USA:s utrikesminister Marco Rubio beskriver tisdagens fredsförhandlingar mellan USA, Ukraina och Ryssland som mycket produktiva. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är positiv efter den första förhandlingsdagen i Abu Dhabi. Samtalen fortsätter på onsdagen, men ännu finns inget bekräftat genombrott i frågorna som avgör om kriget kan avslutas.

Rubio positiv efter fyra timmars förhandlingar

Den första förhandlingssessionen mellan USA, Ukraina och Ryssland i Abu Dhabi avslutades tisdagen den 10 november efter omkring fyra och en halv timme, inklusive ett uppehåll.

Efteråt beskrev USA:s utrikesminister Marco Rubio diskussionerna som mycket produktiva.

Uttalandet kom i samband med ett G7-möte i Frankrike, där Rubio kommenterade förhandlingarna i Förenade arabemiraten. Han framhöll samtidigt att betydande arbete återstår innan parterna kan nå en uppgörelse.

Det amerikanska beskedet är den första tydliga bedömningen från Washington efter att dagens samtal avslutats. Det innebär däremot inte att någon överenskommelse om vapenvila eller fred har presenterats.

Förhandlingarna ska fortsätta onsdagen den 11 november. Ukrainas underrättelsetjänst har bekräftat att delegationerna väntas återuppta arbetet under morgonen.

Samtalen är en fortsättning på de diplomatiska kontakter som intensifierats under hösten. Inför mötet i Abu Dhabi hade parterna förberett ett förhandlingsformat där både militära och politiska frågor skulle kunna behandlas.

Läs även vår tidigare genomgång av fredssamtalen i Abu Dhabi den 10–11 november.

Zelenskyj: Konstruktiva samtal med USA och Ryssland

Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kommenterat tisdagens förhandlingsdag.

Efter att ha fått en genomgång från den ukrainska delegationen beskrev han samtalen som konstruktiva och innehållsrika.

Det är ett positivt besked från två av de tre deltagande länderna. Någon lika detaljerad offentlig slutbedömning från den ryska delegationen har däremot inte kunnat bekräftas.

Rysslands delegation leds av Vladimir Medinskij, som tidigare representerat Moskva i förhandlingar om kriget.

Att både USA och Ukraina använder positiva formuleringar visar att de vill fortsätta processen. Det säger dock mindre om hur långt de kommit i de svåraste frågorna.

Inga gemensamma villkor för ett fredsavtal har offentliggjorts efter tisdagens möte.

Uppgifter om en större fångutväxling

En möjlig konkret utveckling gäller utväxlingen av krigsfångar.

Den ukrainska tidningen Ukrainska Pravda rapporterar, med hänvisning till en anonym källa nära Ukrainas delegation, att förhandlarna har kommit överens om en större kommande fångutväxling.

Uppgiften är ännu inte officiellt bekräftad av samtliga parter.

Zelenskyj har bekräftat att humanitära frågor har diskuterats under förhandlingarna. Det gäller bland annat krigsfångar och ukrainska barn som förts bort från landet.

Däremot har inget antal fångar eller något datum för en ny utväxling offentliggjorts.

Fångutväxlingar är en av de frågor där Ukraina och Ryssland tidigare har kunnat nå begränsade överenskommelser trots att striderna fortsatt.

En ny utväxling skulle därför kunna bli ett konkret resultat av samtalen även om parterna fortfarande står långt ifrån varandra i frågorna om territorier och säkerhet.

Det återstår att se om den rapporterade överenskommelsen bekräftas och vilka villkor som i så fall gäller.

Säkerhetsgarantier en av de svåraste frågorna

En central del av förhandlingarna handlar om vilka säkerhetsgarantier Ukraina ska få efter ett eventuellt fredsavtal.

Ukraina vill ha garantier som gör det möjligt att försvara landet och som ska förhindra nya ryska angrepp.

Frågan handlar både om Ukrainas framtida militära kapacitet och om vilka åtaganden USA och europeiska länder är beredda att göra.

Olika former av Nato-liknande säkerhetsgarantier har diskuterats. Det behöver dock inte innebära ett ukrainskt medlemskap i försvarsalliansen.

Rubio har tidigare betonat att en långsiktig uppgörelse också måste hantera de säkerhetsfrågor som Ryssland för fram.

Moskva motsätter sig ett ukrainskt Natomedlemskap och vill ha långtgående förändringar av säkerhetsarrangemangen i Europa.

Enligt uppgifter från en källa nära Ukrainas delegation behandlades även ryska krav på säkerhetsgarantier och en ny europeisk säkerhetsordning under tisdagens samtal.

Någon gemensam lösning har inte presenterats.

Territoriella krav fortfarande olösta

Den andra stora konfliktfrågan gäller de ukrainska territorier som Ryssland ockuperar eller gör anspråk på.

Ryssland har krävt kontroll över ukrainska områden som landets styrkor inte helt har erövrat.

Ukraina har avvisat territoriella eftergifter och håller fast vid landets suveränitet och territoriella integritet.

Det är därmed inte bara frågan om var en eventuell framtida gräns ska gå som skiljer parterna åt.

En uppgörelse måste också hantera vad som ska ske med de områden som för närvarande är ockuperade, hur ett eventuellt eldupphör ska övervakas och vad som händer om avtalet bryts.

Efter tisdagens förhandlingar finns inga verifierade uppgifter om att Ukraina eller Ryssland har accepterat några nya territoriella villkor.

Vad har förhandlingarna faktiskt lett till?

Fråga	Läget efter tisdagens samtal
USA:s bedömning	Rubio beskriver samtalen som mycket produktiva.
Ukrainas bedömning	Zelenskyj beskriver samtalen som konstruktiva.
Fångutväxling	Uppgifter om en överenskommelse, ännu inte officiellt bekräftad.
Säkerhetsgarantier	Fortsatta diskussioner, ingen slutlig lösning.
Territoriella krav	Ingen offentlig uppgörelse.
Vapenvila	Ingen generell vapenvila har meddelats.
Nästa förhandlingsdag	Onsdag 11 november.

Europa vill ha inflytande över fredsuppgörelsen

Europeiska länder har samtidigt försökt stärka sin roll i förhandlingarna.

Inför tisdagens trepartssamtal mötte företrädare för Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, EU och Nato representanter för Ukraina och USA.

I ett gemensamt uttalande från Europeiska rådet framhåller deltagarna vikten av Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och trovärdiga säkerhetsgarantier.

De betonar också Natos fortsatta betydelse för Europas kollektiva försvar.

De europeiska företrädarna deltog däremot inte som självständiga parter vid förhandlingsbordet med Ryssland.

Rubio har öppnat för möjligheten att bredda förhandlingsformatet framöver, men någon sådan förändring har inte beslutats.

Det finns också en grundläggande skillnad mellan parternas syn på hur fredsprocessen bör genomföras.

Ukraina och flera europeiska företrädare vill att ett slut på kriget och fungerande säkerhetsgarantier ska stå i centrum.

Ryssland vill samtidigt behandla den större europeiska säkerhetsordningen som en del av en framtida uppgörelse.

Det gör fredsförhandlingarna till en fråga som sträcker sig långt utanför Ukrainas gränser.

För europeiska länder handlar resultatet även om vilka säkerhetsregler som ska gälla på kontinenten efter kriget.

Vi har tidigare beskrivit Europas försök att få större inflytande över Ukrainasamtalen.

Vad händer under onsdagens fredsförhandlingar?

USA, Ukraina och Ryssland väntas återuppta samtalen i Abu Dhabi onsdagen den 11 november.

Efter den första dagens positiva uttalanden återstår framför allt att se om delegationerna kan presentera något konkret resultat.

En bekräftad fångutväxling skulle vara ett möjligt sådant besked.

Det är däremot fortfarande oklart om parterna kan närma sig varandra i frågorna om territoriella krav, säkerhetsgarantier och villkoren för ett framtida eldupphör.

Någon tidpunkt för ett slutligt fredsavtal har inte tillkännagivits.