Federal Reserve höll räntan oförändrad i juli, men bakom beslutet växte stödet för en ny höjning. Tre ledamöter ville höja direkt och många inom Fed bedömde att ytterligare åtstramning kan bli nödvändig om inflationen inte fortsätter ned. För svenska sparare kan omsvängningen märkas genom börsen, dollarn och stigande marknadsräntor.

Federal Reserve lämnade styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent vid mötet den 28–29 juli. Beslutet såg på ytan ut som ännu en paus i den amerikanska räntecykeln.

Protokollet som publicerades den 19 augusti visar däremot en betydligt mer hökaktig diskussion bakom stängda dörrar.

Tre röstande ledamöter, Beth Hammack, Neel Kashkari och Lorie Logan, ville höja räntan med 0,25 procentenheter redan i juli. Flera deltagare i mötet förespråkade samma väg, medan många bedömde att ytterligare åtstramning sannolikt blir nödvändig om inflationen inte fortsätter ned.

Det finns samtidigt inget stöd i protokollet för en räntesänkning.

Fler inom Fed vill bromsa inflationen

Fed har ett inflationsmål på 2 procent, men prisökningstakten ligger fortfarande över målet.

Ledamöterna pekade bland annat på energipriser, tullar och fortsatt stark efterfrågan i delar av den amerikanska ekonomin som risker för att inflationen ska bita sig fast.

Några ansåg också att de finansiella förhållandena fortfarande inte var tillräckligt strama för att säkert få inflationen tillbaka till målet.

Argumentet från dem som redan ville höja i juli var i praktiken att Fed kan behöva agera tidigt för att undvika ett större problem senare. Om inflationen får fart igen kan centralbanken annars tvingas genomföra fler eller större höjningar längre fram.

Det officiella protokollet från Federal Reserves julimöte visar därmed en tydlig förändring jämfört med den tidigare diskussionen om när räntan skulle kunna börja sänkas.

Ingen självklar höjning redan i september

Det betyder ändå inte att en ny höjning är beslutad.

Protokollet beskriver diskussionen i slutet av juli. Sedan dess har nya amerikanska siffror visat både något lägre inflation och en svagare arbetsmarknad.

KPI-inflationen sjönk till 3,4 procent i juli och kärninflationen till 2,5 procent. Samtidigt minskade antalet sysselsatta utanför jordbruket med 23 000 personer under månaden.

Det gör Feds läge mer komplicerat. En centralbank som vill pressa ned inflationen måste samtidigt väga risken mot att höga räntor bromsar arbetsmarknaden och ekonomin för mycket.

Nästa räntemöte hålls den 15–16 september. Marknaden räknar i nuläget fortfarande främst med att räntan lämnas oförändrad då, men en höjning senare under hösten har blivit ett betydligt mer realistiskt scenario.

Julis PCE-inflation, som publiceras den 26 augusti, blir en viktig pusselbit. PCE är det inflationsmått Fed främst använder i sin penningpolitik.

Fed just nu

Så kan svenska sparare påverkas

En amerikansk räntehöjning stannar inte i USA.

USA:s obligationsmarknad är världens viktigaste räntemarknad och förändringar i Fed-politiken spiller snabbt över till andra länder.

För svenska sparare är framför allt fyra områden viktiga.

Börsen

Högre amerikanska räntor gör ränteplaceringar mer attraktiva jämfört med aktier och höjer samtidigt avkastningskraven på bolag.

Det kan pressa aktievärderingar, särskilt för högt värderade teknik- och tillväxtbolag där en stor del av vinsterna ligger långt fram i tiden.

Den kopplingen syntes redan när amerikanska långräntor steg kraftigt tidigare i sommar. Hurbra har tidigare beskrivit hur USA:s 30-årsränta nådde den högsta nivån på 19 år.

För svenska fondsparare innebär det att en Fed-höjning kan få genomslag även i globala och amerikanska aktiefonder.

Dollarn och kronan

Om Fed höjer räntan samtidigt som andra centralbanker ligger still ökar ränteskillnaden mot USA.

Det brukar ge stöd åt dollarn.

För en svensk som äger amerikanska aktier eller USA-fonder innebär en starkare dollar att innehaven blir mer värda räknat i kronor, allt annat lika. En svagare dollar ger motsatt effekt.

Valutan kan därför både förstärka och dämpa själva börsrörelsen för en svensk sparare.

Svenska marknadsräntor

Svenska långräntor påverkas också av utvecklingen i USA.

När amerikanska statsobligationsräntor stiger tenderar räntor i andra utvecklade ekonomier att följa med upp. Det kan i förlängningen påverka priset på svenska bostadsobligationer och därmed framför allt bundna bolåneräntor.

Det betyder inte att Fed bestämmer svenska boräntor. Riksbanken och den svenska ekonomin är viktigast. Men amerikanska räntor är en del av det globala ränteläge som svenska banker finansierar sig i.

Räntefonder och obligationer

Stigande marknadsräntor pressar normalt värdet på redan utgivna obligationer.

Det kan därför bli negativt för vissa räntefonder på kort sikt, särskilt de med lång löptid.

Samtidigt finns en positiv sida för den som ska placera nya pengar: högre räntor innebär att nya obligationer och andra ränteplaceringar kan ge bättre löpande avkastning.

Riksbankens besked kommer den 20 augusti

Den amerikanska ränteoron får extra svensk aktualitet eftersom Riksbanken lämnar sitt nästa räntebesked den 20 augusti.

Den svenska styrräntan ligger på 1,75 procent och även Riksbanken har tidigare signalerat att risken för en höjning under året har ökat.

Fed och Riksbanken befinner sig därmed i liknande, men inte identiska, situationer: inflationen har fallit från tidigare toppar, men centralbankerna är ännu inte övertygade om att prisökningarna är under full kontroll.

Utvecklingen i USA blir därför viktig även efter det svenska beskedet.

Federal Reserves juliprotokoll visar framför allt att frågan inte längre är när räntan ska sänkas. Diskussionen har flyttats till om inflationen tvingar fram nästa höjning och hur snart den i så fall behöver komma.

Det är en förändring som svenska börs-, fond- och bolånesparare har skäl att följa.