Över 5 000 personer har gripits eller omhändertagits i Frankrike på mindre än en vecka när omfattande elevprotester spridits över landet. Missnöje med lärarbrist, stora klasser och slitna skolor har vuxit till en betydligt större konflikt, samtidigt som våldet ökat och både regering och polis varnar för en ny eskalering.
Från skolprotest till nationell kris
Protesterna började som en rörelse bland gymnasieelever, framför allt i Parisregionen, men har på bara några dagar spridits till stora delar av Frankrike.
I början av veckan var omkring 180 skolor berörda. Bara några dagar senare hade protester, blockader eller andra aktioner förekommit vid över 1 000 gymnasieskolor.
Det gör utvecklingen ovanligt snabb även för ett land där stora demonstrationer och strejker är återkommande inslag i samhällsdebatten.
Det handlar inte heller främst om universitetsstudenter, utan till stor del om gymnasieelever. Många av de gripna är minderåriga.
Bakom protesterna finns ett växande missnöje med villkoren i den franska skolan. Elever vittnar om brist på lärare, lektioner som ställs in utan ersättare, stora klasser och skolbyggnader med stora renoveringsbehov.
Problemen är särskilt tydliga i ekonomiskt utsatta områden runt Paris, där skillnaderna mellan skolor blivit en central del av protesternas budskap.
Över 5 000 gripna på mindre än en vecka
Den mest uppmärksammade siffran är antalet ingripanden.
Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez har uppgett att över 5 000 personer gripits eller omhändertagits sedan måndagen.
Siffran betyder inte att alla har åtalats eller sitter frihetsberövade. Många har tagits om hand av polis under kortare tid, och en betydligt mindre grupp har därefter hållits kvar för förhör eller fortsatt rättslig hantering.
En stor majoritet av de gripna uppges vara minderåriga.
Samtidigt har hundratals poliser skadats under veckan. Den nationella polisen uppgav under helgen att fler än 600 poliser hade fått skador i samband med protesterna.
Även elever och skolpersonal har skadats.
Våldet har förändrat protesterna
Det som från början handlade om skolvillkor har under veckan allt mer kommit att handla om ordningsläget.
På flera håll har barrikader byggts utanför skolor. Bränder har anlagts och polis har utsatts för fyrverkerier, stenar och andra projektiler.
I Marseille utsattes en skolledare för en särskilt allvarlig attack där personen överhälldes med bensin.
Samtidigt riktas kritik mot polisens insatser. Det finns rapporter om minderåriga som skadats vid ingripanden, och flera fall granskas närmare.
Det gör att två helt olika bilder av utvecklingen nu krockar.
Regeringen och polisen pekar på våldsamma grupper och personer som anslutit till demonstrationerna utan att dela elevernas ursprungliga krav.
Elevorganisationer och delar av vänstern menar i stället att hårda polisinsatser har bidragit till att trappa upp konflikten.
Paris polischef Patrice Faure beskrev under lördagen utvecklingen som att protesterna hade blivit ”utom kontroll”. Han menade att de som från början drev rörelsen inte längre styr vad som händer på gatorna.
Det är polisledningens bedömning, men den illustrerar samtidigt hur långt konflikten har flyttat sig från de första skolblockaderna.
Därför har protesterna vuxit så snabbt
Den snabba spridningen förklaras till stor del av att missnöjet inte är begränsat till enstaka skolor.
På flera håll har elever beskrivit samma problem: lärarbrist, för få resurser och stora skillnader mellan skolor i rika och fattiga områden.
När protesterna tog fart fanns därför redan ett färdigt missnöje på många håll.
Men utvecklingen har också fått en politisk dimension.
Den franska regeringen anklagar delar av den radikala vänstern för att försöka utnyttja protesterna och göra dem till en bredare kamp mot regeringen.
Oppositionen avvisar den bilden och menar att regeringen försöker avleda uppmärksamheten från problemen i skolan.
Det finns tecken på att politiska grupper försökt ansluta till och organisera delar av protesterna, men det är betydligt svårare att slå fast att de låg bakom den ursprungliga mobiliseringen.
Hurbra har tidigare gått igenom den bredare konflikten bakom strejkerna och protesterna i Frankrike, där missnöje med offentlig sektor, budgetpolitik och arbetsvillkor redan hade byggt upp ett högt politiskt tryck.
Regeringen har redan backat på en punkt
Protesterna har redan fått en konkret politisk effekt.
Regeringen har dragit tillbaka ett förslag om nya registreringsavgifter för vissa elever inom eftergymnasiala utbildningar.
Beskedet kom efter samtal med fackliga organisationer.
Det betyder inte att regeringen har gått elevernas huvudsakliga krav till mötes. Frågorna om lärarbrist, skolornas resurser och klasstorlekar återstår.
Men reträtten visar att regeringen försöker minska trycket innan protesterna får ytterligare kraft.
Tisdag kan bli nästa stora test
Den viktigaste dagen framåt är tisdag den 6 oktober.
Elev- och studentorganisationer har kallat till nya protester över hela landet. Samtidigt har den stora fackliga centralorganisationen CGT meddelat att den stöder mobiliseringen och uppmanar sina organisationer och medlemmar att delta.
Det förändrar konfliktens möjliga omfattning.
Hittills har protesterna framför allt drivits av elever. Om större fackliga grupper ansluter kan rörelsen växa från en skolprotest till en bredare konfrontation om regeringens ekonomiska politik och den offentliga sektorn.
Flera utbildningsfack har dessutom strejkvarsel inför dagen.
Frankrike står inför ett vägval
Helgen innebär en tillfällig paus i skolornas protester, men knappast i själva konflikten.
Regeringen hoppas att våldet och massgripandena ska få mobiliseringen att tappa fart.
Elevorganisationerna hoppas på motsatsen: att de stora demonstrationerna på tisdag ska visa att rörelsen fortfarande växer.
Det avgörande blir därför inte bara hur många som går ut på gatorna.
Minst lika viktigt är om protesterna återgår till de ursprungliga kraven på bättre skolor, eller om våld, polisinsatser och den bredare kampen mot regeringen helt tar över.
Efter en vecka med över 5 000 ingripanden, hundratals skadade poliser och protester vid över 1 000 skolor är det redan tydligt att Frankrike står inför mer än en tillfällig elevaktion.
Tisdagens mobilisering kan visa om landet är på väg mot en ännu större samhällskonflikt.