Hackare har manipulerat kylsystem i flera hundra franska matbutiker. Temperaturen i vissa anläggningar ställdes in på upp till 50 grader, livsmedel fick kasseras och det finns rapporter om bränder. Cyberattacken mot matbutiker i Frankrike visar hur digitala intrång kan orsaka fysiska skador. Samtidigt finns liknande kylteknik i svenska butiker, och säkerhetsbrister i tillverkarens system har varit kända sedan tidigare.

Attacken inträffade natten mellan söndag och måndag, den 11–12 oktober 2026. Bland de drabbade finns de stora franska dagligvarukedjorna Intermarché, Carrefour och Coopérative U.

Enligt Reuters drabbades omkring 150 Intermarché-butiker och ytterligare 80 Carrefour-butiker. Även Coopérative U har rapporterat omfattande störningar. Totalt handlar det om flera hundra butiker, men den slutliga omfattningen är ännu inte fastställd.

Flera hundra matbutiker drabbades

Angriparna tog sig in i digitala system som används för att övervaka och styra butikernas kylutrustning. I stället för att hålla livsmedlen kalla fick delar av utrustningen instruktioner som ledde till kraftig uppvärmning.

Intermarché har uppgett att temperaturinställningarna ändrades till 50 grader under omkring sex timmar.

Det innebär inte att samtliga livsmedel faktiskt nådde den temperaturen. Däremot räcker betydligt mindre temperaturavvikelser för att kylvaror ska riskera att bli otjänliga.

Butikskedja	Rapporterad omfattning
Intermarché	Omkring 150 butiker
Carrefour	80 butiker
Coopérative U	Närmare 100 butiker enligt AFP

Uppgifterna är preliminära. Det finns ännu ingen slutlig sammanställning av hur många butiker, kylsystem eller livsmedelspartier som påverkats.

Utöver omfattande matförluster har bränder rapporterats i samband med attacken. Hur många bränder som inträffat, hur stora skadorna blivit och exakt hur uppvärmningen bidragit är ännu inte klarlagt.

Så kunde hackarna värma upp kylsystemen

En särskilt anmärkningsvärd detalj är hur kylsystemens normala funktioner kan ha använts mot dem.

Kommersiella kylmöbler behöver regelbundet avfrostas. Annars kan is byggas upp och försämra kylningen. Avfrostningen styrs ofta automatiskt av ett centralt system som övervakar temperaturer, kompressorer och andra funktioner.

Enligt fransk teknisk rapportering ska angriparna ha manipulerat just avfrostningsfunktionen och tvingat fram uppvärmning med inställningar på 50 grader.

Det är alltså inte nödvändigt att förstöra en kylmaskin eller bryta strömförsörjningen för att orsaka skada. Om någon obehörig kan styra utrustningen kan maskinen i stället utföra felaktiga instruktioner.

Det finns en avgörande skillnad mellan att hacka ett vanligt datasystem och att manipulera ett styrsystem som påverkar den fysiska miljön.

Ett intrång i en webbutik kan innebära stulna kunduppgifter eller att beställningar stoppas. Ett intrång i ett kylsystem kan förstöra stora mängder mat och i värsta fall påverka utrustningens säkerhet.

Exakt hur angriparna fick tillgång till systemen i Frankrike är fortfarande under utredning.

Säkerhetsbrister i kylstyrningen var kända

Den danska teknikleverantören Danfoss har pekats ut i rapporteringen eftersom dess styrutrustning används i de aktuella kylinstallationerna.

Enligt Reuters har Danfoss uppgett att de berörda systemen använde föråldrad programvara, så kallad firmware.

Det är en viktig uppgift. Firmware är programvaran som finns inbyggd i utrustningen och styr hur den fungerar. Även om själva kylmaskinen kan vara fullt användbar kan äldre programversioner innehålla säkerhetsbrister som senare har rättats.

Problemen med säkerheten i Danfoss kylstyrning är inte nya.

Redan 2023 publicerade tillverkaren säkerhetsinformation om allvarliga sårbarheter i produktfamiljen AK-SM 800A. Fler brister har därefter dokumenterats.

I augusti 2026 presenterade cybersäkerhetsföretaget Claroty en teknisk granskning av Danfoss-system. Forskarna beskrev bland annat brister i webbgränssnitt och autentisering samt förekomsten av internetåtkomliga installationer.

Danfoss hade också publicerat uppdateringar för att åtgärda identifierade problem. För den granskade produktserien rekommenderades programversion R4.3.1 eller senare.

Det är däremot inte bevisat att hackarna i Frankrike utnyttjade någon av dessa specifika sårbarheter. Det har heller inte offentliggjorts exakt vilken programversion som användes i varje drabbad butik.

Att äldre programvara förekom är bekräftat. Vilken teknisk svaghet som möjliggjorde själva intrånget återstår att fastställa.

Samma kylteknik finns i svenska matbutiker

Den franska attacken väcker också frågor om säkerheten i svenska livsmedelsbutiker.

Det finns dokumenterade svenska installationer av Danfoss kylstyrningssystem från samma produktfamilj som förekommit i säkerhetsgranskningarna.

Ett konkret exempel är Stora Coop i Lund.

I en officiell beskrivning av installationen hos Coop berättar Danfoss att en anläggning med bland annat styrsystemet AK-SM850A togs i drift i november 2023.

Det bekräftar att tekniken används i svensk dagligvaruhandel. Det betyder däremot inte att just denna installation är osäker, saknar uppdateringar eller är åtkomlig för obehöriga.

Någon koppling mellan den franska attacken och ett intrång hos svenska Coop är inte känd.

Svenska kylsystem har hittats öppna mot internet

Samtidigt publicerade SVT den 12 oktober en granskning av industriella styrsystem som kan nås från internet i Sverige.

Kartläggningen identifierade 3 809 publika IP-adresser kopplade till industriella styrsystem eller tillhörande tjänster. I över 2 000 fall kunde undersökningen inte identifiera vissa skydd på nätverksnivå eller genom kryptering.

Bland de kartlagda systemen fanns kyl- och frysanläggningar i svenska livsmedelsbutiker.

Hurbra har tidigare beskrivit kartläggningen av svenska styrsystem öppna mot internet, där även butikernas kylutrustning uppmärksammades.

Att ett inloggningsgränssnitt är synligt från internet är dock inte samma sak som att det går att ta över anläggningen. Andra säkerhetsåtgärder kan finnas, och exponeringen visar inte att någon faktiskt har genomfört ett intrång.

Den franska attacken visar ändå varför skyddet är viktigt. Kylutrustning kan vara i drift under många år, medan programvaran och hotbilden förändras betydligt snabbare.

Varför måste maten kasseras?

För butikerna handlar konsekvenserna inte enbart om att kylsystemen slutar fungera.

När kylkedjan bryts kan stora mängder varor behöva slängas även om de fortfarande ser normala ut.

Livsmedelsverket rekommenderar fyra grader som lämplig temperatur i kylskåp och minus 18 grader eller kallare för frysta livsmedel.

Vid högre temperaturer ökar risken för bakterietillväxt. Hur snabbt maten påverkas beror bland annat på produkttyp, temperatur och exponeringstid.

För en större matbutik kan det innebära att kött, fisk, mejeriprodukter, färdigmat och frysta varor måste kontrolleras eller kasseras.

Till detta kommer kostnader för felsökning, reparationer, rengöring och återställning av kylsystemen. Butikerna kan också få problem med leveranser och sortiment efteråt.

Någon tillförlitlig totalsumma för de ekonomiska förlusterna i Frankrike har ännu inte presenterats.

Kan attacken spridas till Sverige?

Det finns inga bekräftade uppgifter om att svenska matbutiker drabbats av den aktuella attacken.

Franska myndigheter har inlett en utredning och landets cybersäkerhetsmyndighet ANSSI arbetar med att klarlägga vad som hänt. Även europeiska samarbetspartner involveras.

Samtidigt har säkerhetsincidenter rapporterats från annan europeisk dagligvaruhandel. Det finns dock ingen verifierad koppling som visar att dessa händelser ingår i samma angrepp.

För svenska butiker är lärdomen framför allt teknisk. Uppkopplade kylsystem behöver skyddas, uppdateras och övervakas på samma sätt som andra verksamhetskritiska IT-system.

Skillnaden är att konsekvenserna inte stannar på en datorskärm.

När någon obehörig kan ändra inställningarna i ett kylaggregat kan resultatet bli förstörd mat, driftstopp och fysisk skada. Det är precis den typen av konsekvenser som nu undersöks i Frankrike.

De viktigaste obesvarade frågorna är vem som ligger bakom attacken, hur åtkomsten skaffades, vilka exakta system som manipulerades och hur stora de slutliga skadorna blev.