I manegen med Glenn Killing var Killinggängets första tv-produktion och platsen där gruppens namn, humorvärld och flera av de tidiga rollfigurerna etablerades. Serien hade premiär 1992 med Henrik Schyffert som programledaren Glenn Killing, Robert Gustafsson i en rad roller, Johan Rheborg som Percy Nilegård och Jonas Inde som bland andra Loke Martinzon.

År 2027 återkommer titeln för nya föreställningar i Globen. Det är däremot inte fråga om en ny omgång av tv-serien eller en bekräftad exakt återuppsättning. Comebacken är en ny arenashow som lånar originalets namn och programram, medan stora delar av innehållet fortfarande är hemligt.

Fakta	I manegen med Glenn Killing
Premiär	25 september 1992 i Kanal 1
Originalformat	Humorserie och parodisk talkshow i sju delar
Avsnittslängd	Cirka 28–36 minuter
Glenn Killing	Henrik Schyffert
Central ensemble	Robert Gustafsson, Johan Rheborg och Jonas Inde
Regi	Walter Söderlund
Liveversion	Berns 1993–1994, tv-inspelad 1994
Ny version	Arenaföreställningar i Globen i juli 2027

Vad var I manegen med Glenn Killing?

På ytan var I manegen med Glenn Killing en studiobaserad talkshow eller varieté för en ung, trendmedveten publik. Glenn Killing presenterade gäster, musik och återkommande inslag från en enkel och färgstark tv-studio med en liten publik. Formen var bekant, men nästan allt som placerades i den var skevt.

Gästerna kunde vara bisarra rollfigurer, förvridna kändisimitationer eller människor med talanger som inte behövde någon förklaring. Musikreferenserna var smala, programledartonen överdrivet självsäker och gränsen mellan genomarbetad sketch och medvetet antiklimax ständigt osäker. Robert Gustafsson bytte skepnad, Percy Nilegård trängde sig in med affärsidéer och Glenn försökte upprätthålla bilden av en normal tv-sändning.

Kollisionen var själva motorn: en seriöst presenterad ungdomsshow fylldes med innehåll som inte rimligen hörde hemma där. Tittaren behövde inte känna igen varje brittisk förebild eller popkulturell referens för att se det komiska i en värd som fortsatte som om ingenting hade hänt.

Serien bestod av sju avsnitt på ungefär en halvtimme. Den blev inte någon omedelbar bred tittarsuccé, men gav det tidiga Killinggänget och dess historia en sammanhängande form som gruppen kunde utveckla vidare på scen, i radio, i senare tv-serier och i film.

Så skapades programmet

Den tidiga gruppen började ta form 1991 när SVT sökte ett nytt humorprogram. Henrik Schyffert och Andres Lokko blev centrala i att samla personer som redan hade olika vägar in i humor, manus och populärkultur. Jonas Inde och Johan Rheborg kände varandra från en manusutbildning. Rheborg hade i sin tur kontakt med Robert Gustafsson, medan Walter Söderlund blev gruppens tidiga regissör.

Casten Almqvist var producent och Strix produktionsbolag. Andres Lokko bidrog framför allt som manusförfattare och med den täta populärkulturella referensvärlden, snarare än som en bärande person framför kameran. Walter Söderlund regisserade både tv-originalet och den senare liveversionen.

En viktig del av bakgrunden är det brittiska humorprogrammet Vic Reeves Big Night Out. I manegen brukar beskrivas som starkt inspirerat av den brittiska talkshow- och varietémodellen, och likheterna har i efterhand ibland bedömts som betydligt mer direkta än vanlig lös inspiration.

Det brittiska programmet gav en grundform: en värd, en studio, märkliga gäster och en värld där tv-underhållningens regler kunde vridas sönder. Den svenska versionens egen identitet växte fram genom figurerna, Robert Gustafssons förvandlingar, det svenska management- och kulturklimatet och Schyfferts och Lokkos musikaliska och popkulturella referenser.

Resultatet blev en blandning som var ovanlig i svensk tv-humor. I samma program kunde det finnas folkligt spelade originalfigurer, mycket smala musikskämt, satir över kommersialism och kulturelit samt nummer som närmade sig ren antihumor. Det bidrog till att programmet upplevdes som svårt och smalt av en del tittare 1992, men också till att det senare kunde få ställning som kultprogram.

Vilka medverkade i originalet?

Person	Roll i I manegen
Henrik Schyffert	Programledaren Glenn Killing och manusförfattare
Robert Gustafsson	Många gäster, imitationer och figurer, däribland Fred Asp; även manus
Johan Rheborg	Percy Nilegård; även manus
Jonas Inde	Bland andra Loke Martinzon, Tommy Bohlin och Hardy Andersson; även manus
Andres Lokko	Manus och popkulturell prägel
Walter Söderlund	Regissör

Det är värt att skilja denna ensemble från den uppställning som senare kommit att beskrivas som Killinggänget. Martin Luuk räknas till gruppen, men ska inte tillskrivas någon påhittad stor scenroll i originalprogrammet. Tomas Alfredson blev en betydelsefull regissör för gruppens senare produktioner, men han regisserade inte I manegen 1992. Den rollen hade Walter Söderlund.

Originalets kärna framför kameran var Schyffert, Gustafsson, Rheborg och Inde. Deras olika funktioner gjorde formatet rörligt: Schyffert höll ihop sändningen, Gustafsson kunde fylla den med ständigt nya personer, Rheborg gav Percy ett eget maktcentrum och Inde stod för flera återkommande figurer och musiknummer.

Glenn Killing var mer ram än huvudskämt

Glenn Killing är titelperson, men inte programmets mest extrema eller högljudda figur. Henrik Schyffert spelar honom som den moderna och till synes kompetenta programledaren. Glenn ska presentera gästerna, föra sändningen framåt och få en fullständigt orimlig omgivning att framstå som professionell tv.

Den rollen är avgörande. Utan Glenns raka värdskap hade programmet lätt kunnat bli en lös följd av sketcher. Han ger varje infall en plats i samma fiktiva show och blir den normala yta som de andra figurerna kan krocka med.

Glenn återkom senare som radiopratare i NileCity och som värd i scensammanhang. Hans största historiska betydelse syns dock redan i namnet Killinggänget. Gruppen döptes efter Glenn Killing. Figuren blev därmed inte bara en rollfigur utan en behållare för hela gruppens gemensamma identitet.

Percy Nilegård och de andra figurerna

Percy Nilegård

Percy Nilegård är originalets viktigaste nya återkommande karaktär. Johan Rheborg spelar honom som programmets finansiär, självutnämnda kulturstrateg och personliga maktspelare. Percy nöjer sig inte med att betala; han vill påverka innehållet, undervisa Sverige och visa att han förstår både affärer och smak bättre än alla andra.

I hans inslag finns fröet till en stor del av Killinggängets senare satir. Percy förenar yuppiekultur, managementspråk, kommersialism, kulturstatus och fullständig brist på självkritik. Han är övertygad om sin egen betydelse och kan därför fortsätta även när hans idéer faller sönder inför publiken.

Percy gjorde tv-debut i I manegen och växte sedan till en av Killinggängets mest centrala figurer. Han blev nav i NileCity 105,6 och återkom i Percy tårar och Torsk på Tallinn. När 2027 års föreställning lanseras med formuleringen ”Percy Nilegaard presenterar” aktiveras därför en relation som funnits sedan starten: Percy anser att showen ytterst är hans, även när Glenn står som värd.

Fred Asp och illern Göran

Robert Gustafssons Fred Asp dyker upp redan i det första avsnittet tillsammans med sin uppstoppade iller Göran. Han är en nedgången festmänniska som behandlas som en självklar tv-gäst. Kombinationen av Gustafssons exakta gestaltning, den tragiska figuren och programmets neutrala presentation sammanfattar mycket av originalets humor.

Fred Asp visar också hur I manegen kunde göra det obekväma och groteska till en del av studiounderhållningen utan att stanna upp och förklara skämtet. Glenn går vidare, programmet fortsätter och figuren lämnas kvar i tittarens huvud.

Loke Martinzon, Tommy Bohlin och Hardy Andersson

Jonas Indes Loke Martinzon är en självmedveten men osäker sångare och underhållare. Han blev ett återkommande musikaliskt inslag och följde med när programmet byggdes om för scenen på Berns.

Inde spelade också Tommy Bohlin och Hardy Andersson. Tommy hade förekommit i tidiga sketchsammanhang redan före tv-serien och bör därför inte beskrivas som skapad specifikt för I manegen. Figurerna hör ändå till den rollvärld som fick ett större sammanhang och en större publik genom Killinggängets tidiga produktioner.

Den som vill följa figurerna mellan programmen hittar en bredare sammanställning i guiden till Killinggängets mest kända karaktärer.

Figurer som ofta blandas ihop med originalet

Flera av Killinggängets mest citerade rollfigurer kommer inte från I manegen med Glenn Killing. Eftersom Glenn och Percy fortsatte in i senare produktioner har de olika humorvärldarna med tiden lätt flutit ihop.

• Weiron i ottan, Greger Hawkwind och Farbror Barbro förknippas framför allt med NileCity 105,6 från 1995.
• Kapten Klänning hör till Percy tårar från 1996.
• Roland Järverup hör till Torsk på Tallinn från 1999.

De är Killinggänget-karaktärer, men de introducerades inte i den ursprungliga tv-serien I manegen. Originalets tydligaste tidiga figurer är i stället Glenn, Percy, Fred Asp, Loke Martinzon, Tommy Bohlin och Hardy Andersson.

Från svalt mottagen tv-serie till succé på Berns

I manegen fick ett svalt första mottagande och en begränsad publik när serien började sändas 1992. Det kan låta motsägelsefullt att samtidigt beskriva produktionen som gruppens genombrott. Förklaringen är att genombrottet skedde i flera steg.

Tv-serien var startpunkten. Där etablerades namnet, formatet och figurerna. När materialet flyttades till Berns 1993–1994 blev I manegen en krogshow som kunde utnyttja en levande publik och ett friare scenformat. Robert Gustafssons snabba rollbyten, Percys avbrott, Loke Martinzons musik och Glenns värdskap kunde växa bortom halvtimmesprogrammens ram.

Liveversionen spelades in för tv 1994 och är 74 minuter lång. Manuset skrevs av Henrik Schyffert, Robert Gustafsson, Johan Rheborg, Jonas Inde och Andres Lokko, med Walter Söderlund som regissör. Samma år fick skaparna bakom I manegen Povel Ramels Karamelodiktstipendium.

Berns blev därmed gruppens sceniska genombrott och beviset på att humorvärlden fungerade inför en större levande publik. Det breda tv-genombrottet kom först 1995 med NileCity 105,6. Senare följde bland annat Percy tårar, Torsk på Tallinn och den mer berättande och mörka Fyra nyanser av brunt. Den kronologiska helheten finns i guiden till Killinggängets filmer, tv-serier och andra produktioner.

År 2000 återkom scenformen i Glenn Killing på Grand, men det är en egen produktion och inte ytterligare en säsong av originalserien.

Därför blev I manegen avgörande för Killinggänget

I manegen med Glenn Killing var viktigare än de ursprungliga tittarsiffrorna antyder. Det var första gången gruppens olika beståndsdelar samlades i en egen tv-produktion. Schyfferts värdfigur, Gustafssons rollbredd, Rheborgs Percy, Indes figurer och Lokkos referensvärld blev delar av ett gemensamt uttryck.

Programmet skapade också en ovanligt användbar fiktiv värld. Karaktärerna var inte låsta till en enskild sketch. Glenn kunde flytta från tv-studio till radiostudio och scen, Percy kunde bli chef, finansiär eller researrangör och de andra figurerna kunde återkomma i nya miljöer. Den möjligheten blev central när Killinggänget gick vidare till större och mer berättande produktioner.

Samtidigt visade serien hur smal populärkultur och bred karaktärskomik kunde existera i samma program. En del av publiken kunde uppskatta musikreferenserna och lekandet med tv-formatet, medan andra främst såg Robert Gustafssons eller Johan Rheborgs rollfigurer. Kombinationen gav gruppen ett uttryck som skilde sig tydligt från mer traditionell svensk sketchhumor.

Det mest rättvisande är därför att kalla I manegen Killinggängets första tv-produktion och kreativa genombrott, Bernsshowen det sceniska genombrottet och NileCity den stora breda tv-succén. Allt skedde inte på premiärkvällen den 25 september 1992, men utvecklingen började där.

I manegen med Glenn Killing i Globen 2027

Killinggängets nya produktion heter Killinggänget: I manegen med Glenn Killing och spelas i Globen, numera Avicii Arena, i juli 2027. Föreställningar är annonserade till den 3, 10 och 17 juli. Lanseringen använder formuleringarna ”Percy Nilegaard presenterar” och ”Endast i Globen”.

Den aktuella uppställningen är Henrik Schyffert, Johan Rheborg, Robert Gustafsson, Andres Lokko, Martin Luuk och Tomas Alfredson. Jonas Inde, som var central i tv-originalet och Bernsshowen, ingår inte. Det är en viktig skillnad mellan 1992 och 2027, och den bredare förändringen förklaras i guiden till Killinggängets nuvarande och tidigare medlemmar.

Teddybears är knutna till föreställningen, men deras exakta funktion på scenen är inte offentliggjord. Det är därför för tidigt att slå fast om de exempelvis blir husband eller medverkar på något annat sätt.

Biljettsläppet är annonserat till den 29 augusti 2026 klockan 12.00 via Live Nation. Aktuella uppgifter om biljetter, datum, arena och praktiska detaljer hör hemma i den separata guiden till Killinggängets comeback i Globen 2027.

Är föreställningen 2027 samma sak som originalet?

Nej. Originalet är en tv-serie i sju delar, inspelad i en liten studio och byggd för halvtimmesavsnitt. Comebacken 2027 är en ny liveproduktion för en stor arena. Den ska inte beskrivas som en ny tv-säsong, en remake eller en bekräftad exakt återuppsättning.

Originalet 1992	Globen 2027
Tv-serie i sju delar	Liveföreställning i en arena
Liten studiopublik	Globenpublik
Schyffert, Gustafsson, Rheborg och Inde i den centrala ensemblen	Schyffert, Rheborg, Gustafsson, Lokko, Luuk och Alfredson
Kända avsnitt, sketcher och figurer	Exakt innehåll ännu inte offentliggjort
Ett helt nytt programnamn	Medveten återkoppling till gruppens ursprung

Den närmaste historiska jämförelsen är egentligen inte bara tv-studion från 1992 utan Bernsshowen 1993–1994. Redan då förvandlades I manegen från ett tv-format till en större liveshow med Glenn som värd, Percy som störande maktspelare och de andra figurerna som scenmaterial.

Vad som återanvänds 2027 är ännu inte känt i detalj. Lanseringen bekräftar Percy genom formuleringen ”Percy Nilegaard presenterar”, och titeln pekar tydligt på Glenn som ramfigur. Däremot är det inte offentligt vilka övriga gamla karaktärer som medverkar, om materialet är helt nytt eller blandat med klassiker, hur stor Glenns roll blir, hur lång föreställningen är eller om showen ska spelas in.

Var kan man se originalet?

Alla sju avsnitt av originalserien finns den 24 augusti 2026 på SVT Plays samlingssida för I manegen med Glenn Killing och kan ses i Sverige. Där finns även den 74 minuter långa tv-versionen av liveshowen från Berns.

För den som vill förstå varför titeln återkommer 2027 är ordningen enkel: börja med något av originalets sju avsnitt för att se tv-formatet och fortsätt sedan med liveversionen. Skillnaden mellan dem visar hur Killinggänget redan på 1990-talet kunde göra Glenns studio till en scenisk manege.

Vanliga frågor om I manegen med Glenn Killing

När sändes I manegen med Glenn Killing?

Serien hade premiär i Kanal 1 den 25 september 1992. Den bestod av sju avsnitt som är cirka 28–36 minuter långa.

Vem spelade Glenn Killing?

Henrik Schyffert spelade Glenn Killing. Figuren var programmets värd och gav senare namn åt Killinggänget.

Vilken figur gjorde Johan Rheborg?

Johan Rheborg spelade Percy Nilegård, programmets finansiär och självutnämnda kulturstrateg. Det var Percys tv-debut.

Var I manegen Killinggängets genombrott?

Ja, men genombrottet skedde stegvis. Originalet var gruppens första tv-produktion och etablerade dess namn och figurer. Bernsshowen blev det sceniska genombrottet, medan NileCity 105,6 gav gruppen den stora breda tv-publiken 1995.

Är Globenföreställningen 2027 en remake?

Nej. Det är en ny arenaföreställning med samma namn och tydliga kopplingar till originalets programram. Det exakta innehållet är ännu inte offentliggjort.