Stockholmsbörsen har haft ett starkt börsår 2026 om man tittar på OMXS30. Det svenska storbolagsindexet är upp runt tio procent, vilket är något bättre än både S&P 500 och Nasdaq i New York. Men bilden förändras snabbt när man går utanför de största svenska bolagen. Den breda Stockholmsbörsen har bara stigit några få procent.

Det gör börsåret 2026 mer intressant än en vanlig jämförelse mellan Sverige och USA. Stockholm har inte självklart gått bättre än New York. Svenska storbolag har gjort det. Den bredare svenska aktiemarknaden har däremot inte hängt med på samma sätt.

Samtidigt spelar valutan roll för svenska sparare. Dollarn har stärkts något mot kronan under året, vilket gör att amerikanska börsuppgångar ser bättre ut räknat i svenska kronor än i dollar.

Så har börserna gått i år

Börsåret 2026 har hittills varit positivt på många av världens större aktiemarknader. Det har inte varit någon rak resa, men de stora indexen står ändå högre än vid årsskiftet.

Den korta versionen är alltså att 2026 hittills är ett bra börsår. Men jämförelsen mellan Stockholm och New York beror helt på vilket index man använder.

OMXS30 ger en stark svensk bild. OMXSPI ger en svagare svensk bild. I USA är uppgången mer jämnt fördelad mellan de större indexen, och småbolagsindexet Russell 2000 har gått klart starkast.

Stockholm ser starkt ut – men bara på ytan

OMXS30 är Stockholmsbörsens mest använda storbolagsindex. Det består av de största och mest omsatta aktierna på börsen. När OMXS30 är upp runt tio procent låter det därför som att Stockholmsbörsen som helhet har haft ett riktigt starkt år.

Det är delvis sant. De stora svenska bolagen har gått bra. Men OMXS30 är inte hela Stockholmsbörsen.

Den bredare bilden syns bättre i OMXSPI, som omfattar betydligt fler aktier. Där är uppgången klart mer blygsam, ungefär fyra procent hittills i år. Det innebär att många svenska aktier inte har hängt med storbolagen.

Det är en viktig skillnad för sparare. Den som äger breda Sverigefonder kan ha fått en helt annan utveckling än den som äger en fond eller portfölj som ligger nära OMXS30. Det räcker alltså inte att säga att “Stockholmsbörsen är upp tio procent” utan att förklara vilket index man menar.

Storbolagen har burit bilden. Bredden har varit svagare.

New York har gått stabilt

I New York är utvecklingen mer jämn mellan de stora indexen. S&P 500 är upp drygt sju procent, Nasdaq Composite knappt nio procent och Dow Jones nästan åtta procent.

Det är inte en extrem börsuppgång, men det är starkt sett till att marknaden samtidigt haft återkommande oro kring räntor, AI-värderingar, chipbolag och konjunktur. Den amerikanska börsen har fortsatt att locka kapital, och flera av de stora teknikbolagen är fortfarande centrala för indexutvecklingen.

Samtidigt har 2026 inte bara varit ett år för de största teknikbolagen. Russell 2000, som följer mindre amerikanska bolag, har gått betydligt bättre än de stora indexen. Det antyder att investerare inte bara har köpt de största bolagen, utan också börjat ta mer risk längre ut på marknaden.

Det gör USA-bilden bredare än den svenska. I Sverige har skillnaden mellan storbolag och bred marknad varit tydlig. I USA har både stora och mindre bolag haft ett starkt år, även om utvecklingen fortfarande är känslig för techsektorn.

Dollarn gör USA-börsen starkare för svenska sparare

För en svensk sparare räcker det inte att titta på börsindex i lokal valuta. Valutan påverkar avkastningen.

Om S&P 500 stiger med drygt sju procent i dollar och dollarn samtidigt stärks mot kronan blir avkastningen högre i svenska kronor. Grovt räknat hamnar den amerikanska börsuppgången då närmare OMXS30:s utveckling för svenska sparare.

Det betyder att skillnaden mellan Stockholm och New York krymper. På pappret har OMXS30 gått bättre än S&P 500 i lokal valuta. Men för en svensk som äger amerikanska aktier eller USA-fonder blir valutaeffekten en viktig del av resultatet.

Det här fungerar förstås åt båda håll. En starkare krona hade minskat USA-avkastningen i svenska kronor. Under 2026 har valutabilden i stället gjort amerikanska innehav något mer attraktiva räknat för svenska sparare.

För den som vill förstå varför börsen rör sig som den gör är det därför inte bara indexnivåerna som spelar roll. Räntor, valuta, riskvilja och sektorvikter påverkar hela bilden. Vi har även en mer grundläggande guide om varför börsen stiger och vilka faktorer som brukar driva marknaden.

Världens börser har haft medvind – men inte på samma sätt

Globalt har 2026 hittills varit ett positivt börsår. Europa har hängt med ganska väl. USA har fortsatt upp. Stockholm har haft starka storbolag. Småbolag i USA har stuckit ut.

Men det är inte en enhetlig börsuppgång.

I Europa har uppgången kommit trots oro kring tillväxt, räntor och geopolitik. I USA har marknaden återkommande pressats av svängningar i AI- och chipaktier, men ändå fortsatt högre. I Sverige har storbolagen dragit mer än den breda marknaden.

Det gör att börsåret hittills kan beskrivas som starkt men ojämnt. Den som äger rätt index ser ett mycket bra år. Den som äger fel delar av marknaden kan ha fått en betydligt svagare utveckling.

Just det är kanske den viktigaste slutsatsen av 2026 hittills: indexvalet betyder ovanligt mycket.

Därför räcker det inte att jämföra Stockholm och New York rakt av

En enkel jämförelse skulle säga att Stockholm har gått bättre än New York. OMXS30 är upp runt tio procent, medan S&P 500 är upp drygt sju procent.

Men den slutsatsen blir för snabb.

För det första är OMXS30 ett smalt storbolagsindex. Det säger mycket om de största svenska bolagen, men mindre om hela börsen.

För det andra är S&P 500 ett bredare index än OMXS30. Det innehåller 500 stora amerikanska bolag och ger därför en annan marknadsbild.

För det tredje påverkar valutan. En svensk sparare får inte exakt samma avkastning som en amerikansk sparare i USA-index, eftersom dollarn och kronan rör sig mot varandra.

För det fjärde är sektorvikterna olika. New York är tungt viktat mot teknik, AI, kommunikation och stora globala tillväxtbolag. Stockholm är mer beroende av verkstad, bank, industri och några få mycket stora bolag.

Det gör att “Stockholm mot New York” inte bara är en fråga om vilket index som gått mest. Det är också en fråga om vilken typ av börsrisk man har ägt.

Techoron finns kvar i USA

En tydlig skillnad mellan börserna är att USA fortfarande styrs mycket av tekniksektorn. När stora AI-, chip- och teknikaktier faller syns det snabbt i både Nasdaq och S&P 500.

Den amerikanska börsen har ändå klarat sig bra. Det visar att marknaden fortfarande tror på vinsterna i de stora bolagen, men också att förväntningarna är höga. När värderingarna är höga blir börsen känsligare för besvikelser.

Den amerikanska nyhetsbyrån AP:s börssammanställning efter fredagens handel visar att S&P 500, Nasdaq och Dow Jones alla ligger tydligt på plus för året, trots de senaste svängningarna i tekniksektorn. Det går att följa den amerikanska indexbilden i deras marknadsgenomgång.

Det är också därför USA-börsen kan kännas både stark och sårbar samtidigt. Indexen är upp. Men mycket av börspsykologin kretsar fortfarande kring om AI-rallyt kan fortsätta utan att värderingarna blir för höga.

Slutsats: Stockholm har vunnit storbolagsmatchen – men inte hela börsmatchen

Börsåret 2026 har hittills varit positivt i både Stockholm, New York och stora delar av världen. Den enkla rubriken är att börserna har gått upp.

Den mer intressanta bilden är att Stockholm ser starkare ut än New York när man jämför OMXS30 med S&P 500. Svenska storbolag har haft ett bättre år än det breda amerikanska storbolagsindexet i lokal valuta.

Men den breda Stockholmsbörsen har inte alls gått lika starkt. OMXSPI:s betydligt lägre uppgång visar att börsåret i Sverige är smalare än OMXS30 antyder.

För svenska sparare är USA-bilden dessutom bättre än den ser ut i dollar, eftersom dollarn har stärkts mot kronan. Det gör att amerikanska börsuppgångar blir större räknat i svenska kronor.

Den rimliga slutsatsen är därför inte att Stockholm enkelt har slagit New York. Den är att svenska storbolag har slagit de stora amerikanska indexen hittills under 2026, medan den bredare svenska börsen har haft ett mer medelmåttigt år.

Börsåret är starkt. Men det är inte starkt överallt på samma sätt.