Federal Reserve väntas lämna styrräntan oförändrad i september – och en klar majoritet av ekonomerna tror att räntan blir kvar på dagens nivå under resten av 2026. Svagare amerikansk konsumtion och oväntade jobbförluster talar mot en höjning, men oljepriset och den fortfarande höga inflationen gör samtidigt en räntesänkning svår.

I Reuters nya ekonompanel svarar 94 av 104 tillfrågade ekonomer att de räknar med att Federal Reserve lämnar styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent vid mötet den 15–16 september.

Det motsvarar omkring nio av tio ekonomer.

Ännu tydligare är synen på resten av året. 80 av 104 tror att räntan ligger kvar på samma nivå under hela 2026. Bara två räknar med en räntesänkning före årsskiftet, medan 22 fortfarande ser minst en höjning som sannolik.

Det visar hur Federal Reserve har hamnat i ett ovanligt besvärligt läge. Den amerikanska ekonomin har börjat skicka tydligare varningssignaler samtidigt som inflationen fortfarande ligger klart över centralbankens mål.

Fed sitter fast mellan två risker

Normalt skulle en svagare arbetsmarknad och vikande konsumtion tala för lägre räntor. Problemet är att inflationen fortfarande är för hög för att Fed tryggt ska kunna börja stimulera ekonomin.

Samtidigt riskerar ytterligare höjningar att förstärka en inbromsning som redan blivit betydligt tydligare.

Det ger tre dåliga alternativ:

• höja räntan och riskera att pressa jobb, konsumtion och tillväxt ytterligare
• sänka räntan och riskera att inflationen tar fart igen
• lämna räntan oförändrad och hoppas att inflationen fortsätter ned utan att ekonomin bromsar för kraftigt

Just nu är det det tredje alternativet som klart flest ekonomer tror på.

Fed valde också att lämna räntan på 3,50–3,75 procent vid mötet i juli. Beslutet var dock långt ifrån helt odramatiskt. Tre ledamöter ville höja räntan med 0,25 procentenheter.

Hurbra har tidigare gått igenom Feds senaste räntebeslut och marknadsreaktionen.

Jobben gav Fed ett nytt problem

Den kanske viktigaste förändringen sedan julimötet kommer från arbetsmarknaden.

Antalet jobb utanför jordbrukssektorn minskade med 23 000 i juli. Ekonomerna hade i stället räknat med en ökning på omkring 80 000.

Dessutom reviderades jobbsiffrorna för maj och juni ned med sammanlagt 103 000.

Under de senaste tre månaderna har jobbtillväxten därmed legat kring bara 20 000 jobb per månad.

Arbetslösheten sjönk visserligen från 4,2 till 4,1 procent, men även den siffran behöver läsas försiktigt. Omkring 264 000 personer lämnade samtidigt arbetskraften.

För Fed innebär utvecklingen att risken inte längre bara handlar om inflation. En centralbank som höjer räntan när arbetsmarknaden redan tappar fart kan själv bidra till en betydligt kraftigare nedgång.

Amerikansk konsumtion har också försvagats

Även hushållen visar tecken på att bli försiktigare.

USA:s detaljhandel föll med 0,6 procent i juli efter en uppgång på 0,2 procent månaden före. Det var den första månadsnedgången på nio månader.

En enskild svag månad behöver inte betyda att amerikansk konsumtion är på väg in i en större nedgång, men kombinationen av svagare detaljhandel och sämre arbetsmarknadsdata är betydligt svårare för Fed att bortse från.

Det är också en viktig förklaring till att förväntningarna på en räntehöjning redan har minskat kraftigt på finansmarknaden.

Inflationen hindrar Fed från att sänka

Det som gör läget komplicerat är att inflationen fortfarande ligger klart över Feds mål på 2 procent.

Konsumentpriserna steg med 3,4 procent i årstakt i juli. Kärninflationen, där mer volatila priser räknas bort, låg på 2,5 procent.

Feds föredragna inflationsmått PCE låg samtidigt på 3,7 procent i juni. Kärn-PCE var 3,3 procent.

Det betyder att centralbanken knappast kan betrakta inflationskampen som avslutad.

Producentpriserna var visserligen oförändrade i juli, vilket var svagare än väntat och gav visst hopp om minskat framtida pristryck. Men bilden är fortfarande långt ifrån tillräckligt lugn för att Fed obekymrat ska kunna börja sänka räntan.

Oljan är den stora osäkerheten

Det finns dessutom en inflationsrisk som Fed inte själv kan styra över.

Oljepriset ligger omkring 25 procent högre än före Iran-konflikten och Brentoljan handlades den 17 augusti kring 89 dollar per fat.

Dyrare energi kan efter hand slå igenom i allt från bensin och transporter till industrins kostnader och priserna på varor.

Det innebär att inflationen kan börja stiga igen även om den underliggande amerikanska efterfrågan fortsätter att försvagas.

Den senaste inflationsstatistiken fångar dessutom inte nödvändigtvis hela effekten av den högre oljan.

För Fed är det ett klassiskt dilemma: centralbanken kan påverka efterfrågan med räntan, men den kan inte producera mer olja eller undanröja geopolitiska störningar.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Iran-konflikten kan påverka Sverige genom bland annat energi, transporter och finansmarknader.

Så ser ekonomernas ränteprognos ut

Fråga	Reuters ekonompanel
Nuvarande Fed-ränta	3,50–3,75 %
Oförändrad ränta i september	94 av 104
Oförändrad ränta hela 2026	80 av 104
Minst en höjning under 2026	22 av 104
Minst en sänkning under 2026	2 av 104
Jobbförändring i juli	−23 000
Detaljhandel i juli	−0,6 %
KPI-inflation i juli	3,4 %

Det intressanta är alltså inte att ekonomerna tror på en snabb omsvängning till lägre räntor.

Tvärtom.

Huvudscenariot är att Fed blir sittande med dagens räntenivå därför att ekonomin samtidigt är för svag för en tydlig åtstramning och inflationen för hög för en lättnad.

Dollarn har redan pressats

Marknaden har snabbt börjat anpassa sig till den förändrade bilden.

Sannolikheten för en räntehöjning i september låg den 17 augusti kring 31 procent, jämfört med drygt 52 procent en vecka tidigare.

När investerarna räknar med färre eller senare räntehöjningar blir dollarn normalt mindre attraktiv jämfört med valutor där ränteskillnaden inte förändras lika mycket.

Dollarn föll också till den lägsta nivån sedan början av juni, medan euron steg till omkring 1,16 dollar.

Även amerikanska marknadsräntor föll. Tvåårsräntan låg kring 4,15 procent och tioårsräntan kring 4,69 procent.

Börsen kan gynnas – men bara till en viss punkt

För aktiemarknaden är lägre ränteförväntningar normalt positiva.

Särskilt högt värderade teknik- och tillväxtbolag gynnas när marknadsräntorna sjunker, eftersom värdet av framtida vinster då diskonteras med en lägre ränta.

Det är en av anledningarna till att svagare ekonomisk statistik ibland kan få börsen att stiga.

Men sambandet fungerar bara så länge marknaden bedömer att ekonomin bromsar lagom mycket.

Om svagare jobb och konsumtion övergår i en tydlig recession förändras kalkylen snabbt. Då kan lägre räntor väga betydligt lättare än fallande företagsvinster.

Den viktiga frågan för börsen är därför inte bara om Fed höjer eller låter bli.

Det handlar om varför Fed låter bli.

Så påverkas svenska sparare

För svenska sparare med USA-fonder eller amerikanska aktier blir utvecklingen dubbel.

Lägre amerikanska räntor kan stödja aktiekurserna på Wall Street. Samtidigt kan en svagare dollar minska värdet på de amerikanska innehaven när de räknas om till svenska kronor.

En amerikansk aktie kan alltså stiga i dollar men ge en betydligt mindre uppgång – eller i vissa fall en nedgång – för en svensk sparare om dollarn samtidigt faller kraftigt mot kronan.

Det är särskilt relevant för svenska globalfonder, där amerikanska bolag ofta står för en stor del av innehaven.

Hurbra har en mer omfattande genomgång av hur USA-börsen, dollarn och svenska sparare hänger ihop.

Även svenska exportbolag kan påverkas. En svagare dollar kan göra amerikanska intäkter mindre värda i kronor, samtidigt som lägre amerikanska räntor kan bidra till bättre global riskaptit.

För räntefondsägare kan fallande marknadsräntor samtidigt höja värdet på redan utgivna obligationer, särskilt i fonder med längre löptider.

Tre rapporter kan ändra allt före Fed-mötet

Räntebeskedet kommer den 15–16 september, men Fed får flera viktiga datapunkter innan dess.

Bland de viktigaste finns nya siffror för PCE-inflationen, arbetsmarknaden och konsumentpriserna.

Om inflationen åter accelererar samtidigt som oljepriset ligger kvar på en hög nivå kan diskussionen om en höjning snabbt komma tillbaka.

Om jobben och konsumtionen i stället försvagas ytterligare utan någon ny inflationsuppgång blir argumenten för att åtminstone låta räntan ligga still ännu starkare.

Just nu pekar nästan hela ekonomkåren åt samma håll: Fed väntas pausa i september – inte därför att inflationsproblemet är löst, utan därför att risken för att skada en redan svagare ekonomi har blivit betydligt större.