Centerpartiet vill sänka skatten på arbete och göra det billigare att anställa. Vänsterpartiet vill i stället ta tillbaka flera av de senaste årens skattesänkningar och höja skatten för bland annat höginkomsttagare och stora kapital. Skillnaderna kan bli ett av Magdalena Anderssons svåraste problem om C och V båda behövs för ett regeringsskifte efter valet.

Den ekonomiska konflikten mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet blir allt tydligare inför riksdagsvalet den 13 september.

Båda partierna kan bli viktiga för Magdalena Anderssons möjligheter att bilda regering, men när det gäller skatterna drar de åt helt olika håll.

I partiernas budgetalternativ för 2026 låg Vänsterpartiets skatteintäkter omkring 65,6 miljarder kronor över regeringens nivå. Centerpartiets låg samtidigt cirka 8,7 miljarder under regeringens.

Skillnaden mellan partiernas budgetlinjer blir därmed drygt 74 miljarder kronor.

Det betyder inte att en framtida regeringsförhandling automatiskt skulle handla om just 74 miljarder kronor. Budgetmotionerna gäller 2026 och är inte färdiga regeringsprogram för nästa mandatperiod. Men siffran visar hur långt ifrån varandra partiernas ekonomiska utgångspunkter ligger.

C vill sänka skatten på arbete

Centerpartiet har gjort lägre skatt på arbete till en central del av sin ekonomiska politik.

Ett av partiets stora vallöften är en så kallad skattefri grundlön. Tanken är att den första delen av arbetsinkomsten ska beskattas betydligt lägre.

Enligt C:s förslag ska de första 15 319 kronorna i arbetsinkomst per månad i praktiken vara skattefria. Partiet har räknat med att en person som tjänar 25 000 kronor i månaden skulle få omkring 1 200 kronor mer kvar.

C vill också göra det billigare för företag att anställa.

Bland förslagen finns sänkta eller slopade arbetsgivaravgifter för vissa grupper och för de första anställda i mindre företag.

Det ligger i linje med Centerpartiets bredare syn på ekonomin: lägre skatt på arbete och företagande ska göra det mer lönsamt att jobba, anställa och driva företag.

I Hurbra:s guide till partiernas skattepolitik inför valet 2026 går det att jämföra de olika partiernas linjer område för område.

V vill höja skatten högre upp

Vänsterpartiet går åt motsatt håll.

Partiet vill inte generellt höja skatten för vanliga löntagare. Tvärtom är linjen att personer med inkomster under 50 000 kronor i månaden inte ska få högre skatt.

Men högre inkomster ska beskattas hårdare.

V vill börja trappa ned jobbskatteavdragen vid inkomster över 50 000 kronor i månaden och helt ta bort dem vid inkomster över 100 000 kronor.

Dessutom vill partiet införa en beredskapsskatt på fem procentenheter på inkomster över 65 000 kronor i månaden.

V vill också öka beskattningen av kapital och mycket stora förmögenheter.

Partiet har bland annat gått till val på en miljardärsskatt, även om den exakta modellen ännu inte är fastställd.

Skillnaden mot C handlar därför inte bara om enskilda skattesatser. Partierna har olika syn på hur stor del av ekonomin som ska finansieras genom skatter och vilka grupper som ska stå för en större del av intäkterna.

Stor skillnad om ISK

ISK är ett annat område där skillnaderna blir konkreta.

Centerpartiet står bakom den skattefria grundnivån på 300 000 kronor för investeringssparkonton.

Vänsterpartiet vill i stället sänka den skattefria nivån till 50 000 kronor och dessutom införa ett tak på två miljoner kronor.

För personer med större sparande på ISK skulle V:s modell därmed innebära högre skatt än dagens regler.

Även här går skiljelinjen igen.

C vill i större utsträckning gynna privat sparande och kapitalbildning. V vill att större kapital ska bidra mer till statens intäkter.

En bredare genomgång finns i Hurbra:s guide om skatterna i valet 2026.

Även fastighetsskatt och RUT skiljer partierna

Vänsterpartiet vill också förändra beskattningen av dyrare bostäder.

Partiet vill komplettera dagens kommunala fastighetsavgift med en statlig skatt på riktigt dyra villor. Exakt hur en sådan skatt skulle utformas är inte fastställt.

Centerpartiet är tydligt emot ett återinförande av fastighetsskatt.

V vill dessutom avskaffa RUT-avdraget och förändra ROT till ett mer klimatstyrt system.

Centerpartiet försvarar i betydligt högre grad dagens avdrag och ser dem som ett sätt att öka sysselsättningen och minska kostnaden för tjänster.

V vill samtidigt öka beskattningen av banker och har föreslagit en särskild skatt på bankernas övervinster.

Andersson behöver få ihop samma budget

Det är här skattefrågan blir ett konkret problem för Magdalena Andersson.

Centerpartiet har pekat ut Andersson som sin mest sannolika statsministerkandidat, men partiet har samtidigt satt upp krav för att kunna stödja en ny regering.

Ett av dem är sänkta skatter.

Vänsterpartiet vill i stället använda ett regeringsskifte till att ändra den ekonomiska riktningen och ta tillbaka delar av de senaste årens skattesänkningar.

V har dessutom gjort klart att partiet vill ha verkligt politiskt inflytande om dess mandat krävs för att bilda regering.

Det innebär att Andersson inte bara måste få C och V att tolerera samma statsminister. Till slut måste det också finnas en ekonomisk politik som kan få stöd i riksdagen.

Och där blir konflikten betydligt svårare.

En regering kan leva med att samarbetspartier tycker olika i många frågor. Men statsbudgeten måste gå igenom.

Socialdemokraterna ligger mellan C och V

Socialdemokraternas egen skattepolitik ligger på flera områden mellan Centerpartiets och Vänsterpartiets.

S har accepterat skattesänkningar för breda löntagargrupper och den skattefria ISK-nivån på 300 000 kronor.

Samtidigt vill partiet öka beskattningen högre upp, bland annat genom att återinföra en avtrappning av jobbskatteavdraget för mycket höga inkomster och beskatta stora ISK hårdare.

Det öppnar för kompromisser.

En möjlig modell skulle exempelvis kunna vara oförändrad eller lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som personer med mycket höga inkomster, banker eller stora kapital får betala mer.

Men även en sådan lösning skulle kräva att både C och V ger upp delar av sin ekonomiska grundlinje.

C vill se ett lägre samlat skattetryck och särskilt lägre skatt på arbete och anställningar.

V vill använda större skatteintäkter för att finansiera välfärd, investeringar och omfördelning.

Skattefrågan kan bli nästa regeringsknut

Konflikten mellan C och V har hittills ofta handlat om vilka partier som ska få sitta i en eventuell regering.

Skattepolitiken visar att problemet går djupare.

Även om Magdalena Andersson hittar en regeringsform som både C och V kan acceptera återstår frågan om hur regeringen ska få igenom sin ekonomiska politik.

I Hurbra:s genomgång av möjliga regeringar efter valet 2026 är just relationen mellan C och V en av de centrala osäkerheterna.

Skillnaden är att skatterna inte går att skjuta framför sig hur länge som helst.

En regering behöver en budget.

Och i dag går Centerpartiet och Vänsterpartiet åt nästan rakt motsatt håll i en av budgetens viktigaste frågor.

Den som vill se de exakta skillnaderna i partiernas budgetalternativ kan läsa riksdagens sammanställning av statsbudgeten och oppositionens förslag.