dag.

Under 2025 låg genomsnittet på omkring 1,4 miljoner fat per dag.

Samtidigt har mängden iransk olja som ligger lagrad på fartyg utanför blockadzonen minskat.

Kinesiska raffinaderier har därför börjat söka alternativa leveranser från bland annat Irak och Brasilien.

Kina kan bli nästa stora konfliktpunkt

Det gör innehållet i USA:s kommande sanktionspaket extra viktigt.

Om Washington framför allt riktar åtgärder mot företag, banker, raffinaderier eller rederier som hjälper Iran att sälja sin olja kan Kina hamna direkt i centrum.

President Donald Trump har också signalerat att länder som hjälper Iran ekonomiskt kan utsättas för amerikanska konsekvenser.

Det skulle kunna bredda konflikten från en fråga om USA och Iran till en betydligt större ekonomisk konfrontation mellan Washington och Peking.

Vilka företag eller länder som faktiskt träffas blir dock känt först när USA presenterar detaljerna.

Kan sanktionerna utlösa nästa militära fas?

Det går ännu inte att säga att en ny större militär eskalering är nära.

Washington framställer tvärtom sanktionerna som ett sätt att använda ekonomiskt tryck i stället för nya omfattande militära operationer.

Problemet är att Iran beskriver samma ekonomiska åtgärder som en del av kriget.

När Teheran samtidigt hotar med offensiva militära åtgärder och trafiken genom Hormuz redan har fallit till en bråkdel av normala nivåer blir marginalerna små.

Den stora frågan efter måndagens amerikanska besked blir därför inte bara hur hårt sanktionerna träffar Irans ekonomi.

Den blir hur Iran väljer att svara.

Om svaret sker genom ytterligare störningar av sjöfarten i Hormuz kan konsekvenserna snabbt märkas långt utanför Mellanöstern, både vid bensinpumparna, på energimarknaden och i den globala handeln.