Allsvenskan är Europas 20:e bästa liga enligt Hurbra European League Strength Index 2026. Sverige tillhör det nedre mittenskiktet och är i praktiken jämnstarkt med Österrike. Norge och Danmark har däremot dragit ifrån, medan steget upp till Eredivisie, Belgien och Championship är betydande.

Allsvenskan är Europas 20:e bästa liga

GAIS, IFK Göteborg och Hammarby är utslagna. Mjällby är ensam svensk herrklubb kvar och spelar den 27 augusti borta mot Salzburg med 0–1 att hämta in i Europa League-playoff.

Den svenska kvalsommaren ger en ovanligt skarp version av den gamla frågan: hur bra är Allsvenskan egentligen?

Vårt svar är plats 20 av 30. Det är inte en exakt vetenskaplig gräns mellan den 19:e, 20:e och 21:a ligan, men placeringen håller när vi ändrar modellens viktning. I de fyra testade varianterna blir Allsvenskan antingen 19:e eller 20:e.

Sverige hamnar i samma grupp som Grekland och Österrike. Norge ligger sju placeringar högre och Danmark åtta. Eredivisie är tolva placeringar före Allsvenskan och Championship fjorton.

Liga	Placering och index
Premier League	1 – 100,0
Championship	6 – 79,3
Eredivisie	8 – 74,2
Belgien	9 – 74,1
Danmark	12 – 71,5
Norge	13 – 70,6
Allsvenskan	20 – 63,1
Österrike	21 – 62,4

Mjällbys retur ändrar inte indexet över en kväll. Europamatchdelen sträcker sig till den 7 maj 2026, medan den allra senaste nivån fångas genom aktuella klubbvärderingar. Kvalsommaren är däremot ett bra test mot modellens slutsats. Sverige har tillräcklig toppnivå för att störa starka motståndare, men saknar både Norges spets och Danmarks bredd.

Även om Mjällby inte vänder mot Salzburg fortsätter laget i Conference Leagues ligafas. Returen avgör alltså vilken Europaturnering Mjällby spelar, inte om Europaspelet fortsätter. Den som vill följa avgörandet hittar tider och sändning i vår guide till Mjällby–Salzburg på tv.

Hela rankingen: Europas 30 ligor 2026

Indexet är relativt inom urvalet. Den starkaste ligan får 100,0 och den svagaste 40,0. Poängen ska användas för avstånd och jämförelser inom listan, inte läsas som en vinstprocent.

Placering och liga	Hurbra-index
1. Premier League	100,0
2. Bundesliga	88,9
3. La Liga	87,2
4. Ligue 1	85,6
5. Serie A	85,4
6. Championship	79,3
7. Primeira Liga	77,0
8. Eredivisie	74,2
9. Jupiler Pro League	74,1
10. Ryska Premier League*	73,3
11. Süper Lig	72,8
12. Superligaen	71,5
13. Eliteserien	70,6
14. Ekstraklasa	69,7
15. Swiss Super League	67,2
16. HNL, Kroatien	65,5
17. Scottish Premiership	65,3
18. Ungerns NB I	64,9
19. Greklands Super League	63,5
20. Allsvenskan	63,1
21. Österrikes Bundesliga	62,4
22. Chance Liga, Tjeckien	59,1
23. Ukrainian Premier League*	59,1
24. Slovakiens Niké Liga	54,3
25. Cyperns förstadivision	54,2
26. Sloveniens PrvaLiga	49,9
27. Rumäniens SuperLiga	49,2
28. Bulgariens efbet Liga	47,6
29. Serbiens SuperLiga	47,2
30. Israels Ligat ha’Al*	40,0

Urvalet består av 29 högstaligor och Championship. Den engelska andraligan är med eftersom den är en av de vanligaste jämförelserna när allsvenska spelare flyttar utomlands och håller en nivå som är högre än de flesta europeiska högstaligor.

Rysslands tiondeplats måste läsas separat. Ryska klubbar saknar aktuell internationell kalibrering på grund av avstängningen från UEFA-spel. Modellen ser en stark inhemsk spelar- och klubbnivå, men kan inte kontrollera den mot färska Europamatcher. Även Ukraina och Israel påverkas av ovanliga tävlingsförhållanden och tunnare data. De placeringarna är mer osäkra än Allsvenskans.

Modellen följer samma spelare mellan ligorna

En vanlig ligajämförelse utgår från klubbarnas Europaresulat, truppernas marknadsvärden eller en subjektiv bedömning av speltempot. Hurbra-indexets tyngsta del gör något annat: den följer samma spelare före och efter ett ligabyte.

Underlaget innehåller 35 635 spelarsäsonger och 3 183 observerade ligaövergångar av 2 333 unika spelare sedan 2019. Varje flytt blir en brygga mellan två serier.

Om en spelare får många minuter och producerar på en viss nivå i Allsvenskan, men tappar både speltid och produktion efter en flytt till Eredivisie, är det en observation av skillnaden mellan ligorna. En spelare som går åt andra hållet ger en ny observation från motsatt riktning. När tusentals sådana rörelser kopplas samman kan även ligor med få direkta övergångar jämföras genom nätverket.

Modellen jämför inte bara mål och assist rakt av. Målvakter, försvarare, mittfältare och anfallare skattas separat. Spelarens andel möjliga minuter kombineras med positionsjusterad produktion. Vi kontrollerar också för:

• ålder och ålderskurva
• position
• spelarens roll före flytten
• styrkan på laget spelaren lämnar och ansluter till
• hur målrika de båda ligorna är
• hur gammal observationen är

Det är viktigt eftersom ett misslyckat ligabyte kan bero på mycket annat än ligans nivå. En 31-årig anfallare som lämnar ett topplag för en reservroll ska inte behandlas som samma typ av observation som en 23-årig mittfältare som byter mellan två jämnstarka klubbar.

Allsvenskan förekommer i 146 modellobservationer. Den starkaste direkta förbindelsen går till Norge, med 47 byten mellan Allsvenskan och Eliteserien.

Spelarövergångarna väger 45 procent av huvudindexet. Europamatcher står för 30 procent och aktuell klubbkraft för 25 procent. Truppvärden och transferflöden används för att kontrollera om resultatet verkar rimligt, men de bestämmer inte rankingen. Det är också därför Allsvenskans exportförmåga är relevant utan att höga försäljningssummor automatiskt gör ligan stark.

Europamatcherna justeras för motstånd och hemmaplan

Den andra delen bygger på 1 372 användbara matcher i Champions League, Europa League och Conference League från juli 2023 till maj 2026.

Ett vanligt koefficientsystem räknar insamlade poäng. Hurbra-modellen försöker i stället värdera själva prestationen. Resultatet justeras för motståndarligans styrka, hemmafördel, om matchen spelats i kval eller huvudturnering och hur länge sedan den spelades.

En uddamålsseger hemma mot ett svagt kvalmotstånd ska inte väga lika tungt som en seger borta mot en klubb från en toppliga. På samma sätt ska ett knappt nederlag mot en mycket stark motståndare inte bedömas som ett fullständigt misslyckande.

Nyare matcher väger mer än äldre. Halveringstiden är två år, vilket gör att ett resultat från 2026 får betydligt större effekt än ett från 2023. Sommarkvalet 2026 är inte med i denna del, eftersom den kompletta matchfilen slutar den 7 maj. Det är en tydlig begränsning, men den senaste nivån fångas i den tredje komponenten.

Topp, median och djup hindrar storklubbarna från att lura modellen

Den aktuella klubbkraften kombinerar klubb-Elo per den 24 augusti med en färsk internationell power rating. Den bygger inte bara på landets två bästa klubbar.

Inom varje liga väger topp fem 30 procent, medianlaget 40 procent och den undre kvartilen 30 procent. Median och djup står alltså tillsammans för mer än toppskiktet.

Det får stor betydelse för Allsvenskan. Sveriges bästa klubbar och medianlag är konkurrenskraftiga mot ligorna i samma del av tabellen. Den undre kvartilen ligger däremot bara på 21:a plats bland de studerade serierna.

Liga	Topp fem	Median
Championship	1 671	1 508
Belgien	1 627	1 480
Eredivisie	1 609	1 440
Danmark	1 584	1 489
Norge	1 567	1 408
Allsvenskan	1 474	1 382
Österrike	1 437	1 352

Elo-värdena visar två olika saker. Norge har betydligt bättre spets än Sverige, men medianavståndet är mindre. Danmark har både spets och bredd. Österrikes topp och median hamnar under Sveriges, men ligans svagare lag håller något jämnare nivå.

Liga	Elo för undre kvartilen
Championship	1 480
Danmark	1 432
Belgien	1 424
Eredivisie	1 385
Norge	1 363
Österrike	1 297
Allsvenskan	1 272

Allsvenskans problem är alltså inte bara att Sverige saknar en klubb på samma internationella nivå som Bodø/Glimt, Salzburg eller de största nederländska lagen. Den nedre delen av serien drar också ned helhetsnivån.

Norge har dragit ifrån Allsvenskan

Eliteserien får 70,6 i index mot Allsvenskans 63,1. Skillnaden är 7,5 poäng och sju placeringar.

Det norska försprånget syns i alla tre delarna. Norska klubbar har presterat bättre internationellt, toppskiktet är starkare och spelarövergångarna pekar på ett högre motstånd i Eliteserien. Norges topp fem ligger omkring 93 Elo-poäng över Sveriges. I den undre kvartilen är skillnaden 91 poäng.

Medianen skiljer däremot bara 26 poäng. Det betyder att avståndet mellan en typisk norsk och svensk klubb inte är lika dramatiskt som avståndet i toppen och botten. Allsvenskan är inte frånkopplad från Norge, men den norska serien är starkare över hela fördelningen.

Bodø/Glimts framgångar har påverkat bilden, men de förklarar inte hela skillnaden. Norge rankas 13:e eller 14:e i samtliga alternativa viktningar. Sverige blir 19:e eller 20:e.

Den slutsatsen passar också ihop med vår separata genomgång av Nordens bästa fotbollsklubbar 2026. Eliteserien får hjälp av en starkare topp, men Hurbra-indexet visar att skillnaden finns även när enskilda storklubbar får begränsat genomslag.

Danmark ligger ytterligare ett steg upp

Superligaen blir tolva med 71,5 poäng. Det är 8,4 poäng mer än Allsvenskan och ett knappt försprång till Norge.

Danmarks stora styrka är bredden. Medianlaget ligger 107 Elo-poäng över den allsvenska medianen och den undre kvartilen hela 160 poäng högre. Den danska bottennivån ligger närmare Belgien och Eredivisie än Allsvenskan.

Det betyder inte att varje dansk klubb är bättre än varje svensk. Det betyder att en hel dansk ligasäsong, från topplag till bottenlag, erbjuder starkare motstånd än en allsvensk säsong. För en spelare blir det färre matcher där nivåskillnaden till motståndet är tydligt lägre.

Danmark rör sig mellan plats 10 och 12 när viktningen ändras. Landets position är därför stabil även om man lägger större vikt vid spelarbyten, Europamatcher eller klubbpower.

Sverige och Österrike är ett dött lopp

Allsvenskan får 63,1 och Österrikes Bundesliga 62,4. Sverige blir 20:e och Österrike 21:a, men skillnaden på 0,7 poäng är för liten för att beskrivas som ett säkert svenskt övertag.

Sverige har bättre topp fem och högre median i klubb-Elo. Österrikes undre kvartil är 25 poäng starkare. Salzburg höjer den österrikiska spetsen, men Hurbra-modellen låter inte en enda klubb bära hela ligan.

När vikterna ändras rör sig Allsvenskan mellan plats 19 och 20. Österrike rör sig mellan 19 och 22. Det rimliga svaret är därför att serierna tillhör samma nivåkluster.

Mjällby–Salzburg är en intressant match i sammanhanget, men dubbelmötet kan inte ensamt avgöra vilken liga som är bäst. Salzburg representerar den österrikiska toppen. Mjällby representerar den svenska toppen. Ligajämförelsen måste också fånga lagen i mitten och botten.

Så stort är steget till Eredivisie och Championship

Eredivisie blir åtta med 74,2 poäng. Avståndet till Allsvenskan är 11,1 indexpoäng. Championship blir sexa med 79,3, vilket är 16,2 poäng före Sverige.

Det är betydligt större gap än till Norge och Danmark. De nederländska och engelska serierna har högre klubbkraft, starkare spelaröversättningar och mycket större ekonomiska resurser. Ekonomin är inte en direkt del av huvudpoängen, men truppvärdena bekräftar nivåskillnaden.

Spelarmodellen går att översätta till ett försiktigt exempel. Tänk en allsvensk spelare som deltar i 70 procent av de möjliga minuterna. Om hans positionsjusterade produktion förblir oförändrad motsvarar ligagapet ungefär:

• 66–67 procent av minuterna i Norge eller Danmark
• 55 procent i Eredivisie
• 57 procent i Championship

Det är inte en individuell prognos. En spelare kan passa bättre i ett visst lag, utvecklas snabbt eller få en större roll trots att ligan är starkare. Exemplet visar hur stort det genomsnittliga steget är i transfernätverket.

Championships sjätteplats är en av modellens tydligaste slutsatser. Serien hamnar före Portugal, Nederländerna och Belgien och håller plats sex i alla fyra viktningarna. Det innebär inte att Championship har bättre topplag än Portugal. Det betyder att den samlade nivån, särskilt medianen och djupet, är mycket hög.

UEFA-koefficienten mäter en annan sak

Allsvenskan ligger 20:a även på UEFA:s officiella nationsranking. Det kan se ut som att systemen ger samma svar, men vägen dit är helt olika.

UEFA summerar Europapoäng över fem säsonger. Rankingen är avsiktligt trögrörlig eftersom den används för att fördela platser och seedning i Europas cuper. Den mäter dessutom bara resultaten för klubbarna som kvalificerat sig till Europa.

En liga med två starka Europalag kan därför få en hög nationskoefficient även om lagen längre ned håller lägre nivå. Ett land kan också leva länge på äldre framgångar. Hurbra-indexet försöker i stället mäta hela ligans aktuella styrka.

De största skillnaderna i huvudmodellen är tydliga:

• Tjeckien är 11:a hos UEFA men 22:a i Hurbra-indexet.
• Cypern är 15:e hos UEFA men 25:a här.
• Grekland är 12:a hos UEFA men 19:e här.
• Rumänien är 22:a hos UEFA men 27:a här.
• Kroatien är 21:a hos UEFA men 16:e här.
• Tyskland är 4:a hos UEFA men 2:a här.

Cypern har tunnare datatäckning och är inget bra huvudbevis. Tjeckien och Grekland är mer intressanta. Deras Europaklubbar har samlat tillräckligt med poäng för en hög UEFA-position, men spelarbytena och ligornas samlade klubbnivå ger ett svagare resultat.

Ryssland är den extrema avvikelsen, men jämförelsen blir missvisande. UEFA har Ryssland på plats 30 efter flera år utan deltagande klubbar. Hurbra-indexet mäter den inhemska nivån och placerar ligan tia, men saknar färska internationella matcher som kan bekräfta positionen.

Sveriges plats är densamma i båda systemen. Hurbra-modellen ger ändå ett bättre svar på frågan om hur bra Allsvenskan är, eftersom den visar relationen till andra hela ligor. Sverige är nära Österrike, tydligt efter Norge och Danmark och långt efter Nederländerna och Championship. Vår genomgång av Sveriges UEFA-ranking 2026/27 förklarar i stället vad den officiella placeringen betyder för svenska klubbars väg ut i Europa.

Rankingen håller när vikterna ändras

Alla index innehåller val. Därför har vi testat fyra versioner:

• huvudmodell: 45 procent spelarbyten, 30 procent Europamatcher och 25 procent klubbpower
• spelartung modell: 60, 20 och 20 procent
• Europatung modell: 30, 45 och 25 procent
• powertung modell: 30, 25 och 45 procent

Premier League vinner samtliga. Bundesliga blir tvåa i samtliga. Championship ligger sexa oavsett viktning.

Allsvenskan blir 19:a eller 20:e. Norge blir 13:e eller 14:e och Danmark 10:a, 11:a eller 12:a. Eredivisie rör sig mellan plats 7 och 10. Den exakta ordningen kan ändras, men de viktiga avstånden består.

Spelarmodellen har också testats på spelare som hållits utanför själva skattningen. När ligaskillnaden läggs till sjunker prognosfelet med 5,6 procent jämfört med en modell som bara känner till ålder, roll, lagbyte och övriga kontrollvariabler.

Slutindexet har samtidigt stark samvariation med etablerade mått: 0,91 med en aktuell internationell ligapower, 0,95 med klubb-Elo, 0,81 med UEFA-rankingen och 0,82 med truppvärden. Modellen landar alltså nära flera oberoende mått utan att kopiera något av dem.

Begränsningarna i Hurbra-indexet

Hurbra European League Strength Index är en datamodell, inte ett facit. Framför allt finns fyra begränsningar:

1. Den konsekventa spelarprestationsfilen täcker ligabyten sedan 2019 till den senast kompletta 2025-slicen. Nivån i augusti 2026 kalibreras med aktuell klubbpower.
2. Spelarsäsonger utan minst 90 verifierade minuter tas bort. Det minskar brus, men kan gynna ligor med bättre datatäckning.
3. Av de råa UEFA-matchraderna kunde 63 procent kopplas säkert till en inhemsk liga. Efter kvalitetsfilter återstår 1 372 matcher.
4. De lägst rankade ligorna har färre bryggor och saknar ibland en av delkomponenterna. Plats 24–30 är därför mer osäker än placeringarna runt Allsvenskan.

Marknadsvärden används bara som kontroll. De påverkas av spelarens ålder, kontraktslängd, klubbens förhandlingsposition och ligans ekonomi. En ung säljliga kan ha höga värden utan att vara lika svår att spela i som en äldre och mindre kommersiell liga.

Modellen ska heller inte användas för att bedöma en enskild match. Mjällby kan slå Salzburg även om ligorna skulle ligga långt ifrån varandra. Ett lag kan ha en ovanligt stark generation, en gynnsam spelstil eller ett bättre läge för dagen.

Vanliga frågor om Allsvenskans nivå

Vilken plats har Allsvenskan i Europa?

Allsvenskan är 20:e av 30 studerade ligor i Hurbra European League Strength Index 2026. I alternativa viktningar hamnar serien på plats 19 eller 20.

Är norska Eliteserien bättre än Allsvenskan?

Ja. Eliteserien är 13:e med 70,6 poäng mot Allsvenskans 63,1. Norge har högre toppnivå, bättre djup och starkare aktuella Europaresulat.

Är danska Superligaen bättre än Allsvenskan?

Ja. Danmark blir 12:a med 71,5 poäng. Det största danska övertaget finns i medianen och den undre delen av ligan.

Är Allsvenskan bättre än Österrikes Bundesliga?

Det går inte att säga säkert. Allsvenskan blir 20:e och Österrike 21:a, men bara 0,7 indexpoäng skiljer serierna och deras robusta placeringsintervall överlappar.

Hur stort är steget från Allsvenskan till Eredivisie?

Eredivisie ligger tolva placeringar och 11,1 indexpoäng före Allsvenskan. Spelarövergångarna, klubbkraften och Europamatcherna pekar alla på ett tydligt nivåsteg.

Är Championship bättre än Eredivisie?

Championship blir sexa och Eredivisie åtta. Den engelska serien vinner framför allt genom sin höga median och sitt djup, inte genom att ha bättre topplag än alla högstaligor som hamnar bakom.

Hur bra är Allsvenskan egentligen?

Allsvenskan hör hemma i Europas nedre mittenskikt, kring plats 19–20. Serien är ungefär jämnstark med Österrike, tydligt svagare än Norge och Danmark och ett rejält steg under Belgien, Nederländerna och Championship.