Frankrike och Tyskland har enats om att driva igenom lättare utsläppskrav för nya bilar i EU. Länderna vill öppna för fortsatt försäljning av bilar med förbränningsmotorer efter 2035 och samtidigt stärka den europeiska bilindustrin. Men uppgörelsen innebär inte att EU:s nuvarande regler redan har ändrats.

Överenskommelsen presenterades fredagen den 16 oktober 2026 och innebär att Europas två största ekonomier nu har en gemensam linje i en av bilindustrins viktigaste framtidsfrågor.

Den avgörande förändringen är att Frankrike och Tyskland vill sänka utsläppskravet från 100 till 90 procents minskning från 2035, utan att biltillverkarna behöver kompensera för de återstående utsläppen.

Det går längre än EU-kommissionens tidigare förslag och skulle kunna ge bensinbilar, dieselbilar och laddhybrider större utrymme på den europeiska nybilsmarknaden.

Så vill Frankrike och Tyskland ändra 2035-reglerna

EU:s nuvarande lagstiftning kräver att koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta transportbilar ska minska med 100 procent till 2035, jämfört med 2021 års målnivå.

I december 2025 föreslog EU-kommissionen att kravet i stället skulle sänkas till 90 procent. Tillverkarna skulle dock behöva kompensera för de återstående utsläppen genom bland annat användning av fossilfria bränslen eller stål med låga utsläpp.

Frankrike och Tyskland vill nu ta bort just det kompensationskravet.

Skillnaden är betydelsefull eftersom kompensationskravet skulle kunna medföra ytterligare kostnader för tillverkare som fortsätter sälja bilar med utsläpp från avgasröret.

Den fransk-tyska lösningen skulle ge industrin större flexibilitet att kombinera elbilar med andra drivlinor.

Det betyder däremot inte att exakt tio procent av alla nya bilar automatiskt får vara bensin- eller dieselbilar. EU:s utsläppsmål gäller tillverkarnas genomsnittliga utsläpp från nybilsflottan, inte en bestämd fördelning mellan olika motortyper.

Hur många bilar med förbränningsmotorer som i praktiken skulle kunna säljas efter 2035 beror därför på den slutliga utformningen av reglerna och hur låga utsläpp tillverkarna kan uppnå.

Bensinbilar förbjuds inte att köra efter 2035

En viktig skillnad är att EU:s 2035-regler handlar om nya bilar, inte om de miljontals bensin- och dieselbilar som redan finns på vägarna.

Även enligt dagens strängare lagstiftning kommer det att vara tillåtet att fortsätta köra en befintlig bensinbil efter 2035. Reglerna innebär inte heller något generellt förbud mot att köpa eller sälja begagnade bilar med förbränningsmotor.

Den fransk-tyska uppgörelsen förändrar alltså inte vardagen för den som redan äger en bensin- eller dieselbil.

Förslagen gäller i första hand vilka nya bilar tillverkarna ska kunna erbjuda i framtiden.

Vill också gynna europeiskt tillverkade bilar

Utsläppsreglerna är bara ena delen av uppgörelsen. Frankrike och Tyskland har även närmat sig varandra i frågan om hur EU ska skydda och stärka sin bilindustri.

EU-kommissionen presenterade i mars 2026 förslaget Industrial Accelerator Act, med åtgärder för att stimulera europeisk industriproduktion.

För fordonsindustrin omfattar förslaget bland annat krav på europeiskt innehåll för vissa offentliga stöd och upphandlingar. Ett av kraven innebär att minst 70 procent av komponentvärdet, exklusive batteriet, ska ha ursprung inom EU.

Det är inte ett generellt krav på alla bilar som säljs till privatpersoner.

Frankrike har drivit en linje som tydligare prioriterar tillverkning inom EU. Tyskland har samtidigt velat ta hänsyn till att landets bilföretag är beroende av omfattande internationella leverantörskedjor.

Den nya kompromissen öppnar för att Storbritannien och vissa andra nära europeiska handelspartner ska kunna omfattas av fördelarna under särskilda villkor.

Även den delen behöver förhandlas vidare.

Bakom diskussionen ligger bilindustrins omställning, konkurrensen från bland annat kinesiska tillverkare och frågan om var framtidens fabriker och arbetstillfällen ska finnas.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har välkomnat uppgörelsen med hänvisning till bilisternas valmöjligheter och industrins arbetstillfällen.

Miljöorganisationen Transport & Environment har däremot varnat för att lättare utsläppskrav riskerar att bromsa elektrifieringen och försvaga Europas konkurrenskraft på längre sikt.

När kan EU:s nya bilregler börja gälla?

Det återstår flera politiska steg innan uppgörelsen kan få rättslig betydelse.

Frankrike och Tyskland har enats om vad de vill uppnå, men de kan inte själva ändra EU:s lagstiftning.

Både Europaparlamentet och medlemsländerna i EU:s ministerråd behöver behandla och enas om förändringarna.

Förslaget om lättade utsläppskrav befinner sig fortfarande i lagstiftningsprocessen. Europaparlamentets preliminära planering pekar på fortsatt behandling under november 2026.

Förslaget om europeiskt industriinnehåll hanteras separat, med preliminär behandling i parlamentet under december.

Tidpunkterna är inte liktydiga med att färdiga beslut kommer att fattas då.

Fram till dess att ändringar har antagits och trätt i kraft är det fortfarande EU:s befintliga regler som gäller. Den aktuella lagstiftningen och förslagen till förändringar finns i EU-kommissionens genomgång av utsläppskraven för bilar.

Vad betyder uppgörelsen för svenska bilköpare?

För den som planerar att köpa bil under 2026 eller 2027 innebär beskedet ingen omedelbar förändring.

Inga nya bilmodeller blir automatiskt godkända genom uppgörelsen, och den innebär inte heller någon direkt ändring av svenska fordonsskatter, drivmedelspriser eller andra nationella bilregler.

På längre sikt kan däremot ett lättare regelverk påverka vilka modeller biltillverkarna väljer att utveckla och sälja.

Om det blir möjligt att fortsätta erbjuda fler laddhybrider och bilar med förbränningsmotorer efter 2035 kan det öka valmöjligheterna för vissa bilköpare. Samtidigt kan förändrade politiska mål påverka hur snabbt tillverkarna investerar i elbilar.

Det är dock för tidigt att säga hur priserna på olika biltyper kommer att påverkas.

Elbilarna har redan en stark position i Sverige

Den svenska bilmarknaden har dessutom kommit långt i elektrifieringen.

Enligt Mobility Swedens registreringsstatistik utgjorde elbilar 49 procent av alla nyregistrerade personbilar i september 2026, jämfört med 38 procent under samma månad året innan.

Under årets första nio månader var elbilsandelen 43 procent.

Det visar att utvecklingen mot fler elbilar redan pågår, oavsett hur slutresultatet av EU:s förhandlingar blir.

För svenska konsumenter är det därför fortfarande den egna ekonomin och bilens användningsområde som bör styra valet. Inköpspris, laddmöjligheter, energikostnader, service och förväntad värdeminskning har större omedelbar betydelse än en politisk överenskommelse om regler som ligger flera år framåt.

Den som står inför ett bilköp kan också jämföra alternativen i vår guide om elbil, hybrid eller bensin 2026.

Den fransk-tyska uppgörelsen är framför allt ett besked om vilken riktning två av EU:s viktigaste billänder vill ta. Om den också blir Europas nya lagstiftning avgörs i de fortsatta förhandlingarna.