USA:s regering har under flera år bett Elon Musks rymdföretag SpaceX att aktivera eller stänga av satellittjänsten Starlink i olika delar av världen. Det avslöjar Reuters, som talat med sex tidigare högt uppsatta amerikanska tjänstemän. Uppgifterna visar hur en privatägd internettjänst blivit ett verktyg i amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik.

Förfrågningarna ska ha gjorts under både Joe Bidens och Donald Trumps presidentperioder. I vissa fall ville USA ge människor eller allierade tillgång till kommunikation. I andra handlade det om att hindra grupper som Washington betraktar som motståndare från att använda samma teknik.

Enligt Reuters har flera av dessa kontakter mellan den amerikanska regeringen och SpaceX inte tidigare varit offentligt kända.

USA ville styra Starlink i fyra länder

Uppgifterna gäller framför allt Ukraina, Iran, Libanon och Jemen. Men det finns en viktig skillnad mellan länderna: att den amerikanska regeringen har begärt en förändring betyder inte automatiskt att SpaceX har genomfört den.

Enligt Reuters källor stängdes åtminstone vissa av de berörda terminalerna i Libanon och Jemen av.

Det handlar alltså inte om att USA begärde att hela länder skulle kopplas bort från internet, utan om riktade åtgärder mot viss utrustning.

Det är inte offentligt klarlagt exakt hur många terminaler som berördes eller vilka som faktiskt förlorade uppkopplingen.

Starlink användes för att nå människor i Iran

Iran är ett tydligt exempel på hur USA velat använda Starlink i motsatt riktning: för att öka tillgången till internet.

Under protesterna efter Mahsa Aminis död 2022 begränsade iranska myndigheter internetkommunikationen. Bidenadministrationen ville då underlätta alternativa uppkopplingsmöjligheter.

I september samma år lättade det amerikanska finansdepartementet på vissa sanktionsregler för internetrelaterade tjänster till Iran.

Enligt Reuters uppgifter gick den amerikanska administrationen längre än så och kontaktade SpaceX om möjligheten att aktivera Starlink. Amerikanska företrädare ska också ha hjälpt till att föra in terminaler i landet.

Under 2025 och 2026 ska Trumpadministrationen på nytt ha diskuterat leveranser och aktivering av Starlink i Iran.

De senare uppgifterna bygger på anonyma källor. Någon motsvarande aktivering har inte offentligt bekräftats av vare sig administrationen eller SpaceX.

Ukrainas problem visar vem som har makten

Reuters avslöjande kommer samtidigt som Ukraina har drabbats av nya begränsningar i satellitkommunikationen.

Under oktober har uppgifter framkommit om amerikanska beslut som begränsat tillgången till Starshield, en säkerhetsinriktad tjänst från SpaceX. Begränsningarna har bland annat påverkat kommunikation som används i samband med drönaroperationer.

Den 15 oktober rapporterade Reuters, med hänvisning till tre källor, att direktivet om begränsningarna kom från Vita huset.

Donald Trump uppgav den 22 oktober att Elon Musk hade återställt tillgången. Ukrainska företrädare rapporterade dock att problemen fortfarande kvarstod.

Dagen därpå sade Trump att han inte hade talat med Musk om saken och att han skulle ingripa om situationen inte löstes.

De motstridiga uppgifterna illustrerar en central fråga: vem fattar egentligen besluten när satellitkommunikation som används av ett lands försvar kontrolleras genom system från ett privat företag?

USA kan påverka tillgången genom myndighetsbeslut och avtal. Samtidigt spelar SpaceX en avgörande roll som leverantör och teknisk operatör.

Det är därför viktigt att skilja mellan en regerings begäran, företagets möjlighet att genomföra förändringen och ett faktiskt beslut om avstängning.

Vad är skillnaden mellan Starlink och Starshield?

Starlink och Starshield bygger på närbesläktad teknik från SpaceX, men är inte samma tjänst.

Starlink är företagets kommersiella satellitbaserade internettjänst. Den används av privatpersoner, företag och organisationer, men har också fått stor militär betydelse, framför allt i Ukraina.

Starshield är däremot särskilt utvecklat för myndigheter och nationell säkerhet. Det omfattar bland annat säker kommunikation och andra militära tillämpningar.

Elon Musk har hävdat att de berörda Starshield-systemen ägs och kontrolleras av den amerikanska regeringen och att militära myndigheter ansvarar för beslut om hur de används.

Det är Musks beskrivning av ansvarsfördelningen. Den innebär inte att alla kommersiella Starlinkanslutningar styrs på samma sätt som amerikanska militära Starshield-system.

Reuters nya avslöjande handlar framför allt om regeringens historiska förfrågningar kring Starlink, medan den aktuella konflikten om Ukrainas tillgång också berör Starshield.

Europa försöker minska beroendet av SpaceX

Att en privat amerikansk leverantör har så stor betydelse för internationell kommunikation har även blivit en fråga för Europa.

EU arbetar med satellitsystemet IRIS², som ska stärka Europas möjligheter att erbjuda säker kommunikation utan samma beroende av utomstående leverantörer.

Enligt EU:s uppdaterade plan för IRIS² omfattar satsningen 348 satelliter, med de första uppskjutningarna planerade från 2029. Tjänsterna ska därefter införas stegvis.

Det innebär att IRIS² ännu inte är något omedelbart alternativ till Starlink för exempelvis Ukrainas försvar.

Problemet är inte enbart vem som äger satelliterna. Ett fungerande alternativ kräver också terminaler, markinfrastruktur, kapacitet och möjlighet att leverera tjänster där de behövs.

SpaceX har inte kommenterat uppgifterna

De sex tidigare amerikanska tjänstemän som Reuters talat med är anonyma. Deras uppgifter ger en bild av återkommande kontakter mellan Washington och SpaceX, men samtliga förfrågningar och beslut har inte kunnat verifieras genom offentliga dokument.

SpaceX har inte besvarat Reuters frågor om avslöjandet.

Det som framträder är ändå en viktig förändring i hur internationell kommunikation fungerar. Satellitinternet är inte längre bara en kommersiell tjänst som ger uppkoppling där vanliga nät saknas.

I konflikter kan tillgången till samma teknik påverka både militära operationer och människors möjlighet att kommunicera med omvärlden.

Därför blir frågan om vem som kan slå på och av uppkopplingen också en fråga om politisk makt.