Europa riskerar att gå in i vintern med betydligt mindre gas i lager än normalt. Deutsche Bank räknar med att lagren bara når omkring 76 procent i oktober. För Sverige handlar risken inte främst om gasbrist, utan om högre elpriser, ökade kostnader för industrin och ett nytt tryck uppåt på inflationen.

EU:s gaslager är ovanligt lågt fyllda inför hösten. Den 11 augusti var lagren fyllda till 59,4 procent, enligt data från Gas Infrastructure Europe.

Deutsche Banks bedömning är att nivån kan vara omkring 76 procent i oktober. Det skulle vara klart under EU:s grundmål på 90 procent.

Det betyder inte automatiskt att Europa står inför någon akut gasbrist. Men mindre lager lämnar mindre marginal inför en kall vinter och kan tvinga Europa att fortsätta köpa stora mängder dyr flytande naturgas, LNG, på världsmarknaden.

För svenska hushåll och företag kan följden bli högre energikostnader trots att Sverige använder relativt lite naturgas direkt.

EU:s gaslager ligger långt under 90 procent

EU:s regler för gaslager ändrades 2025. Målet är fortfarande att lagren ska nå 90 procent, men den nivån kan numera uppnås någon gång mellan den 1 oktober och den 1 december i stället för vid en enda fast deadline.

Det finns också möjlighet till ytterligare flexibilitet när marknadsförhållandena är särskilt svåra.

Därför ska Deutsche Banks prognos på omkring 76 procent inte beskrivas som att EU med säkerhet misslyckas med ett bindande krav på 90 procent till den 1 november. Däremot visar prognosen hur pressat läget har blivit.

Tyskland, Europas största ekonomi och en central del av den europeiska gasmarknaden, hade den 11 augusti bara omkring 49 procent i sina lager. Även flera andra stora europeiska marknader ligger lågt.

Europa började dessutom årets påfyllnadssäsong från ett ovanligt svagt utgångsläge. Under våren var lagren betydligt mindre fyllda än under flera tidigare år.

Dyr gas gör det svårare att fylla lagren

Ett av problemen är att gasen redan är dyr.

Normalt finns ett tydligt ekonomiskt incitament att köpa relativt billig gas under sommaren, lagra den och använda den under vintern när priserna är högre.

Den kalkylen har blivit betydligt sämre.

Störningarna på den globala LNG-marknaden har bidragit till att hålla priserna uppe samtidigt som Europa konkurrerar med framför allt asiatiska köpare om leveranser.

En central faktor är situationen kring Hormuzsundet och störningarna för gasleveranser från Qatar. Den som vill förstå varför området är så avgörande för energimarknaden kan läsa vår guide om varför Hormuzsundet är så viktigt.

Uniper räknar med europeiska gaspriser omkring 50–60 euro per megawattimme så länge problemen kring Hormuz består.

Om gasen är dyr redan när lagren ska fyllas blir det samtidigt kostsamt att köpa in stora extra volymer bara för att nå en viss lagernivå.

Därför kan svenska elpriser påverkas

Sverige använder inte stora mängder naturgas för att producera el. Det betyder ändå inte att svenska elkunder är isolerade från den europeiska gasmarknaden.

Elmarknaderna är sammankopplade och priset på den dyraste produktion som behövs för att möta efterfrågan får stor betydelse för elpriset.

På kontinenten används gas fortfarande i stor omfattning för elproduktion. När gaspriset stiger blir den elproduktionen dyrare.

Effekten kan sedan sprida sig genom Europas elmarknad och framför allt påverka södra Sverige.

Risken är därför störst i elområdena SE3 och SE4. Hur kostnaden sedan slår mot ett enskilt hushåll beror bland annat på avtalstyp och förbrukning. Vi har tidigare gått igenom hur rörligt elpris fungerar.

Samtidigt spelar den nordiska vattenkraften, vindkraftsproduktionen, temperaturen och överföringskapaciteten stor roll. Ett högt europeiskt gaspris betyder alltså inte automatiskt att svenska elpriser rusar.

Men det höjer risken.

Ny energichock kan störa den låga inflationen

Tidpunkten är också känslig för svensk ekonomi.

Den preliminära svenska KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli. Lägre energipriser var en viktig anledning till nedgången.

Om energipriserna vänder tydligt uppåt igen kan utvecklingen gå åt motsatt håll.

Dyrare el och drivmedel påverkar hushållen direkt. Företag kan dessutom få högre produktions- och transportkostnader, vilket i nästa steg kan slå igenom i priserna på andra varor och tjänster.

Riksbanken har redan pekat på att energistörningarna från Mellanöstern har ökat kostnadstrycket för svenska företag.

Ett långvarigt europeiskt gaspris på höga nivåer skulle därför kunna göra det svårare att hålla inflationen nere.

Samma mekanismer är en del av den bredare frågan om hur Sverige påverkas av Iran-konflikten.

Industrin kan drabbas mer direkt

För delar av den svenska industrin är gaspriset ännu mer konkret.

Naturgas står bara för en mindre del av Sveriges totala energianvändning, men användningen är koncentrerad till vissa företag och delar av landet.

I det västsvenska naturgasnätet står omkring 90 större anläggningar för ungefär 80 procent av förbrukningen.

För vissa industrier används gas inte bara som energikälla utan även direkt i produktionsprocessen eller som råvara. Där går det inte alltid att snabbt ersätta naturgasen med el eller ett annat bränsle.

Ett långvarigt högt europeiskt gaspris kan därför försämra konkurrenskraften för energiintensiva företag även i Sverige.

Vintern avgörs av väder och LNG

De närmaste månaderna blir avgörande för hur allvarligt läget blir.

En mild vinter skulle minska gasförbrukningen och göra en lägre lagernivå betydligt lättare att hantera. En kall vinter skulle göra motsatsen.

Samtidigt avgör utvecklingen på LNG-marknaden hur lätt Europa får att köpa in nya volymer. Om leveranserna från Mellanöstern normaliseras kan trycket på priserna lätta.

Om störningarna består samtidigt som Europa går in i vintern med lager kring 70–80 procent blir marknaden betydligt känsligare.

För Sverige är det därför inte själva procentsiffran i de europeiska gaslagren som är den stora frågan.

Det avgörande blir vilket pris Europa måste betala för energin när vintern kommer – och hur mycket av den kostnaden som till slut spiller över på svenska elräkningar, företag och inflation.