Det blir inget extra skid-VM 2028. FIS har lagt planerna åt sidan efter att en genomförbarhetsstudie pekat på risker med den korta framförhållningen. Förslaget om tätare världsmästerskap är däremot inte dött – 2032 är fortfarande nästa möjliga år för det nya upplägget.
FIS väckte stor uppmärksamhet i september när organisationen öppnade för världsmästerskap även under jämna år utan vinter-OS. Det skulle innebära betydligt tätare mästerskap än i dag och ge åkarna färre säsonger utan ett stort internationellt mästerskap.
Redan 2028 diskuterades som en möjlig första extra upplaga.
Nu blir det inte så.
Efter en extern studie har FIS kommit fram till att tiden fram till säsongen 2027/28 är för kort. Ett försök att genomföra ett nytt stort mästerskap med så liten framförhållning skulle enligt bedömningen innebära risker både för kvaliteten på arrangemanget och möjligheten att skapa tillräckligt ekonomiskt och kommersiellt värde.
Därför stoppas skid-VM 2028
Beslutet fattades i samband med FIS Council-mötet i Genève den 1 oktober.
Den genomförbarhetsstudie som presenterades där gav inte tillräckligt stöd för att gå vidare med en extra VM-upplaga redan 2028. FIS väljer därför att inte lägga till något sådant världsmästerskap i kalendern för säsongen 2027/28.
Det officiella skälet är alltså framför allt praktiskt.
FIS bedömer att tiden är för knapp för att bygga upp ett arrangemang med rätt kvalitet och samtidigt hinna skapa de ekonomiska och kommersiella förutsättningar som krävs.
Det är en viktig skillnad mot den kritik som kommit från flera åkare. Motståndet från bland andra Ebba Andersson har varit tydligt, men FIS anger inte åkarnas kritik som orsaken till att 2028-planen stoppas.
Planen på tätare skid-VM lever vidare
Beskedet innebär inte att FIS överger idén om fler mästerskap.
Tvärtom fortsätter organisationen att arbeta med konceptet. Tanken är att fylla den lucka som uppstår under jämna år då det inte arrangeras vinter-OS.
Nästa möjliga år är 2032.
Här är det viktigt att skilja på en uttalad riktning och ett färdigt beslut. FIS har inte presenterat någon värd, något komplett tävlingsprogram eller några andra detaljer för ett extra skid-VM 2032. Organisationen beskriver fortfarande upplägget som ett koncept som ska utvecklas vidare.
2032 är därmed bäst beskrivet som nästa möjliga startpunkt för den nya modellen, inte som ett redan färdigplanerat världsmästerskap.
Så ser VM-kalendern ut
De ordinarie nordiska världsmästerskapen fortsätter enligt den befintliga rytmen.
| År | Mästerskapsläge |
|---|---|
| 2027 | VM i Falun |
| 2028 | Inget extra nordiskt skid-VM |
| 2029 | VM i Lahtis |
| 2030 | Vinter-OS |
| 2031 | VM i Oberstdorf |
| 2032 | Första möjliga extra år enligt FIS-konceptet |
Nästa ordinarie världsmästerskap blir alltså skid-VM i Falun 2027.
Därefter står Lahtis värd 2029 och Oberstdorf 2031. Eftersom vinter-OS arrangeras 2030 passar det året inte in i FIS modell för extra mästerskap.
Att planen för 2028 stoppas innebär därför att den traditionella rytmen ligger fast åtminstone fram till 2031.
Ebba Andersson kritiserade förändringen
Förslaget om tätare världsmästerskap mötte tidigt motstånd från flera av längdåkningens stora namn.
Ebba Andersson var en av dem som reagerade på planerna.
Hennes invändning handlade inte bara om att fler mästerskap riskerar att göra VM mindre speciellt. Hon pekade också på värdet av säsonger där världscupen får en större roll och åkarna kan göra andra prioriteringar i sina tränings- och tävlingsupplägg.
En mästerskapsfri säsong kan exempelvis ge större utrymme att satsa på den totala världscupen eller prova ett annorlunda upplägg inför kommande år.
Det perspektivet skulle förändras om ett nytt världsmästerskap placerades in under nästan varje säsong som inte innehåller ett vinter-OS.
Andersson uttryckte oro för att VM skulle förlora en del av sin extra betydelse om mästerskapet återkom för ofta.
Även Calle Halfvarsson har varit kritisk och argumenterat för att färre mästerskap kan göra dem mer värdefulla.
Även Klæbo har varit skeptisk
Kritiken är inte enbart svensk.
Johannes Høsflot Klæbo har också ifrågasatt idén om världsmästerskap så ofta och pekat på risken att själva VM-titeln tappar en del av sin särställning.
Det visar den grundläggande konflikt som FIS behöver hantera om organisationen går vidare mot 2032.
För FIS kan fler stora internationella evenemang innebära större exponering, fler kommersiella möjligheter och fler chanser att sätta skididrotten i centrum.
För åkarna är argumentet nästan det motsatta: just eftersom ett VM inte kommer varje år får medaljerna och mästerskapssatsningarna en särskild tyngd.
FIS ser fler stora tävlingar som en möjlighet
När FIS lanserade idén vägdes både sportsliga och kommersiella faktorer in.
Organisationen har tittat på hur fler mästerskap skulle passa i den internationella kalendern, vilken sportslig betydelse de skulle få och vilken potential som finns kring bland annat medierättigheter och andra intäkter.
FIS har också argumenterat för att fler mästerskap ger åkarna fler möjligheter att tävla om de största titlarna och få större internationell uppmärksamhet.
Det är alltså inte bara en kalenderfråga.
Förslaget handlar lika mycket om hur FIS vill utveckla sina största evenemang och öka värdet kring dem.
I FIS redogörelse efter mötet i Genève framgår samtidigt att organisationen arbetar med sin ekonomiska situation och framtida intäkter.
Ekonomin gör frågan ännu mer intressant
Vid samma möte redovisade FIS att organisationens egna kapital hade minskat från 81 miljoner schweizerfranc 2021 till 43 miljoner 2025.
FIS beskriver sig fortfarande som solvent och skuldfritt, men har samtidigt pekat på behovet av kostnadsminskningar och nya intäkter.
Det betyder inte att ekonomin ensam ligger bakom idén om tätare världsmästerskap. Någon sådan direkt koppling har FIS inte gjort.
Men sammanhanget är relevant.
När organisationen analyserar fler stora evenemang vägs uttryckligen även kommersiellt värde och medierättigheter in. Ett extra mästerskap under ett år som annars saknar vinter-OS kan därmed få betydelse både sportsligt och ekonomiskt.
Att 2028 stoppas därför att framförhållningen bedöms vara för kort för att skapa tillräckligt värde visar också att FIS inte bara vill lägga in ytterligare ett mästerskap i kalendern så snabbt som möjligt.
Förändringen påverkar även världscupens ställning
En annan fråga är vad tätare VM skulle göra med världscupen.
Under säsonger utan OS eller VM får den totala världscupen naturligt större utrymme. Åkare som annars bygger säsongen runt ett stort mästerskap kan i stället prioritera kontinuitet över hela vintern.
Den typen av säsong skulle bli mer ovanlig med FIS nya modell.
Det är en av orsakerna till att frågan går längre än bara hur många medaljer som ska delas ut. Ett extra VM påverkar hur hela tävlingsåret värderas och hur åkarna planerar sina karriärer.
Hurbra har även en komplett guide till världscupen i längdskidor 2026/2027.
Inget extra VM 2028 – men frågan är långt ifrån död
Det tydligaste beskedet är enkelt: det extra skid-VM som kunde ha arrangerats 2028 blir inte av.
Men det är inte samma sak som att FIS har lagt ned hela projektet.
Organisationen ser fortfarande möjligheter i att arrangera större mästerskap under jämna år utan vinter-OS och fortsätter att utveckla konceptet mot 2032.
Därmed får både åkarna och FIS några extra år på sig att diskutera den mer grundläggande frågan: blir skididrotten starkare av fler världsmästerskap – eller är det just sällsyntheten som gör ett VM så stort?