Judiska ungdomsförbundet och Judiska centralrådet kritiserar hur antisemitism används i den svenska valrörelsen. De pekar på både Simona Mohamssons davidsstjärna och Jimmie Åkessons användning av boken @Stoltjude, men gör samtidigt skillnad mellan solidaritet och att använda judisk utsatthet för andra politiska syften.
Kritiken gäller hur judar används i debatten
Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet, säger att många judar uppskattade Liberalernas partiledare Simona Mohamssons solidaritet när hon bar en davidsstjärna. Invändningen gäller att markeringen samtidigt knöts till ett angrepp på Vänsterpartiet.
Enligt Verständig har anklagelser om antisemitism allt oftare blivit ett sätt att slå mot politiska motståndare. Han beskriver utvecklingen som särskilt tydlig efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza.
Judiska ungdomsförbundets ordförande Naomi Manderman riktar en skarpare och mer direkt kritik mot Sverigedemokraterna. JUS reagerar på att Jimmie Åkesson satt med förbundets bok @Stoltjude i en film där han talade om att bekämpa islamismen.
Manderman kritiserar också den bredare partipolitiska striden om vilket parti som har störst interna problem med antisemitism. Den typen av pajkastning hjälper inte de judar som utsätts för hot, trakasserier och hat, enligt JUS.
| Politiskt utspel | Judiska företrädares invändning |
|---|---|
| Mohamsson bar davidsstjärnan och angrep Vänsterpartiet | Solidariteten uppskattades av många, men antisemitism bör inte bli ett vapen mot politiska motståndare. |
Åkesson använde @Stoltjude i en film om islamism | JUS står inte bakom att boken och den judiska minoriteten kopplas till SD:s kamp mot islamism. |
Kritiken är alltså inte att politiker uppmärksammar antisemitism. Organisationerna vill se konkreta åtgärder och tydlig solidaritet, men inte att judisk utsatthet används som rekvisita i andra konflikter.
JUS: Boken handlar inte om islamism
SD publicerade filmen med Åkesson den 13 augusti. Tre dagar senare reagerade Judiska ungdomsförbundet och skrev i sitt direkta uttalande om filmen att man inte stod bakom användningen av boken.
@Stoltjude skapades för att låta unga svenska judar berätta om sin identitet, vardag och den stora mångfalden inom den judiska minoriteten. Boken ska motverka stereotyper och antisemitism och har tryckts i omkring 60 000 exemplar, främst för skolor och bibliotek.
JUS invändning blir därför konkret. Ett utbildningsmaterial om judiskt liv placerades i en politisk film om islamism utan att förbundet hade godkänt kopplingen.
SD och Jimmie Åkesson har avböjt att kommentera kritiken. Partiet har inte heller förklarat varför just @Stoltjude användes i filmen eller uppgett att man bett förbundet om ursäkt.
Bakgrunden gör frågan extra känslig. Åkesson bad sommaren 2025 svenska judar om ursäkt efter SD:s vitbok och medgav att antisemitism hade förekommit inom partiet under dess tidiga år. Han sade samtidigt att dagens SD tagit ansvar för arvet och dragit tydliga gränser. Hurbra har tidigare gått igenom SD:s historia och dagens politik.
Mohamsson hänvisar till Liberalernas förslag
Simona Mohamsson bar davidsstjärnan under Expressens och Dagens industris partiledardebatt den 17 augusti. Hon beskrev det som en solidaritetshandling för judar som inte längre vågar bära stjärnan öppet.
Samtidigt använde hon framträdandet för att angripa Vänsterpartiet för företrädare och kandidater som kopplats till antisemitism eller stöduttalanden med anknytning till Hamas. Konflikten präglade partiledardebatten den 17 augusti och fortsatte när Nooshi Dadgostar fick försvara Vänsterpartiets stödbrev till terrordömda palestinier.
När Mohamsson får höra kritiken från JUS svarar hon att förbundet har rätt i att judar ska kunna förvänta sig att samhället står bakom dem. Hon anser att politiker både ska använda sin plattform och presentera konkreta åtgärder.
Liberalerna presenterade den 27 augusti sex förslag mot antisemitism:
- en bred folkbildningskampanj om nutida antisemitism i skolan
- minst 10 000 hågkomstresor om året för elever och lärare
- lokala handlingsplaner i kommuner där behovet är särskilt stort
- skärpta straff för hatbrott i skolmiljö
- stoppade offentliga bidrag till föreningar som sprider eller accepterar antisemitism
- stärkt internationellt samarbete mot antisemitiska brott och nätverk
Efter partiledardebatten polisanmälde Mohamsson ett hot från en person som enligt henne ansåg att hon skulle brännas. Säkerhetspolisen inledde den 27 augusti en förundersökning om misstänkt olaga hot. Ingen var då delgiven misstanke eller frihetsberövad.
Antisemitismen har ökat inför valet
Kritiken kommer mitt under förtidsröstningen inför valet den 13 september. Samtidigt visar både attitydundersökningar och hatbrottsstatistik att antisemitismen är ett reellt och växande samhällsproblem.
Forum för levande historias jämförelse mellan 2020 och 2025 visade en negativ förskjutning för samtliga undersökta former av antisemitiska attityder. Den genomsnittliga ökningen var omkring 15 procent. Den tydligaste förändringen var att färre klart tog avstånd från antisemitiska påståenden.
Brå identifierade 217 polisanmälningar med antisemitiska hatbrottsmotiv under 2024. Motsvarande antal var 111 under 2022. Hets mot folkgrupp och skadegörelse var de vanligaste brottskategorierna.
Det är den skillnaden de judiska företrädarna vill hålla fast vid. Antisemitismen kräver politiska åtgärder, men judar ska inte behöva bli verktyg när partier angriper Vänsterpartiet, islamism, muslimer eller varandra.