USA vill kapa fem filialer till den egyptiska storbanken Banque Misr i Förenade arabemiraten från det amerikanska dollarsystemet. Enligt amerikanska myndigheter har misstänkta iranska frontbolag genomfört transaktioner för omkring 1,8 miljarder dollar via banken. Åtgärden är ännu inte beslutad, men visar hur Washington kan använda dollarns globala särställning för att sätta press på banker långt utanför USA.
Det amerikanska finansdepartementets myndighet FinCEN har lagt fram ett förslag som skulle stoppa Banque Misrs fem filialer i Förenade arabemiraten från att få tillgång till amerikansk korrespondentbanking.
De berörda filialerna finns i Dubai, Abu Dhabi, Sharjah och Ras Al Khaimah. Banque Misrs övriga verksamhet, bland annat den stora verksamheten i Egypten, omfattas inte av förslaget.
Bakgrunden är misstänkta affärer med Iran.
FinCEN uppger att 103 bolag som myndigheten betraktar som iranska frontbolag ska ha genomfört transaktioner värda omkring 1,8 miljarder dollar genom Banque Misrs verksamhet i Förenade arabemiraten mellan januari 2024 och juni 2026.
Omkring 520 miljoner dollar ska enligt USA ha passerat under den senaste tolvmånadersperioden.
Det är amerikanska myndigheters bedömning och anklagelserna är inte rättsligt fastställda.
Fem Banque Misr-filialer kan förlora dollaråtkomsten
Banque Misr är statligt ägd och en av Egyptens största banker. Verksamheten i Förenade arabemiraten har tillgångar på omkring sex miljarder dollar och har direkta korrespondentbanksförbindelser med amerikanska banker.
Det är dessa förbindelser USA nu vill slå mot.
Ett slutligt beslut har ännu inte fattats. Förslaget följs först av en 30 dagar lång period där berörda parter kan lämna synpunkter.
Om reglerna därefter införs skulle amerikanska finansinstitut förbjudas att tillhandahålla korrespondentkonton som Banque Misrs UAE-verksamhet kan använda.
Men åtgärden går längre än så.
Amerikanska banker skulle även behöva stoppa transaktioner där Banque Misr försöker nå dollarsystemet indirekt genom en annan utländsk bank.
Det är just den delen som gör hotet betydligt större än ett vanligt stopp mellan två banker.
Så använder USA dollarn som ett ekonomiskt vapen
Internationella banker behöver inte ligga i USA för att bli beroende av det amerikanska finanssystemet.
När banker i exempelvis Dubai, Kairo eller Stockholm ska genomföra internationella betalningar i dollar passerar pengarna ofta genom korrespondentkonton hos amerikanska banker.
En korrespondentbank fungerar förenklat som en mellanhand som gör det möjligt för banker i olika länder att betala varandra i en valuta som de själva inte har direkt tillgång till i respektive land.
Eftersom dollarn fortfarande är världens viktigaste internationella valuta får USA därmed ett mycket kraftfullt verktyg.
Om Washington förbjuder amerikanska banker att hantera transaktioner för ett visst institut kan banken få stora problem att genomföra internationell handel, finansiering och betalningar i dollar.
FinCEN vill dessutom att amerikanska banker ska reagera om en utländsk korrespondent fortsätter att hjälpa Banque Misr UAE.
I yttersta fall kan även den utländska bankens tillgång till sitt amerikanska korrespondentkonto hotas.
USA behöver alltså inte förbjuda varje bank i världen från att göra affärer med Banque Misr. Det kan räcka att göra risken för att förlora tillgången till dollarsystemet för stor.
FinCEN beskriver själv den föreslagna åtgärden mot Banque Misr UAE.
Dollarn dominerar fortfarande världsekonomin
USA:s makt över den internationella betalningsinfrastrukturen bygger på dollarns ställning.
Under första kvartalet 2026 stod dollarn för drygt 57 procent av världens redovisade valutareserver.
Euron låg på omkring 20 procent och den kinesiska renminbin på omkring två procent.
Även i internationella bankaffärer och gränsöverskridande betalningar är dollarn fortfarande helt dominerande.
Det innebär att hotet om att stängas ute från amerikanska dollartransaktioner kan få betydligt större effekt än traditionella sanktioner riktade mot en enskild verksamhet.
För banker med internationella kunder kan det dessutom skapa ett större problem än de transaktioner som själva sanktionen gäller.
Om ett institut uppfattas som en risk kan andra banker välja att minska sina kontakter långt innan ett formellt förbud träder i kraft.
UAE och Egypten samordnar sitt svar
Förenade arabemiratens centralbank reagerade snabbt på det amerikanska beskedet.
Den 29 augusti beordrade centralbanken en särskild och brådskande granskning av Banque Misrs verksamhet i landet.
Granskningen ska bland annat gå tillbaka genom de transaktioner och företag som USA pekat ut.
Dagen därpå meddelade centralbankerna i Förenade arabemiraten och Egypten att de samordnar sitt arbete kring frågan.
Banque Misrs filialer fortsätter samtidigt sin vanliga verksamhet.
Banken har själv uppgett att den granskar både det amerikanska förslaget och uppgifterna från FinCEN och att den ska föra dialog med USA:s finansdepartement.
Banque Misr har också betonat att kunderna fortsatt ska kunna använda bankens tjänster som vanligt.
Något faktiskt dollarförbud gäller alltså ännu inte.
Ny amerikansk offensiv mot Iran
Åtgärden mot Banque Misr kommer samtidigt som USA skruvar upp det ekonomiska trycket mot Iran.
Washington lanserade den 24 augusti den nya kampanjen Operation Economic Outcast med målet att slå mot de finansiella och kommersiella nätverk som USA anser håller den iranska ekonomin igång.
Banker och företag i tredje länder är en central del av strategin.
Budskapet från USA är i praktiken att företag inte behöver vara amerikanska för att hamna under kraftig ekonomisk press.
Om de hjälper Iran att kringgå sanktioner kan de i stället riskera sin tillgång till den amerikanska marknaden och det internationella dollarsystemet.
Samma princip används inom bland annat sjöfart, handel med guld, teknik och andra sektorer där Iran enligt USA bygger nätverk genom bolag och mellanhänder i andra länder.
Banque Misr-fallet visar vad den strategin kan innebära när den riktas mot en stor etablerad bank.
För den som vill förstå bakgrunden finns också Hurbra:s guide om varför USA och Iran är fiender.
Därför kan följderna nå även svenska företag
Det finns i nuläget inga belägg för att svenska banker har någon särskild direkt exponering mot Banque Misrs verksamhet i Förenade arabemiraten.
Men den bredare mekanismen är relevant även för svenska företag och banker.
När USA skärper reglerna kring dollarbetalningar ökar kraven på banker långt utanför USA att kontrollera vilka kunder, banker och företag som finns i varje betalningskedja.
En svensk bank kan exempelvis ha en kund som betalar ett företag i ett tredje land, vars bank i sin tur har förbindelser med ett institut som USA betraktar som en sanktionsrisk.
Ju hårdare amerikanska myndigheter driver frågan, desto större blir incitamentet för banker att stoppa osäkra betalningar redan innan de når USA.
Det kan ge långsammare transaktioner, hårdare kontroller och större kostnader för företag som handlar i regioner där Iranrelaterade sanktioner spelar stor roll.
Banque Misr-fallet visar en annan spridningsväg: det internationella betalningssystemet.
USA:s styrka bygger på att världen fortfarande behöver dollarn
Det har under flera år talats om att länder som Kina, Ryssland och Iran vill minska beroendet av dollarn.
Åtgärder som den mot Banque Misr ger också ett tydligt motiv till varför länder kan vilja bygga alternativa betalningssystem.
Men än så länge har dollarn behållit en mycket stark ställning.
Så länge stora delar av världshandeln, de internationella bankernas balansräkningar och centralbankernas reserver är kopplade till dollarn kan USA fortsätta använda tillgången till sitt finanssystem som ett sanktionsverktyg.
Det är därför en planerad åtgärd mot fem bankfilialer i Förenade arabemiraten kan få betydelse långt utanför Banque Misr.
Den verkliga frågan handlar inte bara om vad banken gjorde med de misstänkta iranska bolagen.
Den handlar om hur mycket internationella banker är beredda att riskera för att behålla tillgången till världens viktigaste valuta.