Förenade arabemiratiska Marlan Space satsar en miljard dollar på en ny konstellation med 50 AI-utrustade satelliter från fransk-amerikanska Loft Orbital. Ombord ska satelliterna kunna analysera stora mängder data direkt i rymden med AI från Mistral och beräkningskraft från Nvidia. Den första uppskjutningen planeras redan till oktober 2026.

Affären som presenterades den 9 september visar hur AI-boomen nu flyttar från datacenter på marken till själva rymdinfrastrukturen.

Bakom satsningen finns en kombination av kapital från Gulfregionen, europeisk AI-teknik, amerikansk hårdvara och snabbt växande säkerhetsbehov.

50 satelliter för en miljard dollar

Marlan Space finansierar projektet medan Loft Orbital står för satellitplattformen och den tekniska infrastrukturen.

Totalt omfattar investeringen 50 satelliter och är värd omkring en miljard dollar.

Det speciella är inte bara hur många satelliter som ska skickas upp. En stor del av beräkningarna ska kunna göras direkt ombord.

Traditionellt samlar många jordobservationssatelliter in stora mängder bilder och annan information som sedan skickas till markstationer för analys.

Här är tanken i stället att AI ska kunna sortera och tolka materialet redan i omloppsbana.

Det kan göra att viktiga observationer når användaren snabbare samtidigt som betydligt mindre rådata behöver skickas tillbaka till jorden.

Mistral-AI och Nvidia-chip flyttar ut i rymden

Den europeiska AI-aktören Mistral ska bidra med AI-modeller medan Nvidia står för delar av den avancerade beräkningshårdvaran.

Användningsområdena kan bland annat omfatta:

• upptäckt av skogsbränder
• analys av jordobservationer
• bevakning av kritisk infrastruktur
• identifiering av militära aktiviteter
• upptäckt av exempelvis missiluppskjutningar

Det gör satelliterna till något mer än kameror och sensorer.

De blir i praktiken flygande datacenter som själva kan avgöra vilken information som är viktig.

Loft Orbital har redan arbetat med Nvidia-baserad beräkning i omloppsbana och har tillsammans med NASA:s Jet Propulsion Laboratory demonstrerat AI-modeller som analyserar satellitdata direkt i rymden.

Första satelliten ska upp redan i oktober

Den första satelliten, Altair-1, har redan byggts i Abu Dhabi och ska enligt planerna skjutas upp i oktober.

Ytterligare satelliter väntas följa under 2027.

Den första delen av konstellationen ska skjutas upp med SpaceX, samtidigt som Loft Orbital på längre sikt vill använda europeisk uppskjutningskapacitet.

Satelliterna byggs av Orbitworks i Abu Dhabi, ett samriskbolag mellan Marlan Space och Loft Orbital.

Orbitworks beskriver Altair som bolagets första kommersiella satellitkonstellation.

Den tidigare offentliggjorda Altair-planen omfattar tio satelliter. Den nya miljardaffären gäller totalt 50 satelliter och ska därför ses som en betydligt större expansion av den AI-baserade infrastrukturen.

AI-boomen lämnar datacentren

De senaste årens AI-investeringar har framför allt handlat om enorma datacenter, kraftförsörjning och allt större beställningar av avancerade chip.

Satellitaffären visar nästa steg.

I stället för att all data transporteras till ett datacenter flyttas en del av själva beräkningen till platsen där informationen samlas in.

Det är samma utveckling som brukar beskrivas som edge computing, men på flera hundra kilometers höjd.

För exempelvis försvar eller katastrofberedskap kan några minuters snabbare analys vara betydelsefull.

En satellit som själv upptäcker en brand, ett fartyg eller en misstänkt militär aktivitet behöver inte skicka ned hela datamängden innan någon reagerar.

Emiratiskt kapital möter europeisk AI

Affären är också ett tydligt exempel på hur Gulfstaterna försöker köpa sig en allt större position inom både AI och rymdteknik.

Förenade arabemiraten har de senaste åren gjort stora investeringar i halvledare, datacenter, AI-bolag och europeisk teknik.

Samtidigt försöker Frankrike och EU bygga större teknisk självständighet.

Det ger en ovanlig kombination.

Kapitalet kommer från Emiraten. AI-modellerna kommer från franska Mistral. Nvidia står för amerikansk beräkningshårdvara och de första uppskjutningarna ska ske med amerikanska SpaceX.

Säkerhetsdelen av satellitverksamheten ska däremot organiseras under fransk rätt och europeiska regler.

Det visar också hur svårt fullständig europeisk teknisk självständighet fortfarande är.

Europa kan bygga egna satelliter och AI-system men är fortsatt beroende av amerikansk chipteknik och, åtminstone inledningsvis, amerikanska raketer.

Säkerhet kan bli den stora marknaden

Det civila användningsområdet är stort, men försvars- och säkerhetssektorn kan bli minst lika viktig.

Satelliter som själva kan analysera vad de ser är attraktiva för militär övervakning, underrättelser och skydd av kritisk infrastruktur.

Det är också en viktig förklaring till att både regeringar och privata investerare nu lägger allt mer pengar på små satelliter och egna konstellationer.

EU bygger exempelvis det stora satellitnätverket IRIS² för att minska beroendet av utomeuropeiska kommunikationssystem. Vi har tidigare skrivit om hur OHB fått miljardorder kopplade till Europas nya satellitnät.

Samma utveckling märks på nationell nivå.

Sverige bygger samtidigt upp egen rymdförmåga

Sverige befinner sig mitt i den här förändringen.

Regeringen har under 2026 beslutat om investeringar på omkring 1,3 miljarder kronor i cirka tio ytterligare militära satelliter.

Satelliterna ska bland annat förbättra Sveriges möjlighet att samla in underrättelser och följa händelser i realtid.

Samtidigt byggs Esrange ut för att Sverige ska kunna skjuta upp satelliter från eget territorium.

Vi har tidigare tittat närmare på hur raketaffärerna kring Esrange växer när Europa försöker bygga egen uppskjutningskapacitet.

Här finns också en direkt svensk teknikkoppling till miljardaffären.

Uppsalabolaget Unibap utvecklar rymddatorer som gör det möjligt att behandla stora datamängder direkt ombord på satelliter.

Bolagets nya iX20 är byggd just för avancerad AI, jordobservation och försvarsrelaterade tillämpningar.

Unibaps iX20 kan därför hamna mitt i den snabbt växande marknaden för AI-bearbetning i rymden.

En ny del av AI-kapplöpningen

Den stora frågan framöver är därför inte bara vem som har de bästa AI-modellerna eller de största datacentren.

Det handlar också om vem som kontrollerar sensorerna, satelliterna, uppskjutningskapaciteten och datorkraften ovanför jorden.

Marlan Spaces miljardinvestering är ett tydligt tecken på hur snabbt den marknaden håller på att förändras.

Första satelliten ska upp redan i oktober. Om planerna på 50 satelliter fullföljs blir projektet samtidigt ett av de tydligaste exemplen hittills på hur AI-boomen, försvarsindustrin och den kommersiella rymdsektorn håller på att växa ihop.