Fyra nedröstade statsministerförslag kan leda till extraval i Sverige. Men det betyder inte att fyra misslyckade sonderingar räcker – och regeringen kan inte heller alltid själv bestämma att ett nytt val ska hållas. Här är reglerna som gäller under regeringsbildningen 2026.
Det låsta politiska läget efter riksdagsvalet har gjort frågan om extraval aktuell. Samtidigt är det lätt att blanda ihop två helt olika vägar dit.
Den ena uppstår om riksdagen säger nej till talmannens statsministerförslag fyra gånger. Då följer ett extra val av reglerna i grundlagen.
Den andra innebär att en sittande regering själv beslutar om extra val. Den möjligheten har andra begränsningar och kan inte användas av en övergångsregering.
Den 28 september 2026 har inget formellt statsministerförslag ännu röstats ned. Sverige står därför fortfarande på noll av fyra försök.
Fyra nej kan utlösa extraval
När Sverige ska få en ny regering är det talmannen som lägger fram förslag på statsminister.
Riksdagen röstar därefter om kandidaten. Sverige använder negativ parlamentarism, vilket innebär att kandidaten inte behöver få en majoritet av rösterna för sig.
Det avgörande är i stället hur många som röstar nej.
Om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej faller förslaget. Om högst 174 röstar nej blir kandidaten godkänd.
Talmannen får lägga fram högst fyra förslag som förkastas av riksdagen.
Om även det fjärde förslaget faller ska regeringsbildningen avbrytas. Om det inte ändå ska hållas ett ordinarie riksdagsval inom tre månader ska ett extra val genomföras.
Det är alltså fyra förkastade statsministerförslag i riksdagen som är avgörande.
Sonderingar räknas inte som försök
En viktig skillnad är att talmannens sonderingar inte räknas in bland de fyra försöken.
Talmannen kan ge en eller flera partiledare i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering. Ett sådant uppdrag kan misslyckas och lämnas tillbaka utan att något av de fyra formella försöken har förbrukats.
Det gäller exempelvis Magdalena Anderssons sonderingsuppdrag efter valet 2026. Hon fick den 18 september i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering och lämnade tillbaka uppdraget den 28 september.
Eftersom hon inte hade lagts fram som statsministerkandidat i en omröstning i riksdagen räknades det inte som ett nej.
Den som följer regeringsbildningen kan därför inte räkna partiledarsamtal, strandade förhandlingar eller avslutade sonderingsuppdrag som delar av fyranej-regeln.
Vill du läsa mer om själva processen finns vår guide om hur en regering bildas och hur statsministervalet fungerar.
Sverige står på 0 av 4 försök
Den 28 september valdes Andreas Norlén åter till riksdagens talman.
Samtidigt befinner sig Sverige fortfarande före den första formella statsministeromröstningen efter valet.
Det betyder att talmannen kan fortsätta sina samtal och sonderingar utan att fyraräknaren börjar gå. Först när han formellt presenterar en kandidat för riksdagen och den kandidaten röstas ned har ett av försöken använts.
Det finns därför ingen automatisk tidsplan där fyra misslyckade försök måste vara avklarade inom ett visst antal dagar från valet.
När ett statsministerförslag väl har lagts fram ska riksdagen däremot pröva det senast på den fjärde dagen efter att förslaget presenterades.
Mer om det aktuella läget finns även i vår genomgång av regeringsbildningen efter valet 2026.
Vad händer efter det fjärde nejet?
Om riksdagen förkastar fyra statsministerförslag stoppas regeringsbildningen.
Då ska ett extra val hållas, så länge ett ordinarie riksdagsval inte ändå ligger inom tre månader.
I det nuvarande läget är nästa ordinarie riksdagsval först 2030. Fyra förkastade förslag under regeringsbildningen 2026 skulle därför innebära att Sverige måste genomföra ett extra val.
Det är inte regeringen som beslutar om detta.
Efter fyra nej är extravalet en följd av reglerna för regeringsbildningen. Talmannen bestämmer valdagen efter samråd med Valmyndigheten.
Valet ska hållas på en söndag och inom tre månader.
Under tiden fortsätter den sittande övergångsregeringen att sköta regeringsarbetet tills en ny regering kan tillträda.
Efter extravalet börjar regeringsbildningen om med den riksdag som väljarna har valt.
Regeringen kan också besluta om extraval
Det finns samtidigt en annan väg till extra val.
En regering kan under vissa förutsättningar själv besluta att ett extra riksdagsval ska genomföras.
Det här är alltså inte samma sak som extraval efter fyra nej.
| Situation | Vad gäller? |
|---|---|
| Fyra statsministerförslag röstas ned | Regeringsbildningen avbryts och extra val ska normalt hållas. |
| Regeringen beslutar om extra val | Regeringen använder sin egen grundlagsenliga möjlighet att utlysa val. |
Regeringens rätt att fatta ett sådant beslut är begränsad.
Under de första tre månaderna efter att en nyvald riksdag har samlats får regeringen inte besluta om extra val.
Den nya riksdagen samlades första gången den 28 september 2026. Därmed gäller den spärren under den första delen av den nya mandatperioden.
Dessutom får en övergångsregering inte besluta om extra val.
Kristerssons övergångsregering kan inte utlysa extraval
Ulf Kristersson begärde efter valet att bli entledigad som statsminister.
Regeringen fungerar därför som övergångsregering tills en ny regering har tillträtt.
En sådan regering kan fortsätta att fatta de beslut som krävs för att staten ska fungera, men den får inte fatta beslut om extra val.
Det innebär att ett eventuellt extraval under den pågående regeringsbildningen inte kan utlysas av Kristerssons övergångsregering.
Fyranej-regeln är däremot separat.
Om fyra formella statsministerförslag skulle röstas ned kan ett extra val alltså bli följden även under en period då den sittande övergångsregeringen själv saknar möjlighet att utlysa ett.
Kan talmannen själv bestämma att det blir extraval?
Nej, inte genom att helt enkelt välja att avbryta regeringsbildningen.
Talmannen leder processen och bestämmer vilka kandidater som ska prövas och när förslag ska läggas fram, men fyranej-regeln kräver att riksdagen faktiskt har förkastat fyra statsministerförslag.
Efter det fjärde nejet följer extra val av grundlagen.
Talmannen får alltså en central roll, men extravalet uppstår inte genom ett fritt politiskt beslut från talmannen.
Ett extraval ersätter inte nästa ordinarie val
Ett extra val startar inte en ny fyraårig mandatperiod.
De ledamöter som väljs sitter endast under den tid som återstår fram till nästa ordinarie val.
Ett extraval 2026 skulle därför inte innebära att nästa ordinarie riksdagsval flyttas fyra år framåt.
Den ordinarie valkalendern fortsätter att gälla.
Det här skiljer Sverige från system där ett nyval automatiskt innebär att en helt ny mandatperiod börjar räknas.
Hur snabbt kan ett extraval hållas?
Om fyra statsministerförslag faller och ett extra val därmed måste hållas ska valet genomföras inom tre månader.
Men det går inte att redan nu räkna fram ett möjligt datum utifrån fyra tänkta omröstningar.
Skälet är att det inte finns någon fast total tidsgräns för talmannens sonderingar.
Mellan omröstningarna kan talmannen genomföra nya samtal och ge partiledare tid att undersöka möjliga regeringsalternativ.
Det betyder att den politiska processen kan gå snabbt – men också dra ut på tiden.
Vad skulle ett extraval 2026 förändra?
Ett extraval skulle ge väljarna möjlighet att på nytt bestämma mandatfördelningen i riksdagen.
Det är däremot ingen garanti för att regeringsbildningen blir enklare.
Om valresultatet åter skulle ge en riksdag där inget regeringsalternativ kan tolereras av tillräckligt många ledamöter kan nya förhandlingar och nya statsministeromröstningar behövas även efter extravalet.
Själva syftet med fyranej-regeln är att det till slut ska finnas en väg ut ur en situation där riksdagen upprepade gånger inte accepterar talmannens förslag.
De fullständiga reglerna om extra val finns hos Sveriges riksdag.
Kort svar: när blir det extraval?
Det kan bli extra riksdagsval i huvudsak på två sätt.
Det ena är att fyra formella statsministerförslag i följd förkastas av riksdagen. Då ska ett extra val normalt hållas.
Det andra är att en sittande regering själv beslutar om extra val, om grundlagens villkor är uppfyllda.
I regeringsbildningen efter valet 2026 har den första vägen ännu inte kommit nära sitt slut. Den 28 september har inget formellt statsministerförslag röstats ned.
Sverige står alltså fortfarande på 0 av 4 nej.