HemStora frågorHur bildas en regering – och varför behöver statsministern inte 175 ja-röster?

Hur bildas en regering – och varför behöver statsministern inte 175 ja-röster?

Publicerad

Efter ett riksdagsval börjar ofta talet om block, mandat och möjliga regeringar. Men för att bli statsminister i Sverige krävs faktiskt inte stöd från 175 riksdagsledamöter. Det räcker att inte ha 175 ledamöter emot sig. Här är hela processen från valresultat till ny regering.

Det svenska sättet att bilda regering kan först verka bakvänt.

Riksdagen har 349 ledamöter. Det är lätt att därför anta att en statsminister behöver minst 175 ja-röster för att få majoritet.

Så fungerar det inte.

Sverige använder negativ parlamentarism. När talmannen föreslår en statsminister blir kandidaten godkänd så länge färre än 175 ledamöter röstar nej.

Det är alltså motståndet som räknas.

Om 174 röstar nej är kandidaten godkänd. Ledamöterna som inte vill rösta aktivt för kandidaten kan avstå och ändå bidra till att kandidaten släpps fram.

Det är en av nycklarna till att förstå hur svenska minoritetsregeringar kan bildas.

Statsministern behöver inte få 175 ja-röster

Grundprincipen är enkel:

175 nej eller fler: kandidaten faller.

174 nej eller färre: kandidaten godkänns.

Om alla 349 ledamöter skulle delta kan en statsministerkandidat därför i teorin bli godkänd med:

Röst Antal
Ja 0
Nej 174
Avstår 175

Det skulle vara en extrem politisk situation, men den visar hur systemet är konstruerat.

Att avstå är inte samma sak som att stödja en statsminister politiskt. Ett parti kan säga att det inte vill ingå i regeringen, inte stödjer hela dess politik och inte vill rösta ja till kandidaten, men ändå välja att släppa fram regeringen genom att lägga ned sina röster.

Det är därför formuleringar som att ett parti ”tolererar” en regering ofta dyker upp i svensk politik.

Magdalena Andersson blev godkänd med fler nej än ja

Systemet är inte bara en teoretisk konstruktion.

När Magdalena Andersson prövades som statsminister den 24 november 2021 röstade 117 ledamöter ja och 174 nej. Ytterligare 57 avstod och en ledamot var frånvarande.

Hon blev ändå godkänd.

Anledningen var att nej-sidan stannade på 174. Hade ytterligare en ledamot röstat nej hade kandidaten fallit.

Det är ett ovanligt tydligt exempel på skillnaden mellan negativ parlamentarism och ett system där kandidaten måste samla en aktiv majoritet bakom sig.

Vill man förstå varför just 175 är den avgörande siffran går det också att läsa vår förklaring av hur röster blir mandat i riksdagen.

Vad händer efter ett riksdagsval?

Ett valresultat betyder inte automatiskt att den största partiledaren blir statsminister eller att det största blocket får regera.

Det finns flera möjliga vägar efter valet.

Den sittande regeringen kan avgå. Statsministern kan också välja att sitta kvar och låta den nyvalda riksdagen pröva om regeringen fortfarande tolereras.

Efter valet den 13 september 2026 har frågan blivit högaktuell igen. Men reglerna är desamma oavsett hur mandatfördelningen ser ut.

Det är också viktigt att skilja på två situationer:

  1. statsministern avgår och en vanlig regeringsbildning börjar
  2. statsministern sitter kvar efter valet och måste prövas av den nya riksdagen

Om statsministern avgår börjar talmannens arbete

Om statsministern efter valet bedömer att regeringen inte längre har tillräckligt parlamentariskt stöd kan statsministern begära att bli entledigad.

Det görs hos talmannen.

När statsministern lämnar sitt uppdrag entledigas också de övriga statsråden. De försvinner däremot inte från Rosenbad samma dag.

Regeringen fortsätter som en övergångsregering tills en ny regering kan tillträda.

Samtidigt börjar talmannen undersöka vem som kan tolereras av riksdagen.

Talmannen pratar med partiledarna

Talmannen har en central roll i regeringsbildningen, men bestämmer inte själv vem som blir statsminister.

Arbetet börjar normalt med samtal med företrädare för partierna i riksdagen.

Talmannen försöker få svar på frågor som:

Vilka partier vill bilda regering tillsammans?

Vilka statsministerkandidater kan partierna rösta ja till?

Vilka kandidater tänker de rösta nej till?

Kan ett parti tänka sig att avstå i en statsministeromröstning?

Finns det tillräckligt parlamentariskt utrymme för att en kandidat ska klara sig under gränsen på 175 nej?

Efter ett val kan samtalen börja redan innan den nya riksdagen formellt har kommit på plats. Om regeringen har avgått kan den avgående talmannen inleda arbetet och därefter lämna över till den talman som väljs av den nya riksdagen.

Vad är ett sonderingsuppdrag?

I komplicerade lägen kan talmannen ge en partiledare ett sonderingsuppdrag.

Det betyder i praktiken att personen får undersöka möjligheterna att få ihop ett regeringsunderlag.

En partiledare kan exempelvis få i uppdrag att tala med andra partier och sedan återkomma till talmannen med besked om det finns förutsättningar att bilda en regering.

Ett sonderingsuppdrag är däremot inte samma sak som ett formellt statsministerförslag.

Det är först när talmannen verkligen lägger fram en kandidat för riksdagen som ett av de fyra grundlagsreglerade försöken används.

Talmannen föreslår en statsminister

När talmannen bedömer att det finns en kandidat som kan klara en omröstning läggs ett förslag fram för riksdagen.

Talmannen ska först samråda med de vice talmännen.

I samband med förslaget anges också vilka partier som är tänkta att ingå i regeringen.

Därefter ska riksdagen rösta.

Omröstningen ska genomföras inom fyra dagar från det att förslaget lagts fram.

Och det är här den negativa parlamentarismen blir avgörande.

Riksdagen frågar i praktiken inte:

Har den här kandidaten stöd av en majoritet?

Frågan är i stället:

Finns det en majoritet som aktivt motsätter sig kandidaten?

Om svaret är nej blir kandidaten statsminister.

Riksdagens egen genomgång av hur en regering bildas beskriver hela den formella processen.

Vem väljer egentligen statsministern?

Det brukar sägas att riksdagen väljer statsminister, men den mer exakta beskrivningen är att riksdagen prövar talmannens förslag.

Talmannen väljer alltså vem som ska föreslås.

Riksdagen kan sedan acceptera eller stoppa kandidaten.

En kandidat som inte får 175 nej är godkänd.

Det är en viktig skillnad mot att väljarna skulle rösta direkt på en statsminister. I ett svenskt riksdagsval röstar väljarna på partier och kandidater till riksdagen, inte direkt på regeringschef.

Statsministern väljer ministrarna

När statsministerfrågan är avgjord röstar riksdagen inte separat om utrikesminister, finansminister, justitieminister eller övriga statsråd.

Det är statsministern som utser dem.

Statsministern bestämmer också hur regeringen ska organiseras och kan senare byta ut ministrar utan att hela regeringen behöver genomgå en ny omröstning i riksdagen.

Det är alltså fel att tänka sig att riksdagen väljer en hel regering person för person.

I förenklad form ser ansvarsfördelningen ut så här:

Aktör Uppgift
Talmannen Föreslår statsminister
Riksdagen Godkänner eller förkastar förslaget
Statsministern Utser övriga ministrar
Kungen Leder den formella konseljen vid regeringsskiftet

Vad gör kungen när en regering bildas?

Kungen bestämmer inte vem som ska bli statsminister.

Han väljer inte ministrarna och kan inte stoppa en regering som har kommit till genom den parlamentariska processen.

När en ny statsminister har godkänts anmäler statsministern vilka personer som ska vara statsråd.

Regeringsskiftet sker sedan formellt vid en särskild konselj inför statschefen.

Kungen leder konseljen, men hans roll är konstitutionell och ceremoniell. Det politiska beslutet är redan fattat.

Talmannen utfärdar statsministerns förordnande på riksdagens vägnar.

Det här är en viktig följd av Sveriges parlamentariska statsskick: statschefen hålls utanför partipolitiken och själva valet av regering.

Vad händer om statsministern inte avgår efter valet?

En sittande statsminister måste inte automatiskt avgå bara för att det har hållits riksdagsval.

Regeringen kan sitta kvar.

Men efter ett ordinarie val finns sedan 2014 en särskild regel som gör att den nya riksdagen måste pröva statsministern.

Om statsministern fortfarande sitter kvar ska en omröstning hållas inom två veckor efter att den nyvalda riksdagen samlats.

Även då gäller negativ parlamentarism.

Statsministern behöver alltså inte få 175 röster för fortsatt förtroende.

Minst 175 ledamöter måste rösta nej för att statsministern ska tvingas lämna.

Så ser tidslinjen ut efter valet 2026

Den nyvalda riksdagen samlas den 28 september 2026.

Då hålls bland annat upprop och val av talman och vice talmän.

Riksmötet öppnas den 29 september.

Om den sittande statsministern fortfarande sitter kvar kan den obligatoriska statsministeromröstningen efter valet 2026 därför hållas tidigast den 29 september.

Det är en annan process än den som börjar om statsministern redan har avgått.

Om regeringen avgår behövs ingen sådan förtroendeomröstning om den gamla statsministern. Då är talmannens arbete med att hitta en ny statsminister redan igång.

Vad händer om statsministern förlorar omröstningen?

Om minst 175 ledamöter röstar mot den sittande statsministern efter valet ska statsministern entledigas.

Regeringen övergår då till att vara en övergångsregering.

Därefter börjar talmannens arbete med att försöka hitta en statsministerkandidat som kan tolereras av den nya riksdagen.

Det kan gå fort om partierna redan har tydliga överenskommelser.

Det kan också ta betydligt längre tid.

Efter valet 2018 pågick regeringsbildningen i 134 dagar innan Stefan Löfven slutligen kunde tillträda igen.

Sverige stod ändå inte utan regering under tiden.

Vad är en övergångsregering?

När en statsminister och regering har entledigats måste någon fortfarande styra landet tills nästa regering är klar.

Därför sitter ministrarna kvar som en övergångsregering.

En sådan regering hanterar den löpande statsförvaltningen och måste kunna fatta beslut om sådant som inte kan vänta.

Det kan handla om internationella frågor, myndighetsärenden, säkerhet, ekonomi eller akuta händelser.

Det är därför missvisande att beskriva en övergångsregering som helt maktlös.

Får en övergångsregering fatta politiska beslut?

Juridiskt är begränsningarna för en övergångsregering mindre omfattande än många tror.

Den tydliga uttryckliga begränsningen är att en övergångsregering inte får besluta om extra val.

I övrigt bygger mycket på politisk och konstitutionell praxis.

En övergångsregering förväntas visa återhållsamhet och undvika större nya politiska initiativ om de kan vänta på nästa regering.

Men staten måste fortsätta fungera.

Det är därför fullt möjligt att ha en utdragen regeringsbildning utan att Sverige saknar en fungerande regering. Vi går djupare in på just det i Sverige utan regering efter valet 2026: vad händer då?.

Vad händer om talmannens kandidat röstas ned?

Om minst 175 ledamöter röstar nej till talmannens kandidat faller förslaget.

Talmannen får då börja om.

Det kan bli nya partiledarsamtal, nya sonderingar och ett nytt kandidatförslag.

Det finns ingen regel om att nästa kandidat måste komma från ett annat parti.

Det avgörande är om talmannen bedömer att det finns en väg till en kandidat som inte möts av minst 175 nej.

Talmannen har fyra försök

Grundlagen sätter en tydlig yttersta gräns.

Talmannen får lägga fram fyra statsministerförslag som förkastas av riksdagen.

Om alla fyra faller bryts processen.

Det är viktigt att förstå vad som räknas som ett försök.

Ett samtal med en partiledare räknas inte.

Ett sonderingsuppdrag räknas inte.

Inte heller en misslyckad förhandling mellan flera partier.

Det är först när talmannen formellt lägger fram en statsministerkandidat för riksdagen och den kandidaten får minst 175 nej som ett försök har förbrukats.

Efter fyra misslyckanden blir det extra val

Om riksdagen förkastar fyra förslag ska ett extra val hållas inom tre månader, så länge ett ordinarie val ändå inte ska hållas inom samma tidsperiod.

Det här är tänkt som en sista säkerhetsventil.

Om den sittande riksdagen gång på gång visar att den inte kan tolerera någon statsminister får väljarna en ny möjlighet att påverka mandatfördelningen.

Extra val är dock mycket ovanliga i Sverige.

Det senaste genomfördes 1958 och gällde då andra kammaren i det gamla tvåkammarsystemet.

Ett extra val börjar inte om mandatperioden

Begreppet extra val kan lätt ge intrycket att Sverige startar en helt ny fyraårsperiod.

Så är det inte.

Det ordinarie valschemat ligger fast.

Om ett extra riksdagsval skulle genomföras efter valet 2026 skulle de nyvalda ledamöterna bara sitta under återstoden av mandatperioden.

Nästa ordinarie val skulle fortfarande hållas 2030.

Ett extra val är alltså inte samma sak som att flytta Sveriges framtida valdagar.

Extra val och omval är inte samma sak

Begreppen blandas ibland ihop.

Ett extra val hålls därför att det politiska eller parlamentariska läget kräver ett nytt val.

Ett omval kan däremot beslutas efter fel i själva valprocessen.

Det kan exempelvis handla om att Valprövningsnämnden konstaterar sådana fel att ett val i ett visst område behöver göras om.

Orsaken är alltså helt olika.

Varför har Sverige negativ parlamentarism?

Grundtanken är att det ska vara möjligt att bilda och behålla en regering även om inget enskilt parti eller regeringsalternativ har egen majoritet.

Det passar ett partisystem där flera partier delar på riksdagens 349 mandat.

En regering behöver kunna få igenom tillräckligt mycket politik och undvika att en majoritet aktivt fäller den, men den behöver inte ha 175 lojala regeringsanhängare bakom sig i varje läge.

Det har gjort minoritetsregeringar vanliga i Sverige.

Partier utanför regeringen kan samarbeta i vissa frågor, släppa fram en statsminister eller förhandla fram budget- och sakpolitiska överenskommelser utan att själva sitta i regeringen.

Systemet kan därför skapa regeringar som ser svaga ut om man bara räknar ja-röster, men som ändå har tillräckligt parlamentariskt utrymme för att tillträda.

Kan riksdagen fälla en statsminister senare?

Ja.

Att en statsminister en gång har släppts fram innebär inte att personen sitter säkert resten av mandatperioden.

Riksdagen kan rikta en misstroendeförklaring mot statsministern.

För att den ska gå igenom krävs att minst 175 ledamöter röstar för misstroendet.

Om riksdagen förklarar att statsministern saknar förtroende måste regeringen normalt avgå, om regeringen inte i stället beslutar om extra val inom de tidsramar som gäller.

Negativ parlamentarism betyder alltså inte att riksdagen saknar makt över regeringen.

Tvärtom bygger hela systemet på att regeringen måste kunna undvika att en riksdagsmajoritet aktivt vänder sig mot den.

Så bildas en regering i Sverige, steg för steg

Processen kan sammanfattas så här:

  1. Ett riksdagsval genomförs.
  2. Den sittande statsministern avgår eller sitter kvar.
  3. Om statsministern sitter kvar efter ett ordinarie val ska den nya riksdagen pröva statsministern.
  4. Om regeringen avgår inleder talmannen samtal med partierna.
  5. Talmannen kan ge partiledare sonderingsuppdrag.
  6. Talmannen föreslår en statsminister.
  7. Riksdagen röstar.
  8. Kandidaten godkänns om färre än 175 röstar nej.
  9. Den godkända statsministern utser sina ministrar.
  10. Regeringsskiftet sker formellt vid konselj inför statschefen.
  11. Om en kandidat faller försöker talmannen igen.
  12. Efter fyra nedröstade statsministerförslag ska det normalt hållas extra val.

Det viktigaste är alltså inte vem som får flest ja

När valresultatet är jämnt hamnar fokus lätt på vem som ”har majoritet”.

Men för regeringsbildningen är den frågan ofta för enkel.

Ett parti kan rösta nej.

Ett annat kan rösta ja.

Ett tredje kan avstå.

Och just de nedlagda rösterna kan vara skillnaden mellan att en regering faller och att den får tillträda.

Därför kan en svensk statsminister bilda regering utan 175 ja-röster och ibland även med betydligt färre aktiva anhängare än motståndare.

Den avgörande gränsen är i stället mycket tydlig:

175 nej stoppar kandidaten. 174 nej gör det inte.

Senaste artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...

De’Longhi Rivelia Start eller Rivelia – vilken kaffemaskin ska du välja?

De’Longhi Rivelia Start är billigare än den vanliga Rivelia, men det betyder inte att...

liknande artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...