Måndag 10 augusti inleds friidrotts-EM 2026 i Birmingham. Det blir nästa kapitel i en 92-årig mästerskapshistoria som började med en ren herrtävling i Turin 1934. Sedan dess har EM vuxit, förändrats och blivit scen för några av den europeiska friidrottens största prestationer.
Sverige går in i mästerskapet med 117 historiska medaljer, varav 32 guld. Den största svenska skörden kom redan 1946, medan stjärnor som Carolina Klüft, Christian Olsson och Armand Duplantis har satt sin prägel på den moderna EM-historien.
Här är hela berättelsen om friidrotts-EM – från premiären i Italien till Birmingham 2026.
Friidrotts-EM i korthet
| Fråga | Svar |
|---|---|
| Första friidrotts-EM | Turin 1934 |
| Första damtävlingarna | Wien 1938 |
| Första gemensamma mästerskapet | Oslo 1946 |
| Genomförda upplagor före Birmingham | 26 |
| Birmingham 2026 | Den 27:e upplagan |
| Inställt mästerskap | Paris 2020 |
| Svenska värdstäder | Stockholm 1958 och Göteborg 2006 |
| Sveriges medaljer till och med 2024 | 32 guld, 44 silver och 41 brons |
| Sveriges största medaljskörd | Oslo 1946: 22 medaljer |
| Flest EM-medaljer individuellt | Irena Szewińska: 10 |
| Flest EM-guld | Sandra Elkasević: 7 |
| Flest svenska EM-guld | Armand Duplantis: 3 |
Statistiken i den här guiden gäller till och med friidrotts-EM i Rom 2024 och före mästerskapet i Birmingham 2026.
Från Turin 1934 till Birmingham 2026
Friidrottens Europamästerskap skapades under en tid då de internationella mästerskapen var betydligt färre än i dag. Olympiska spelen var den stora globala arenan, men de europeiska friidrottarna saknade ett eget regelbundet mästerskap.
Premiären i Turin blev början på en tävling som med tiden skulle överleva ett världskrig, politiska omvälvningar, delade nationer, nya grenar och stora förändringar i den internationella tävlingskalendern.
Premiären var bara för män
Det första friidrotts-EM:et arrangerades i Turin i Italien 7–9 september 1934. Omkring 226 aktiva från 23 nationer deltog i 22 grenar.
Samtliga deltagare var män.
Sverige fick en fullträff redan vid premiären. Harald Andersson vann diskustävlingen och blev därmed Sveriges första europamästare i friidrott.
Mästerskapet var mindre och mer koncentrerat än dagens EM. Några av de grenar som numera betraktas som självklara saknades, och kvinnlig friidrott hade ännu inte fått någon plats i programmet.
Kvinnornas första EM avgjordes separat
Vid nästa upplaga 1938 fick kvinnorna för första gången tävla om europeiska mästerskapsmedaljer. Herrarnas tävlingar avgjordes i Paris och Colombes i Frankrike, medan damernas tävlingar arrangerades separat i Wien.
Paris och Wien räknas trots uppdelningen som samma EM-upplaga.
Det svenska laget tog tre guld. Lars Larsson vann 3 000 meter hinder, Kurt Lundqvist vann höjdhoppet och Olle Bexell blev europamästare i tiokamp.
Andra världskrigets utbrott stoppade därefter den internationella mästerskapsidrotten. Nästa friidrotts-EM kunde inte genomföras förrän åtta år senare.
Oslo 1946 blev det första gemensamma mästerskapet
När EM återvände i Oslo 1946 tävlade män och kvinnor för första gången under samma mästerskap.
Det blev också Sveriges överlägset största friidrotts-EM genom tiderna. Sverige vann 11 guld, fem silver och sex brons – sammanlagt 22 medaljer.
Bland de svenska mästarna fanns Rune Gustafsson på 800 meter, Lennart Strand på 1 500 meter, Håkan Lidman på 110 meter häck och Olle Laessker i längdhopp. Sverige vann dessutom herrarnas korta stafett och två gånggrenar.
Resultatet gjorde Sverige till mästerskapets främsta nation. Det är en nivå som inget senare svenskt EM-lag har varit nära att nå.
Efterkrigstiden förändrade maktbalansen
Under de första årtiondena var Sverige, Finland och flera västeuropeiska länder starka. Efter hand växte Sovjetunionen och de östeuropeiska statssystemen fram som dominerande krafter.
Sovjetunionen och Östtyskland byggde upp breda och framgångsrika landslag. Duellerna mellan öst och väst blev en central del av mästerskapen, samtidigt som kvinnornas program successivt växte.
Grenar lades till, distanser förändrades och fler nationer blev konkurrenskraftiga. Det ursprungliga mästerskapet med 22 herrgrenar utvecklades till ett fullskaligt internationellt evenemang för både kvinnor och män.
Från vart fjärde år till vartannat år
Under större delen av efterkrigstiden arrangerades friidrotts-EM vart fjärde år. Upplagorna 1969 och 1971 blev ett tidigt undantag, innan fyrårsrytmen återinfördes.
Från och med Barcelona 2010 har utomhus-EM i stället arrangerats vartannat år. Förändringen gav mästerskapet en tydligare och mer regelbunden plats mellan VM och olympiska spel.
Programmet har ibland anpassats när EM har avgjorts under ett OS-år. Långa landsvägsgrenar har inte alltid funnits med, och halvmaraton kom in på EM-programmet i Amsterdam 2016.
Berlin 2018 och München 2022 genomfördes dessutom inom ramen för det större multisportevenemanget European Championships.
Paris 2020 ställdes in
Friidrotts-EM 2020 skulle ha arrangerats i Paris. Mästerskapet ställdes dock in under coronapandemin och flyttades inte till ett senare datum.
Paris räknas därför inte som en genomförd upplaga.
Det är förklaringen till att Birmingham 2026 blir det 27:e friidrotts-EM:et, trots att staden står som nummer 28 i en kronologisk lista där det inställda mästerskapet 2020 finns med.
Alla friidrotts-EM genom tiderna
| År | Värdstad och anmärkning |
|---|---|
| 1934 | Turin – endast män |
| 1938 | Paris och Colombes för män, Wien för kvinnor |
| 1946 | Oslo – första gemensamma mästerskapet |
| 1950 | Bryssel |
| 1954 | Bern |
| 1958 | Stockholm |
| 1962 | Belgrad |
| 1966 | Budapest |
| 1969 | Aten och Pireus |
| 1971 | Helsingfors |
| 1974 | Rom |
| 1978 | Prag |
| 1982 | Aten |
| 1986 | Stuttgart |
| 1990 | Split |
| 1994 | Helsingfors |
| 1998 | Budapest |
| 2002 | München |
| 2006 | Göteborg |
| 2010 | Barcelona |
| 2012 | Helsingfors |
| 2014 | Zürich |
| 2016 | Amsterdam |
| 2018 | Berlin |
| 2020 | Paris – inställt |
| 2022 | München |
| 2024 | Rom |
| 2026 | Birmingham |
Helsingfors är den stad som har arrangerat flest friidrotts-EM, med mästerskapen 1971, 1994 och 2012.
Aten, Budapest, München och Rom har stått värd två gånger vardera. Sverige har arrangerat mästerskapet i Stockholm 1958 och Göteborg 2006.
Birmingham blir den första brittiska värdstaden för utomhus-EM i friidrott.
Medaljligan genom tiderna
Storbritannien och Nordirland leder den historiska medaljligan när Sovjetunionen, Ryssland, Östtyskland, Västtyskland och dagens Tyskland behandlas som separata lag.
Tabellen är uppdaterad till och med Rom 2024.
| Nation | Guld–silver–brons | Totalt |
|---|---|---|
| Storbritannien och Nordirland | 127–100–111 | 338 |
| Sovjetunionen | 120–110–101 | 331 |
| Östtyskland | 90–83–66 | 239 |
| Frankrike | 73–74–72 | 219 |
| Tyskland | 71–72–69 | 212 |
| Polen | 59–60–66 | 185 |
| Italien | 55–53–61 | 169 |
| Ryssland | 49–50–51 | 150 |
| Västtyskland | 36–44–51 | 131 |
| Finland | 35–29–42 | 106 |
| Spanien | 34–28–38 | 100 |
| Nederländerna | 33–28–29 | 90 |
| Sverige | 32–44–41 | 117 |
| Ukraina | 23–30–24 | 77 |
| Norge | 20–17–20 | 57 |
Sverige ligger på 13:e plats när medaljligan sorteras efter antal guld. Räknat i totalt antal medaljer är Sverige däremot tionde nation.
De historiska nationsgränserna gör att tabellen behöver läsas med viss försiktighet. Östtyskland, Västtyskland och det återförenade Tyskland redovisas exempelvis separat. Detsamma gäller Sovjetunionen och de självständiga nationer som senare bildades.
Den aktuella utvecklingen under mästerskapet går att följa i medaljligan för friidrotts-EM 2026.
Friidrotts-EM:s största rekordpersoner
Flera av Europas främsta friidrottare har använt EM för att bygga långa mästerskapssviter. Några har dominerat en gren under mer än ett årtionde, medan andra har samlat medaljer på en rad olika distanser.
Irena Szewińska tog tio medaljer
Polska Irena Szewińska har rekordet för flest individuella EM-medaljer.
Mellan 1966 och 1978 tog hon tio medaljer i sex olika grenar. Hennes bredd var exceptionell: hon tävlade på sprintdistanser, 400 meter, i längdhopp och i stafett.
Szewińska blev en av den europeiska friidrottens första verkligt globala stjärnor. Hennes EM-resultat är bara en del av en karriär som även innehöll olympiska guld och världsrekord.
Sandra Elkasević vann sju raka diskusguld
Kroatiska Sandra Elkasević, tidigare känd som Sandra Perković, har flest EM-guld av alla friidrottare.
Hon vann diskustävlingen vid sju raka mästerskap:
- Barcelona 2010
- Helsingfors 2012
- Zürich 2014
- Amsterdam 2016
- Berlin 2018
- München 2022
- Rom 2024
Segern i Rom var särskilt dramatisk. Elkasević och nederländska Jorinde van Klinken nådde samma resultat, men kroatiskan vann genom ett bättre andrakast.
Sju raka titlar i samma gren visar både hennes höga toppnivå och en ovanlig förmåga att prestera när mästerskapsmedaljerna ska delas ut.
Jakob Ingebrigtsen har flest guld bland män
Jakob Ingebrigtsen fick sitt stora internationella genombrott vid EM i Berlin 2018. Den då 17-årige norrmannen vann både 1 500 och 5 000 meter.
Han upprepade dubbeln i München 2022 och Rom 2024. Därmed kom han upp i sex EM-guld, flest bland män före Birmingham 2026.
Ingebrigtsens sex titlar är dessutom tagna på två distanser som kräver olika taktiska och fysiska egenskaper. Hans EM-historia har därför blivit en berättelse om både dominans och ovanlig mästerskapsbredd.
I Birmingham väntar nästa del av karriären. Här finns tiderna och förutsättningarna för Jakob Ingebrigtsen i friidrotts-EM 2026.
Christophe Lemaitre har herrarnas medaljrekord
Franske Christophe Lemaitre tog åtta EM-medaljer och har därmed flest bland manliga aktiva till och med Rom 2024.
Sprintern vann medaljer på både 100 och 200 meter samt i stafett. Vid EM i Barcelona 2010 tog han guld på 100 meter, 200 meter och 4×100 meter och blev en av mästerskapets stora profiler.
Armand Duplantis har tre raka svenska guld
Armand Duplantis vann stavhoppet 2018, 2022 och 2024. Han är därmed ensam svensk om tre individuella utomhusguld i friidrotts-EM.
Segern i Berlin 2018 blev hans stora seniorgenombrott. Duplantis var 18 år och höjde sitt personliga rekord till 6,05 meter i en tävling som utvecklades till en av hela mästerskapets höjdpunkter.
Sedan dess har hans internationella ställning förändrats fullständigt. När han kommer till Birmingham gör han det inte som en ung utmanare, utan som den stora favoriten och en av världsidrottens främsta stjärnor.
I vår separata guide finns hela programmet för Armand Duplantis i friidrotts-EM 2026.
Sveriges historia i friidrotts-EM
Sverige hade före Birmingham 2026 tagit 32 guld, 44 silver och 41 brons. Totalt ger det 117 medaljer.
Historien kan delas in i tre tydliga perioder: den tidiga svenska stormaktstiden, de långa guldtorkorna och den moderna återkomsten från början av 2000-talet.
Sverige var en stormakt under de första mästerskapen
Under de sju första genomförda upplagorna, från Turin 1934 till Belgrad 1962, vann Sverige 19 av sina 32 historiska EM-guld.
Framgångarna kom i en rad olika grenar. Sverige vann på medeldistans, häck, höjd, stav, längd, kast, mångkamp, stafett och gång.
Bredden kulminerade i Oslo 1946. Sverige vann fler guld och tog fler medaljer där än vid något annat friidrotts-EM.
När Stockholm arrangerade mästerskapet 1958 blev Richard Dahl svensk guldhjälte i höjdhopp. Det var Sveriges enda guld under hemma-EM:et, men segern har fått en självklar plats i svensk friidrottshistoria.
Fyra år senare vann Owe Jonsson 200 meter i Belgrad. Därefter skulle Sverige få vänta i två årtionden på nästa EM-guld.
Ann-Louise Skoglund bröt en 20-årig guldtorka
Sverige tog flera medaljer under 1960- och 1970-talen, men inget guld efter Owe Jonssons seger 1962.
Väntan tog slut i Aten 1982.
Ann-Louise Skoglund vann finalen på 400 meter häck på 54,58. Hon blev därmed den första svenska kvinnan att vinna ett individuellt utomhusguld i friidrotts-EM.
Segern var ett historiskt genombrott, men den följdes av en ny lång väntan. Sverige tog medaljer genom bland andra Patrik Sjöberg, Sven Nylander, Linda Haglund, Henrik Dagård och Malin Ewerlöf, men nästa guld kom först 2002.
München 2002 inledde en svensk guldålder
Friidrotts-EM i München 2002 förändrade den svenska självbilden.
Christian Olsson vann tresteg, Kajsa Bergqvist vann höjdhopp och Carolina Klüft vann sjukamp. Stefan Holm tog silver och Staffan Strand brons i höjdhoppet.
Sverige lämnade mästerskapet med tre guld och sammanlagt fem medaljer. Den nya generationen hade inte bara nått den europeiska toppen – flera av de aktiva var på väg att bli världsledande.
Christian Olsson vann senare både VM och OS. Carolina Klüft skulle dominera sjukampen under flera år, och Kajsa Bergqvist och Stefan Holm tillhörde världens bästa höjdhoppare.
Göteborg 2006 blev den moderna svenska referenspunkten
När friidrotts-EM kom till Göteborg 2006 fanns enorma förväntningar på hemmalaget.
Sverige tog sex medaljer:
- Christian Olsson vann tresteg.
- Susanna Kallur vann 100 meter häck.
- Carolina Klüft vann sjukamp.
- Johan Wissman tog silver på 200 meter.
- Stefan Holm tog brons i höjdhopp.
- Kajsa Bergqvist tog brons i höjdhopp.
De tre gulden inför publiken på Ullevi gjorde mästerskapet till en av svensk friidrotts största veckor i modern tid.
Göteborg 2006 beskrivs ibland som Sveriges främsta EM. Det är rimligt om man talar om den moderna eran, men den historiska medaljrekordet tillhör Oslo 1946 med 22 svenska medaljer.
Duplantis har burit den senaste svenska epoken
Efter Göteborg tog Moa Hjelmer ett överraskande guld på 400 meter i Helsingfors 2012. Två år senare vann Meraf Bahta 5 000 meter i Zürich.
Därefter har Armand Duplantis blivit den främsta svenska guldgaranten. Han har vunnit de tre senaste stavhoppsfinalerna och kan i Birmingham bli den förste svensken med fyra raka EM-guld.
I Rom 2024 fick han sällskap högst upp på prispallen av Perseus Karlström, som vann 20 kilometer gång. Det var Sveriges första EM-guld i gång sedan triumferna i Oslo 1946.
Sveriges samtliga 32 EM-guld
Tabellen omfattar Sveriges guld till och med Rom 2024.
| Mästerskap | Svenska europamästare |
|---|---|
| Turin 1934 | Harald Andersson, diskus |
| Paris och Wien 1938 | Lars Larsson, 3 000 meter hinder; Kurt Lundqvist, höjdhopp; Olle Bexell, tiokamp |
| Oslo 1946 | Rune Gustafsson, 800 meter; Lennart Strand, 1 500 meter; Håkan Lidman, 110 meter häck; Anton Bolinder, höjdhopp; Allan Lindberg, stavhopp; Olle Laessker, längdhopp; Bo Ericson, släggkastning; Lennart Atterwall, spjutkastning; Sverige, 4×100 meter; John Mikaelsson, 10 000 meter gång; John Ljunggren, 50 kilometer gång |
| Bryssel 1950 | Ragnar Lundberg, stavhopp |
| Bern 1954 | Bengt Nilsson, höjdhopp |
| Stockholm 1958 | Richard Dahl, höjdhopp |
| Belgrad 1962 | Owe Jonsson, 200 meter |
| Aten 1982 | Ann-Louise Skoglund, 400 meter häck |
| München 2002 | Christian Olsson, tresteg; Kajsa Bergqvist, höjdhopp; Carolina Klüft, sjukamp |
| Göteborg 2006 | Christian Olsson, tresteg; Susanna Kallur, 100 meter häck; Carolina Klüft, sjukamp |
| Helsingfors 2012 | Moa Hjelmer, 400 meter |
| Zürich 2014 | Meraf Bahta, 5 000 meter |
| Berlin 2018 | Armand Duplantis, stavhopp |
| München 2022 | Armand Duplantis, stavhopp |
| Rom 2024 | Armand Duplantis, stavhopp; Perseus Karlström, 20 kilometer gång |
Den äldre svenska gånghistoriken är inkluderad i sammanställningen. Gångsporten hade tidigare en separat organisation i Sverige, vilket gör att John Mikaelssons och John Ljunggrens guld från Oslo 1946 kan saknas i vissa friidrottslistor.
Med gångmedaljerna inkluderade tog Sverige 22 medaljer i Oslo: 11 guld, fem silver och sex brons.
Åtta svenska EM-ögonblick som formade historien
1. Harald Andersson tog Sveriges första guld
Sveriges EM-historia började på bästa möjliga sätt. Harald Andersson vann diskustävlingen vid premiären i Turin 1934.
Andersson tillhörde världseliten och hade satt världsrekord tidigare under året. EM-guldet gav Sverige en mästare redan under tävlingens första upplaga och blev början på landets starka period inom europeisk friidrott.
2. Sverige dominerade Oslo 1946
Oslo 1946 saknar motstycke i svensk EM-historia.
Elva guld kom i löpning, hopp, kast, stafett och gång. Sverige hade både enskilda stjärnor och en bredd som gjorde laget till mästerskapets ledande nation.
Det är svårt att jämföra olika epoker. Antalet deltagande nationer var färre och den politiska kartan såg annorlunda ut. Ändå är 22 medaljer en prestation som tydligt visar vilken ställning svensk friidrott hade under efterkrigstiden.
3. Richard Dahl vann inför hemmapubliken
Stockholms stadion stod värd för friidrotts-EM 1958.
Den största svenska framgången kom i höjdhoppet, där Richard Dahl vann på 2,12 meter. Det blev Sveriges enda guld under mästerskapet och ett av landets stora ögonblick på den klassiska arenan.
Dahl var inte den mest självklara vinnaren på förhand, vilket gjorde segern ännu mer minnesvärd.
4. Ann-Louise Skoglund skrev historia i Aten
När Ann-Louise Skoglund vann 400 meter häck 1982 hade Sverige varit utan EM-guld i 20 år.
Hon bröt inte bara guldtorkan. Skoglund blev också den första svenska kvinnan att vinna ett individuellt utomhusguld i mästerskapets historia.
Segertiden 54,58 var ett mästerskapsrekord och befäste hennes plats bland Europas främsta häcklöpare.
5. Tre svenska guld förändrade allt i München
München 2002 blev genombrottet för en svensk generation som snart skulle vinna mästerskap över hela världen.
Christian Olsson, Kajsa Bergqvist och Carolina Klüft vann varsin titel. De var fortfarande i början av sina största internationella karriärer, men visade redan i München att Sverige hade fått fram flera aktiva med kapacitet att dominera sina grenar.
EM-veckan blev starten på en period då svensk friidrott regelbundet kunde räkna med medaljer i VM och OS.
6. Kallur, Klüft och Olsson vann på Ullevi
Göteborg 2006 kombinerade stora svenska förväntningar med en publikfest på Ullevi.
Susanna Kallurs seger på 100 meter häck blev en av mästerskapets starkaste svenska bilder. Christian Olsson försvarade sitt trestegsguld och Carolina Klüft vann sin andra raka EM-titel i sjukamp.
Sex svenska medaljer gjorde Göteborg till det bästa moderna svenska mästerskapet räknat i total skörd.
7. Duplantis hoppade 6,05 som 18-åring
Stavhoppsfinalen i Berlin 2018 blev ett generationsskifte.
Armand Duplantis var bara 18 år, men höjde sitt personliga rekord flera gånger och klarade till slut 6,05. Resultatet var juniorvärldsrekord och placerade honom omedelbart bland världens främsta stavhoppare.
Finalen var inte bara början på Duplantis svenska EM-svit. Den blev startpunkten för en seniorkarriär där världsrekord, VM-guld och OS-guld senare skulle följa.
8. Duplantis och Karlström vann i Rom
Rom 2024 gav Sverige två guld.
Duplantis tog sin tredje raka stavhoppstitel, medan Perseus Karlström vann 20 kilometer gång. Karlströms seger var efterlängtad efter en lång rad internationella mästerskapsmedaljer och innebar att Sverige åter fick en europamästare i gång.
Duon såg samtidigt till att Sverige gick in i Birmingham med en pågående guldsvit från det senaste mästerskapet.
Rom 2024 blev ett rekordmästerskap
Det senaste EM:et före Birmingham avgjordes i Rom 2024. Totalt genomfördes 47 grenar och 15 mästerskapsrekord noterades.
Värdlandet Italien gjorde sitt bästa friidrotts-EM någonsin. Italien vann 11 guld och sammanlagt 24 medaljer, vilket också var den största skörd som ett värdland hade nått.
Sandra Elkasević vann sitt sjunde raka diskusguld. Jakob Ingebrigtsen tog sin tredje raka dubbel på 1 500 och 5 000 meter, och Armand Duplantis blev svensk mästare för tredje gången i följd.
Rom visade också hur mycket mästerskapet hade förändrats sedan Turin 1934. Det som började som en tävling för 226 män hade utvecklats till ett stort internationellt evenemang med fler än 1 500 aktiva från närmare 50 nationer.
Birmingham 2026 öppnar nästa kapitel
Friidrotts-EM 2026 avgörs 10–16 augusti på Alexander Stadium i Birmingham.
Det blir första gången som Storbritannien står värd för utomhus-EM. Den brittiska friidrottsnationen leder den historiska medaljligan, men har trots det aldrig tidigare arrangerat mästerskapet.
Sverige går in i veckan med 117 medaljer och flera möjligheter att bygga vidare på historiken. Armand Duplantis jagar sitt fjärde raka stavhoppsguld, medan andra svenska medaljkandidater kan skriva in sig bland mästarna i tabellen ovan.
Alla svenska deltagare, grenar och starttider finns samlade i guiden om svenskarna i friidrotts-EM 2026.
Resultaten under veckan samlas i resultatguiden för friidrotts-EM 2026. Den officiella program- och tävlingsinformationen finns på European Athletics mästerskapssida.
När de första grenarna börjar i Birmingham har det gått 92 år sedan Harald Andersson vann diskus i Turin. Namnen, arenorna och nationerna har förändrats, men mästerskapets kärna är densamma: Europas bästa friidrottare möts för att skriva nästa del av EM-historien.
Vanliga frågor om friidrotts-EM:s historia
När arrangerades det första friidrotts-EM:et?
Det första friidrotts-EM:et arrangerades i Turin i Italien 1934. Mästerskapet var endast öppet för män.
När började kvinnor tävla i friidrotts-EM?
Kvinnor tävlade för första gången 1938. Damernas tävlingar arrangerades i Wien, medan männen tävlade i Paris och Colombes.
När hölls det första gemensamma mästerskapet?
Män och kvinnor deltog i samma friidrotts-EM för första gången i Oslo 1946.
Hur många friidrotts-EM har arrangerats?
Före Birmingham 2026 hade 26 upplagor genomförts. Birmingham blir det 27:e mästerskapet. Det planerade EM:et i Paris 2020 ställdes in och räknas inte som en genomförd upplaga.
Vilken nation har vunnit flest EM-guld?
Storbritannien och Nordirland hade flest guld före Birmingham 2026, med 127. Sovjetunionen ligger tvåa med 120.
Historiska nationer som Sovjetunionen, Östtyskland, Västtyskland och dagens Tyskland redovisas separat.
Hur många EM-medaljer har Sverige tagit?
Sverige hade till och med Rom 2024 tagit 117 medaljer: 32 guld, 44 silver och 41 brons.
Vilket är Sveriges bästa friidrotts-EM?
Sveriges största medaljskörd kom i Oslo 1946. Sverige tog 22 medaljer, varav 11 guld.
Göteborg 2006 är det främsta svenska mästerskapet i modern tid, med tre guld och totalt sex medaljer.
Vem har tagit flest svenska EM-guld?
Armand Duplantis har flest svenska utomhusguld i friidrotts-EM. Han vann stavhoppet 2018, 2022 och 2024.
Vem har tagit flest medaljer i friidrotts-EM?
Polska Irena Szewińska har rekordet med tio medaljer. Bland män har franske Christophe Lemaitre flest med åtta.
Vem har vunnit flest EM-guld?
Sandra Elkasević har rekordet med sju raka guld i diskus. Jakob Ingebrigtsen har flest bland män med sex guld.
Har Sverige arrangerat friidrotts-EM?
Ja. Stockholm arrangerade mästerskapet 1958 och Göteborg stod värd 2006.