Tyska Isar Aerospace nådde omloppsbana från norska Andøya den 5 september och gav Norge ett försprång i Europas kommersiella raketsatsning. Samtidigt har bolaget byggt ut sin testverksamhet på Esrange. För Sverige växer därmed affärerna kring samma raket som konkurrerar med Kirunas framtida satellituppskjutningar.

Klockan 22.12 svensk tid lyfte Spectrum från Andøya. Under sin andra flygning lyckades raketen nå omloppsbana och separera sina nyttolaster, enligt Isar Aerospace. Även den europeiska rymdorganisationen ESA bekräftade framgången.

Bolaget uppgav efteråt att det arbetade med kunderna för att kontrollera satelliternas status. Att de har separerats från raketen innebär alltså inte automatiskt att alla deras funktioner är bekräftade.

Den första flygningen, den 30 mars 2025, hade slutat i havet efter ungefär 30 sekunder. Nu har Isar visat att Spectrum kan genomföra en orbital uppskjutning. Det ger Andøya något att visa framtida kunder medan Esranges projekt med amerikanska Firefly fortfarande byggs för en första uppskjutning 2028.

Isar Aerospace har redan en viktig verksamhet på Esrange

Isar och statliga SSC Space har samarbetat vid Esrange sedan 2020. Under 2026 har samarbetet utökats med en andra testanläggning för motorer och raketsteg.

Den nya anläggningen presenterades i februari. I april beskrev SSC den som öppnad, med kapacitet att testa över 30 motorer per månad och genomföra mer omfattande tester av integrerade raketsteg.

Isar driver de två anläggningarna, som har anpassats för bolagets egna behov. I SSC Spaces beskrivning av testverksamheten ingår både utvecklingsprov och kontroller av att tillverkade motorer är redo för flygning.

Det är här den svenska kopplingen blir konkret. Spectrums första steg använder nio Aquila-motorer och det andra en motor anpassad för vakuum. Motorerna drivs med flytande syre och propan, och testverksamheten i Kiruna är en del av arbetet med att få dem klara för uppskjutning.

En växande raketproduktion kan därför ge mer arbete vid Esrange även när uppskjutningarna sker i Norge. Hur mycket samarbetet är värt i svenska intäkter eller nya arbetstillfällen är däremot inte offentliggjort i bolagens besked om utbyggnaden.

Målet är 40 raketer om året

Isar Aerospace grundades 2018 och har sitt huvudkontor nära München. Bolaget uppger att det har över 400 anställda på fem internationella orter.

Spectrum är en 28 meter hög tvåstegsraket, konstruerad för att föra upp till 1 000 kilo till låg omloppsbana. Septemberflygningen var den första lyckade kommersiella orbitala uppskjutningen från kontinentala Europa. Rekordet gäller den geografiska utgångspunkten och den kommersiella uppskjutningen; europeisk rymdverksamhet har en betydligt längre historia.

Nästa uppgift för Isar är att få upp tillverkningstakten. Enligt bolaget var raketerna nummer 3–7 redan under produktion när septemberflygningen genomfördes. Den nya fabriken nära München omfattar 40 000 kvadratmeter och ska på sikt kunna tillverka upp till 40 raketer per år.

Det är ett kapacitetsmål. Isar har ännu inte visat en sådan årlig uppskjutningstakt, och siffran betyder inte att 40 uppskjutningar från Andøya redan är beställda.

För kunderna kommer återkommande leveranser att väga tungt. En lyckad flygning visar att tekniken fungerar vid det tillfället. En regelbunden tjänst kräver att tillverkning, tester och uppskjutningar fungerar tillsammans gång efter gång.

Stora kapitalbelopp bakom expansionen

Den 9 juni presenterade Isar en finansieringsrunda på 270 miljoner euro för att bygga ut verksamheten och öka serieproduktionen. Bland investerarna fanns Island Green Capital och Molten Ventures.

I augusti följde ett kontrakt inom ESA:s European Launcher Challenge med cirka 200 miljoner euro i programåtaganden. Det omfattar stöd till nästa generations raketer, utbyggd test- och uppskjutningsinfrastruktur samt framtida uppdrag.

Beloppen beskriver olika delar av finansieringen. Kapitalrundan är en investering i bolaget, medan ESA-kontraktet innehåller åtaganden inom ett program. De säger heller inget om hur stor del som kommer att användas i Kiruna.

Försvaret har blivit en större del av Isars efterfrågan. I junibeskedet uppgav bolaget att försvarsområdet stod för 60 procent av efterfrågan, efter att verksamheten tidigare nästan helt hade riktat sig mot civila behov. Uppgiften gäller efterfrågan enligt bolaget, inte andelen av redovisade intäkter.

Samtidigt finns civila beställningar med särskilda tekniska krav. Den 1 september presenterade Isar ett avtal med Astroscale Japan om att skjuta upp ADRAS-J2 från Andøya 2027–2028. Uppdraget ska demonstrera borttagning av rymdskrot.

För en sådan kund spelar möjligheten att nå rätt omloppsbana vid rätt tidpunkt stor roll. Det ger mindre raketer med anpassade uppskjutningar en konkret uppgift på marknaden.

Esranges första Firefly-uppskjutning planeras till 2028

SSC Space samarbetar med amerikanska Firefly Aerospace för att etablera satellituppskjutningar från Esrange. I bolagens besked den 30 juni var målet en första uppskjutning med Alpha-raketen 2028.

Kontrollcentral, byggnader för hantering av nyttolaster och sammanbyggnad av raketer samt flera spårnings- och säkerhetssystem finns enligt beskedet på plats. Arbetet med startplattan vid Launch Complex 3C fortsätter.

Alpha är, liksom Spectrum, konstruerad för nyttolaster på omkring ett ton till låg omloppsbana. Både Esrange och Andøya riktar sig bland annat mot satelliter i polära och solsynkrona banor. Det innebär att de kan konkurrera om liknande uppdrag.

Sveriges satsning bygger i detta projekt på tillgång till amerikansk raketteknik. Överenskommelser mellan svenska och amerikanska myndigheter om teknikskydd och tillstånd ingår därför i förberedelserna. Den egna svenska förmågan består i att kunna genomföra uppskjutningar från svensk mark med den infrastrukturen och samarbetspartnern.

Svenska pengar går till infrastruktur och försvarsförmåga

FMV:s avtal med SSC, som offentliggjordes i mars, omfattar 209 miljoner kronor. Det gäller system och infrastruktur för att Försvarsmakten, partners och allierade ska kunna få satelliter uppskjutna från Esrange. Förmågan planeras vara operativ 2028.

Avtalet är alltså mer omfattande än köp av en enskild uppskjutning. Det ska bland annat säkra skydd, tillgänglighet och genomförande av uppdragen.

Regeringen presenterade senare samma månad ett kapitaltillskott på 386 miljoner kronor till SSC i vårändringsbudgeten. Ytterligare 14 miljoner kronor avsåg Rymdstyrelsens handläggning av tillståndsärenden.

För svensk del finns därmed flera skäl att bygga förmågan: kommersiella kunder, egna militära behov och tillgång till uppskjutningar för samarbetspartner. Norges försprång tar inte bort dessa behov, men ger Esranges framtida uppskjutningstjänst en konkurrent som redan har nått omloppsbana.

Esrange har samtidigt bedrivit verksamhet sedan 1966, med bland annat sondraketer, ballonger, tester och satellitkommunikation. Verksamheten i Kiruna behöver inte invänta Fireflys första uppskjutning för att ha en roll i rymdindustrin. Isars andra testanläggning har redan utökat den rollen under 2026.