Finland har kallat upp Rysslands ambassadör efter att ett ryskt IL-20-spaningsflyg misstänks ha kränkt finskt luftrum i Finska viken. Planet ska ha varit inne över Finland i omkring tre minuter och som mest befunnit sig cirka 8,7 kilometer innanför gränsen.

Den misstänkta kränkningen inträffade under torsdagen den 20 augusti och utreds nu av det finska Gränsbevakningsväsendet.

Finlands utrikesministerium kallade under fredagen upp Rysslands ambassadör för att kräva en förklaring till händelsen.

Det som gör incidenten särskilt känslig är både hur långt in över finskt territorium planet misstänks ha flugit och vilken typ av flygplan det handlar om.

Ryskt flyg var 8,7 kilometer innanför gränsen

Enligt de finska uppgifterna befann sig det ryska flygplanet i finskt luftrum i omkring tre minuter i västra Finska viken.

Som mest ska planet ha varit 4,7 nautiska mil innanför gränsen, motsvarande ungefär 8,7 kilometer.

Det är ett betydligt större avstånd än vid den ryska luftrumskränkning som utreddes utanför Lovisa i juni 2024. Då uppgav Finland att ryska flygplan som mest befunnit sig omkring 2,5 kilometer innanför gränsen.

Finland har ännu inte slagit fast att torsdagens händelse var en avsiktlig kränkning. En förundersökning pågår och det finns ännu ingen offentlig förklaring till varför det ryska planet hamnade inne över finskt territorium.

Det finns heller inga bekräftade uppgifter om att finska stridsflygplan ingrep mot IL-20-planet.

IL-20 används för signalspaning

IL-20 är inte ett vanligt transport- eller passagerarflygplan.

Flygplanstypen används av Ryssland för bland annat elektronisk signalspaning, kommunikationsspaning, övervakning och underrättelseinhämtning. Nato använder beteckningen Coot-A för typen.

Det innebär att flygplanet bland annat kan samla information om elektronisk aktivitet i området, exempelvis radar- och kommunikationssystem.

Just därför får incidenten en annan säkerhetspolitisk tyngd än om ett vanligt ryskt transportflyg av misstag hade kommit över gränsen.

Det går däremot inte att slå fast vad det aktuella flygplanet gjorde under de omkring tre minuterna över Finland eller om intrånget var en del av någon medveten underrättelseoperation.

Att ett spaningsflyg befinner sig i området är i sig inte ovanligt. Ryska och Nato-länders militära flyg opererar regelbundet över Östersjön, och stridsflyg från olika länder skickas återkommande upp för att identifiera och följa ryska militärflygplan.

Flera ryska incidenter nära Finland

Den senaste händelsen kommer efter flera misstänkta ryska luftrumskränkningar under de senaste åren.

Finland har bland annat utrett ryska flygningar över eller mycket nära finskt territorium under 2024, 2025 och 2026.

I maj i år misstänktes ett ryskt militärflyg ha kränkt finskt luftrum utanför Porkala. Finland uppgav då att planet kan ha kommit över gränsen när det försökte undvika ett åskväder.

Någon motsvarande förklaring har ännu inte presenterats för torsdagens flygning.

Det gör att den finska utredningen blir viktig. Först när flygväg, kommunikation och övriga omständigheter har analyserats går det att dra säkrare slutsatser om varför planet befann sig så långt innanför gränsen.

Allvarligt för ett Nato-land

Finland blev medlem i Nato 2023 och landet omfattas därmed av försvarsalliansens kollektiva försvar.

En luftrumskränkning innebär dock inte automatiskt att Natos artikel 5 aktiveras. Artikel 5 gäller vid ett väpnat angrepp mot ett medlemsland.

Torsdagens incident bör därför beskrivas som en allvarlig fråga om finsk suveränitet och territoriell integritet, inte som ett militärt angrepp.

Händelsen får ändå större betydelse eftersom den sker i ett område där Nato under de senaste åren kraftigt har förstärkt sin militära närvaro och övervakning.

Finland och Sverige är numera en del av samma nordiska Nato-struktur och samarbetet kring luftförsvar, övervakning och försvarsplanering har fördjupats snabbt.

Därför berör händelsen Sverige

För Sverige är incidenten relevant långt utanför den finska gränsen.

Svenska och finska försvarsmakter arbetar i dag inom samma Nato-planering, och det nordiska luftrummet övervakas i allt högre grad som ett sammanhängande område.

Sverige leder dessutom Natos nya Forward Land Forces i Finland, vilket innebär att Sverige har fått en direkt roll i förstärkningen av Natos nordöstra flank.

Svenska stridsflyg har också tidigare följt just ryska IL-20-plan över Östersjön.

Försvarsmaktens incidentberedskap finns dygnet runt för att identifiera främmande militärflyg, samla information och vid behov agera för att skydda svenskt och allierat territorium.

Sverige har även själv utsatts för ryska luftrumskränkningar. I juni 2024 flög ett ryskt Su-24-plan kortvarigt in över svenskt territorium öster om Gotland, vilket ledde till att svenska Gripenplan skickades upp och att Rysslands ambassad kallades in.

Den bredare säkerhetspolitiska utvecklingen kring Sverige och Östersjön kan också läsas i vår artikel om Rysslands agerande och säkerhetsläget i Östersjöområdet.

Östersjön blir allt viktigare för Nato

Sedan Finland och Sverige gick med i Nato har hela den strategiska kartan runt Östersjön förändrats.

Ryssland möter nu Nato-länder längs stora delar av Östersjöns kust, samtidigt som alliansen har förbättrat möjligheterna att samordna radarövervakning, stridsflyg och marina resurser i Norden.

Även Natos satsningar på luftburen övervakning har blivit viktigare, något som bland annat märks i planerna kring Saab GlobalEye och Natos framtida övervakningsförmåga.

Ett enskilt ryskt flygplan som under några minuter befinner sig över Finland förändrar inte i sig säkerhetsläget.

Men kombinationen av ett ryskt underrättelseflyg, den relativt djupa misstänkta kränkningen och den återkommande militära aktiviteten i Östersjöområdet gör att händelsen sannolikt kommer att granskas noggrant både i Finland och bland landets Nato-allierade.

Avgörande blir nu vad den finska förundersökningen visar och vilken förklaring Ryssland lämnar till flygningen.