Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som ledde till förelägganden. Totalt kontrollerades 22 verksamheter. Problemen handlade bland annat om felaktig ursprungsmärkning, bristande spårbarhet och otillräcklig provtagning av malet kött. Men resultaten betyder inte att kommunen har konstaterat att köttet varit farligt att äta.
Malmö stad presenterade resultaten den 16 november 2026. Kontrollerna har riktats mot verksamheter som säljer kött, med särskilt fokus på att företagen ska kunna visa varifrån produkterna kommer och att de följer livsmedelsreglerna.
Enligt kommunen ledde brister hos 25 procent av de kontrollerade verksamheterna till förelägganden. Andelen är avrundad och kommunen anger inte något exakt antal berörda företag i sin publicering.
Resultatet gäller de 22 granskade verksamheterna. Det betyder inte att var fjärde köttbutik i Malmö generellt har motsvarande problem.
Fyra typer av brister vid köttkontrollerna
Malmö stad lyfter fram fyra återkommande problem i sin redovisning.
| Brist | Vad det innebär |
|---|---|
| Felaktig ursprungsmärkning | Informationen om var nötköttet kommer från är felaktig eller otillräcklig. |
| Bristande spårbarhet | Företaget kan inte tillräckligt väl visa köttets väg genom leverantörskedjan. |
| Brister i provtagning | Rutinerna för provtagning av malet kött uppfyller inte kraven. |
| Bristande journalföring | Dokumentationen över inkommande nötkött är otillräcklig. |
Att företagen kan visa köttets ursprung är centralt för livsmedelssäkerheten. Dokumentationen gör det möjligt att följa en produkt bakåt genom leverantörskedjan och identifiera vilka varor som berörs om ett problem upptäcks.
Spårbarheten har också betydelse för konsumentinformationen. En butik som säljer nötkött måste kunna styrka de ursprungsuppgifter som lämnas till kunderna.
Brister i provtagning av malet kött gäller en annan del av säkerhetsarbetet. Företag ska genomföra de kontroller som krävs för den aktuella verksamheten. Om rutinerna inte följs kan viktiga problem missas.
Kommunens sammanställning visar däremot inte att samtliga fyra brister förekommit hos varje verksamhet som fått ett föreläggande.
Har Malmö stad hittat farligt kött?
Det finns en viktig skillnad mellan brister i livsmedelskontrollen och konstaterade hälsorisker.
Att ett företag inte kan visa fullständig dokumentation om ett köttparti innebär inte automatiskt att köttet är otjänligt som livsmedel. En felaktig ursprungsmärkning betyder inte heller i sig att köttet kommer från ett otillåtet land.
På samma sätt är brister i provtagningsrutiner inte liktydigt med att laboratorieprover har visat farliga bakterier.
Malmö stads redovisning innehåller inga uppgifter om att de aktuella kontrollerna har lett till konstaterade sjukdomsfall eller återkallelser av kött på grund av upptäckta hälsorisker.
Det innebär inte att bristerna är oviktiga. Om ett företag inte vet exakt varifrån köttet kommer blir det svårare att snabbt identifiera och stoppa berörda produkter om ett verkligt problem senare upptäcks.
Det är därför spårbarhet, provtagning och dokumentation är viktiga delar av livsmedelskontrollen även när något farligt kött inte har påvisats.
Det här ska du kunna få veta om köttets ursprung
För den som handlar kött finns flera regler som styr vilken information som ska vara tillgänglig.
Kraven varierar beroende på köttslag, om köttet säljs i förpackning eller över disk och om det serveras på restaurang.
Nötkött i butik
Nötkött omfattas av särskilt detaljerade regler för ursprungsmärkning.
För kött som säljs i butik ska det normalt finnas information om bland annat:
- I vilket land djuret föddes.
- I vilket land eller vilka länder djuret föddes upp.
- I vilket land djuret slaktades.
- Ett referensnummer som gör köttet spårbart till ett djur eller en grupp djur.
Om djuret har fötts, fötts upp och slaktats i samma land kan informationen i vissa fall sammanfattas med en gemensam ursprungsuppgift.
För malet nötkött finns särskilda regler om märkning, bland annat uppgift om var köttet har malts.
Den som handlar kött över disk kan också fråga personalen om ursprunget. Reglerna kräver att relevant information kan lämnas även när den inte sitter på en vanlig konsumentförpackning.
Griskött, lamm och kyckling
Även färskt, kylt och fryst kött från bland annat gris, får och fjäderfä omfattas av krav på ursprungsinformation.
Märkningen skiljer sig dock från nötköttets. För dessa köttslag handlar den obligatoriska informationen i huvudsak om uppfödningsland och slaktland, med vissa undantag och särskilda villkor.
En svensk flagga på en förpackning eller en allmänt svensk framtoning ersätter inte de lagstadgade ursprungsuppgifterna.
Den frivilliga märkningen Från Sverige har dessutom egna kriterier. Läs gärna mer om vad märkningen Från Sverige egentligen betyder och hur den skiljer sig från de obligatoriska ursprungsreglerna.
Kött på restaurang
Sedan den 1 mars 2025 gäller särskilda svenska regler som innebär att restauranger och andra storhushåll ska kunna informera gäster om ursprunget för flera vanliga köttslag.
Det gäller bland annat nötkött, griskött, fårkött, getkött och fjäderfä.
Uppgifterna behöver inte stå direkt på menyn. Restaurangen kan i stället informera om att gästen kan fråga personalen.
Kraven har undantag, exempelvis för vissa färdigköpta köttprodukter. Det är därför inte säkert att restaurangen måste lämna samma ursprungsinformation för en färdiginköpt köttbulle som för en köttbit som tillagas på plats.
Restaurangreglerna är tidsbegränsade till utgången av 2026. Livsmedelsverket har föreslagit att de ska fortsätta gälla, men något slutligt beslut om förlängning har inte kunnat bekräftas i det aktuella underlaget.
Den som vill kontrollera vilka bestämmelser som gäller kan läsa Livsmedelsverkets information om ursprungsmärkning.
Så följer Malmö stad upp bristerna
Ett föreläggande är ett formellt beslut där en myndighet kräver att ett företag rättar till brister. Det är alltså mer än en allmän rekommendation.
Beroende på vad som behöver åtgärdas kan uppföljningen ske genom exempelvis ett nytt kontrollbesök eller genom att företaget lämnar in dokumentation som visar att problemen är lösta.
Ett föreläggande kan också förenas med vite, men Malmö stad har inte redovisat om så skett i de aktuella fallen.
Kommunen uppger att uppgifter om köttets ursprung kommer att följas upp vid kommande kontroller. Några exakta datum för när de berörda verksamheterna ska ha rättat sina brister anges inte.
Det framgår inte heller vilka enskilda företag som omfattas av föreläggandena.
Kontrollerna omfattar mer än butiker
Malmö stads livsmedelskontroll har också fått ett bredare fokus på verksamheter tidigare i livsmedelskedjan, bland annat importörer, grossister och distributörer.
Det är betydelsefullt eftersom samma köttparti kan passera flera företag innan det når kunden. Brister i dokumentationen hos en leverantör kan därmed påverka möjligheten till spårbarhet längre fram i kedjan.
Kommunen understryker samtidigt att många livsmedelsverksamheter har fungerande rutiner.
För konsumenten är den praktiska slutsatsen att ursprungsuppgifterna ska gå att kontrollera. Om märkningen är otydlig eller information saknas är det rimligt att fråga butiken eller restaurangen var köttet kommer från och hur uppgiften kan styrkas.