Ett Rysslandskopplat nätverk försökte utnyttja höstens omfattande protester i Frankrike genom att sprida falska nyhetsinslag om invandring, våld och den franska regeringen. Det framgår av en intern EU-bedömning som Reuters har tagit del av. Men medan försöken att manipulera information är dokumenterade finns det inga belägg för hur mycket de faktiskt påverkade opinionen.

EU:s utrikestjänst har granskat hur det så kallade Operation Overload-nätverket agerade under perioden 7–21 oktober 2026, när Frankrike präglades av stora demonstrationer och våldsamma sammanstötningar.

Enligt bedömningen försökte nätverket förstärka motsättningarna i det franska samhället genom förfalskade nyhetsinslag och vilseledande påståenden. Bland annat spreds budskap som kopplade oroligheterna till invandring, påstådda övergrepp och hot om terrorattacker.

Samtidigt försökte kampanjen framställa den franska regeringen som både svag och alltmer auktoritär.

Reuters rapporterar om två interna bedömningar, en från EU:s utrikestjänst och en från Frankrikes utrikesdepartement. Uppgifterna bygger på dokument som inte har offentliggjorts i sin helhet.

Så försökte nätverket utnyttja protesterna

Operation Overload är ett sedan tidigare känt påverkansnätverk som också har kopplats till namnen Matrjosjka och Storm-1679.

Nätverket använder bland annat förfalskade videor som efterliknar nyhetsrapportering från etablerade västerländska medier. Syftet är att ge fabricerade uppgifter en trovärdig avsändare och därmed öka chansen att människor tar dem på allvar.

Under de franska oroligheterna riktades budskapen mot flera politiskt känsliga frågor.

Enligt EU-bedömningen förekom falska uppgifter om brott och övergrepp som kopplades till invandring. Andra inslag handlade om hot mot säkerheten och påstådda terrordåd.

Kampanjen innehöll även budskap om att europeiska regeringar prioriterar stödet till Ukraina framför problemen i sina egna länder.

Det innebar att samma verkliga händelse användes för flera olika berättelser: invandringen framställdes som ett säkerhetshot, den franska regeringen som oförmögen att hantera situationen och stödet till Ukraina som ett uttryck för felaktiga politiska prioriteringar.

Det är däremot inte visat att nätverket låg bakom protesterna eller organiserade våldsamheterna. Den dokumenterade aktiviteten handlar om försök att påverka hur händelserna beskrevs och uppfattades.

Falska nyhetsvideor och samordnade konton

Operation Overloads metoder har dokumenterats i tidigare granskningar.

Materialet kan först publiceras i exempelvis Telegramkanaler och därefter spridas vidare av ett större antal konton på sociala medier.

En återkommande metod är att använda videor med falska nyhetsrubriker, manipulerade bilder eller syntetiska röster. Innehållet utformas så att det liknar rapportering från etablerade medier eller uttalanden från experter.

Konton kan sedan dela samma material upprepade gånger och rikta det till journalister, faktagranskare och andra användare.

En del av metoden handlar alltså inte bara om att få vanliga användare att tro på falska uppgifter. Genom att kontakta redaktioner och begära granskningar kan nätverket också försöka få materialet uppmärksammat av etablerade informationskanaler.

I EU:s tidigare kartläggning av Operation Overload beskrivs hur nätverket byggt upp en omfattande produktion av manipulerat material.

Enligt EU:s rapport från mars 2026 producerade Operation Overload över 700 videor under 2025. Under särskilt intensiva perioder kunde produktionen uppgå till omkring 20 videor om dagen.

Det är en bild av nätverkets tidigare kapacitet, inte en uppgift om hur många videor som spreds under oktoberprotesterna i Frankrike.

De olika spridningsmetoderna är också dokumenterade från tidigare kampanjer. Det går därför inte att utgå från att varje metod användes vid just de franska oroligheterna.

Miljontals visningar – men effekten är okänd

Den franska utrikesrapport som Reuters tagit del av innehåller uppgifter om omfattande aktivitet på X under perioden 16–18 oktober.

Rapporten delar in en del av innehållet i olika grupper av konton, bland annat proryska konton, konton kopplade till den amerikanska MAGA-rörelsen samt israeliska politiker, medier och opinionsbildare.

De tio mest visade inläggen inom respektive grupp hade följande antal visningar:

Kontogrupp	Visningar
Proryska konton	Cirka 2,8 miljoner
MAGA-kopplade konton	Över 49 miljoner
Israelkopplade konton	Över 35 miljoner

Siffrorna behöver tolkas försiktigt.

De avser de tio mest visade inläggen inom varje grupp och är inte en sammanställning av all aktivitet. De beskriver inte heller hur många unika personer som nåddes.

Framför allt innebär uppgifterna inte att de tre grupperna ingick i samma organiserade operation.

Den franska rapporten beskriver hur olika kontomiljöer använde protesterna för att sprida politiska budskap, men Reuters redovisar inga belägg för ett organiserat samarbete mellan Operation Overload och de övriga grupperna.

Det går inte heller att tillskriva Operation Overload samtliga visningar som registrerats bland de proryska kontona.

Skillnaden mellan spridning och påverkan

Att ett inlägg får miljontals visningar betyder inte att miljontals människor har övertygats av innehållet.

En visning kan registreras utan att någon läser eller granskar hela inlägget. Samma användare kan dessutom stå för flera visningar.

Det går heller inte att avgöra om den som sett ett falskt nyhetsinslag har trott på budskapet, avfärdat det eller delat vidare det för att kritisera innehållet.

Det är därför viktigt att skilja mellan tre olika saker:

Vad som undersöks	Vad underlaget visar
Aktivitet	Fabricerade nyhetsinslag och försök till informationspåverkan.
Spridning	Omfattande visningar för vissa kontogrupper på X.
Faktisk effekt	Ingen säkerställd förändring av opinion eller protesternas utveckling.

EU:s bedömning handlar alltså i första hand om hur en påverkansoperation försökte fungera. Den visar inte att operationen lyckades förändra människors politiska uppfattningar.

Tidigare granskning visade begränsat genomslag

Det finns också tidigare undersökningar som ger perspektiv på hur framgångsrikt Operation Overload har varit.

Institute for Strategic Dialogue, ISD, analyserade 135 publiceringar från nätverket under perioden januari–mars 2025.

Granskningen visade att mycket av aktiviteten förstärktes genom automatiserade konton och att de flesta publiceringarna fick begränsad uppmärksamhet från verkliga användare.

Det fanns undantag. En av videorna nådde exempelvis över fyra miljoner visningar.

Undersökningen visar därmed att nätverket kan producera och sprida stora mängder material utan att varje publicering får något större genomslag.

Samtidigt kan enskilda inslag nå betydligt fler människor.

ISD:s granskning gäller en tidigare period och säger inte hur väl den aktuella kampanjen i Frankrike fungerade. Den visar däremot varför antalet publiceringar och den verkliga effekten måste bedömas var för sig.

Protesterna i Frankrike hade egna orsaker

En avgörande omständighet är att de franska protesterna inte började som en följd av Operation Overloads kampanj.

Oroligheterna växte fram ur inhemska konflikter om bland annat utbildning, levnadskostnader, offentlig service och regeringens ekonomiska politik.

Redan under september protesterade gymnasieelever mot lärarbrist och brister i skolmiljön.

Demonstrationerna utvecklades därefter till en bredare rörelse med flera olika krav. Fackliga organisationer, studenter och andra grupper deltog i protester runt om i landet.

Den 17 oktober samlades enligt det franska inrikesdepartementet omkring 550 000 demonstranter.

Även om många demonstrationer var fredliga förekom våldsamma sammanstötningar och omfattande skadegörelse. Vid protesterna i Frankrike den 17 oktober genomförde polisen ett stort antal ingripanden.

Det var dessa verkliga samhällskonflikter som de utländska informationskampanjerna försökte utnyttja.

En påverkansoperation behöver inte skapa en kris för att försöka dra nytta av den. Den kan i stället förstärka vissa delar av händelseförloppet, sprida falska förklaringar eller försöka styra vilka grupper som får skulden.

Att påverkan förekom innebär därför inte att protesternas bakomliggande orsaker var fabricerade.

De franska demonstrationerna fortsatte också in i november, efter den period som den aktuella EU-bedömningen omfattar.

Vem låg bakom kampanjen?

Operation Overload beskrivs som ett Rysslandskopplat eller Rysslandsorienterat nätverk.

Det betyder att dess budskap, verksamhet och tidigare dokumenterade kopplingar pekar mot ryska intressen.

Det är däremot inte samma sak som att det offentligt har fastställts exakt vilken rysk myndighet eller organisation som styr nätverket.

I EU:s tidigare offentliga rapport beskrivs verksamheten utan att den direkta ansvarskedjan har kunnat fastställas.

Reuters uppger att Rysslands utrikesdepartement inte svarade på frågor om de aktuella uppgifterna. Moskva har tidigare avvisat franska anklagelser om desinformation.

Att den yttersta ansvarskedjan inte är klarlagd förändrar inte de dokumenterade metoderna, men det begränsar vilka slutsatser som kan dras om direkt statlig styrning.

Vad säger avslöjandet om utländsk påverkan?

Det som gör Operation Overload intressant är kombinationen av etablerade samhällskonflikter, fabricerat nyhetsmaterial och försök att utnyttja förtroendet för vanliga medier.

Nätverket behöver inte nå alla användare för att försöka påverka debatten. Det kan rikta sig mot redan polariserade frågor och förstärka motsättningar som finns sedan tidigare.

Samtidigt visar de tillgängliga uppgifterna att det är betydligt lättare att dokumentera själva aktiviteten än dess konsekvenser.

I Frankrike finns belägg för att förfalskade nyhetsinslag användes för att försöka utnyttja oroligheterna. Det finns även siffror som visar stor synlighet för vissa politiska kontomiljöer.

Men det saknas underlag för att fastställa att Operation Overload påverkade protesternas omfattning, förändrade den franska opinionen eller fick människor att agera annorlunda.

Det är den viktigaste slutsatsen av Reuters avslöjande: en organiserad informationskampanj kan dokumenteras utan att dess faktiska framgång därmed är bevisad.