Killinggänget består i dag av Henrik Schyffert, Johan Rheborg, Robert Gustafsson, Andres Lokko, Martin Luuk och Tomas Alfredson. Jonas Inde var med från starten men lämnade gruppen 2005. Walter Söderlund hör till Killinggängets tidiga historia som regissör och nära samarbetspartner, men räknas inte till dagens sex medlemmar.

Den korta uppräkningen döljer en grupp där rollerna alltid har överlappat. Skådespelarna var också manusförfattare, författarna kunde dyka upp framför kameran och regissörerna var delaktiga i att forma helheten. Här reder vi ut vilka som ingår, vad var och en gjorde och varför äldre medlemslistor inte alltid ser likadana ut. För en bredare introduktion till produktionerna finns vårt nav om Killinggänget, medan praktiska uppgifter om återföreningen finns i guiden till Killinggänget i Globen 2027.

Vilka är med i Killinggänget i dag?

Den nuvarande gruppen är en sexmannakonstellation. Det är också dessa sex som samlas i dokumentären Berättelsen om Killinggänget och som står bakom comebacken 2027. SVT beskriver uttryckligen dagens Killinggäng som Henrik Schyffert, Johan Rheborg, Robert Gustafsson, Andres Lokko, Martin Luuk och Tomas Alfredson i Berättelsen om Killinggänget.

Det är alltså missvisande att likställa medlemskap med hur ofta någon syntes i bild. Killinggänget arbetade kollektivt med idéer och manus, men hade samtidigt en tydlig arbetsfördelning. Henrik Schyffert, Johan Rheborg, Robert Gustafsson och Jonas Inde var de fyra främsta skådespelarna under den klassiska tv-perioden, medan Andres Lokko och senare Martin Luuk oftare arbetade bakom kulisserna. Tomas Alfredson kom in genom regin och blev därefter en fullvärdig medlem i kollektivet.

De sex nuvarande medlemmarna och deras roller

Henrik Schyffert – initiativtagaren och frontfiguren

Henrik Schyffert var en av initiativtagarna när gruppen bildades 1991 och har ofta fungerat som dess offentliga ansikte. Hans roll var dock större än att vara programledare och frontfigur. Han skrev manus, spelade återkommande roller och hjälpte till att hålla ihop gruppens idéer och uttryck.

Namnet Killinggänget kommer från Schyfferts figur Glenn Killing. Figuren blev programledare i I manegen med Glenn Killing, den produktion som gav gruppen dess genombrott och ett namn som sedan levde vidare även när Glenn Killing inte längre stod i centrum. I gruppens scen- och tv-arbeten kunde Schyffert därför röra sig mellan värdskap, skådespeleri och manusarbete.

Johan Rheborg – skådespelaren som också skrev

Johan Rheborg tillhör grundarna och var både manusförfattare och en av de fyra ursprungliga huvudskådespelarna. Hans mest kända Killinggängetfigur är Percy Nilegård, den självsäkre medieentreprenören som först dök upp i I manegen med Glenn Killing och senare fick en central plats i NileCity 105,6 och Percy tårar.

Rheborg skapade också bland andra Farbror Barbro. Att figurerna blivit så kända kan få hans roll att framstå som renodlat skådespelande, men han ingick samtidigt i den gemensamma manusgruppen. Hans bidrag låg både i karaktärernas framförande och i texterna, tonfallet och den komiska konstruktionen runt dem.

Robert Gustafsson – karaktärsskaparen och medförfattaren

Robert Gustafsson var med från början och blev snabbt en av gruppens mest framträdande skådespelare. Weiron i ottan, brandchefen Greger och den försiktige Roland Järverup är några av de figurer som förknippas starkast med Killinggängets värld.

Även Gustafsson var mer än en uttolkare av färdigskrivna repliker. Han deltog i manus- och idéarbetet och byggde sina rollfigurer genom språk, kroppsspråk och detaljerade personporträtt. Kombinationen av kollektivt skrivande och hans egen förmåga att förvandla idéerna till distinkta människor blev en viktig del av gruppens genomslag.

Andres Lokko – skribenten och den popkulturella kompassen

Andres Lokko är en av grundarna men hade sin huvudsakliga roll bakom kameran. Som skribent och idégivare var han med och skrev bland annat I manegen med Glenn Killing och NileCity 105,6. Han gjorde även mindre framträdanden, men var aldrig en huvudskådespelare på samma sätt som Schyffert, Rheborg, Gustafsson och Inde.

Lokkos bakgrund som musikjournalist bidrog till gruppens känsla för populärkultur, mediespråk och tidstypiska referenser. Det gör honom central för Killinggängets identitet även om den breda publiken inte alltid såg honom i de mest kända sketcherna. Hans roll visar tydligt varför en lista över rollfigurer inte är samma sak som en lista över medlemmar.

Martin Luuk – manusförfattaren som anslöt 1994

Martin Luuk var inte med när gruppen bildades 1991 utan anslöt 1994. Han blev framför allt en del av den kreativa motorn bakom produktioner som NileCity 105,6, Percy tårar, Fyra små filmer, Fyra nyanser av brunt och scenföreställningen Drömmen om Herrön.

Luuk arbetade i första hand med manus och idéutveckling, men blev med tiden också synligare framför kameran och på scenen. Därför förekommer både fem och sex namn i beskrivningar av det tidiga Killinggänget: fem personer fanns med vid starten, medan Luuk blev medlem före flera av de verk som i dag betraktas som gruppens mest centrala.

Tomas Alfredson – regissören som blev medlem

Tomas Alfredson började samarbeta med Killinggänget som regissör och anslöt som medlem 1999 i samband med Fyra små filmer. Där ingår Torsk på Tallinn, som blev ett av kollektivets mest omtalade verk. Han regisserade senare också långfilmen Fyra nyanser av brunt och scenföreställningen Drömmen om Herrön.

Alfredsons roll var främst att forma materialet bakom kameran och på scenen, men han ska inte beskrivas som enbart en inhyrd regissör. Han blev en del av det gemensamma skapandet och räknas till de sex nuvarande medlemmarna. Hans inträde markerade samtidigt en utveckling från tv-sketcher mot mer sammanhållna, mörkare och visuellt präglade berättelser.

Jonas Inde – grundaren som lämnade gruppen

Jonas Inde var en av Killinggängets fem grundare och ingick, tillsammans med Schyffert, Rheborg och Gustafsson, i den ursprungliga kärnan av skådespelare. Han medverkade bland annat som den pressade programledaren Tommy Bohlin, som Loke Martinzon och som Lennart i Torsk på Tallinn. Samtidigt skrev han för produktioner som NileCity 105,6, Fyra små filmer och Fyra nyanser av brunt.

I januari 2005 meddelade Inde att han lämnade Killinggänget efter omkring 13 år. Beskedet kom genom ett pressmeddelande. Han sade då att han ville fortsätta på egen hand och att samarbetet inte längre kändes fruktbart för honom, men beskrev inte uppbrottet som en schism. De övriga medlemmarna blev överraskade och reagerade på att beskedet kom offentligt i stället för genom ett gemensamt samtal.

Efter utträdet fortsatte gruppen som sex personer: Schyffert, Rheborg, Gustafsson, Lokko, Luuk och Alfredson. Det var den konstellationen som gjorde Drömmen om Herrön 2009 och som senare samlades för dokumentären om gruppen.

Varför är Jonas Inde inte med i comebacken 2027?

Det källorna säkert visar är att Jonas Inde lämnade Killinggänget 2005 och att comebacken genomförs av dagens sex medlemmar. Någon särskild offentlig förklaring till varför han inte deltar 2027 har inte lämnats.

Den korrekta slutsatsen är därför att Inde inte ingår eftersom han är en tidigare, inte en nuvarande, medlem. Det går däremot inte att slå fast att han har tackat nej till comebacken, blivit utesluten av ett nytt skäl eller hållits borta på grund av senare händelser. Sådana påståenden kräver en tydlig källa som inte finns i det offentliga materialet.

Walter Söderlund – den tidiga regissören som ibland räknas in

Walter Söderlund var regissören bakom I manegen med Glenn Killing, NileCity 105,6 och Percy tårar. Därmed var han avgörande för hur Killinggängets första tv-era såg ut, lät och fungerade. Hans nära samarbete med gruppen gör att han ibland tas med i breda historiska uppräkningar.

Det blir ändå tydligare att beskriva Söderlund som Killinggängets tidiga regissör och en central samarbetspartner, inte som en av dagens medlemmar. Skillnaden mot Tomas Alfredson är att Alfredson efter sitt inträde 1999 blev en fullvärdig del av gruppens senare sexmannakonstellation. Söderlund fortsatte att vara förknippad med de klassiska tv-produktionerna men ingår inte i den nutida medlemslistan. Han avled 2012, 56 år gammal.

Varför ser olika listor över Killinggänget olika ut?

Förvirringen beror framför allt på att gruppen förändrades och att ordet medlem används på olika sätt.

• Den ursprungliga gruppen från 1991 bestod av Henrik Schyffert, Johan Rheborg, Robert Gustafsson, Andres Lokko och Jonas Inde.

• Martin Luuk anslöt 1994 och finns därför med i listor över den klassiska gruppen, men inte alltid i uppräkningar av grundarna.

• Tomas Alfredson blev medlem 1999 efter att ha kommit in genom regiarbetet.

• Jonas Inde lämnade 2005. Han hör till gruppens historia och flera av dess mest kända verk, men inte till den nuvarande uppställningen.

• Walter Söderlund regisserade de tidiga tv-succéerna och var konstnärligt viktig, men räknas inte till dagens sex.

Äldre programsidor och rollistor kan dessutom ange vilka som medverkade i en viss produktion, inte vilka som är medlemmar nu. En lista för NileCity 105,6 måste exempelvis innehålla Jonas Inde men säger ingenting om uppställningen efter 2005. På samma sätt kan en historik lyfta Walter Söderlund på grund av hans regiarbete utan att hävda att han tillhör den nuvarande gruppen.

Killinggängets medlemmar i kort tidslinje

• 1991: Henrik Schyffert, Johan Rheborg, Robert Gustafsson, Andres Lokko och Jonas Inde bildar den ursprungliga gruppen.

• 1992: I manegen med Glenn Killing sänds i tv med Walter Söderlund som regissör.

• 1994: Martin Luuk ansluter som medlem.

• 1995–1996: NileCity 105,6 och Percy tårar befäster gruppens ställning.

• 1999: Tomas Alfredson ansluter som regissör och medlem i samband med Fyra små filmer.

• 2004: Fyra nyanser av brunt blir det sista stora gemensamma verket med Jonas Inde i gruppen.

• 2005: Jonas Inde lämnar Killinggänget.

• 2009: De sex nuvarande medlemmarna gör Drömmen om Herrön utan Inde.

• 2024: Dokumentären om Killinggänget samlar och presenterar den nuvarande sexmannagruppen.

• 2027: Samma sex medlemmar återkommer med I manegen med Glenn Killing i Avicii Arena, den arena som fortfarande ofta kallas Globen.

Den mest precisa beskrivningen är alltså: Killinggänget har sex nuvarande medlemmar, Jonas Inde är en tidigare medlem och Walter Söderlund är den formativa regissören från den tidiga perioden. Då går det att erkänna både den officiella uppställningen och de personer som varit avgörande för gruppens historia utan att blanda ihop rollerna.