Är SD rasister? Frågan ställs ofta, men den går inte att besvara seriöst med ett enkelt ja eller nej. Det går inte att säga att Sverigedemokraternas väljare är rasister som grupp. Däremot har partiets tidiga historia dokumenterade kopplingar till rasistiska, högerextrema och nazistiska miljöer.
Därför är frågan fortfarande laddad inför valet 2026. För vissa väljare handlar den om SD:s bakgrund. För andra handlar den om dagens politik, synen på svenskhet, migration och integration. För Sverigedemokraterna själva handlar frågan om att partiet anser sig ha förändrats och i dag tar avstånd från rasism.
Den som läser på om Sverigedemokraterna inför valet 2026 behöver därför skilja på flera saker: partiets historia, partiets nuvarande politik, vad SD själva säger och varför kritiken mot partiet fortfarande återkommer.
Kort svar: är SD rasister?
Det mest rimliga svaret är detta:
Nej, man bör inte beskriva SD:s väljare som rasister som grupp. Väljare röstar på partier av många olika skäl.
Ja, Sverigedemokraterna har en tidig historia med tydliga kopplingar till rasistiska, högerextrema och nazistiska miljöer.
När det gäller dagens SD beror svaret på vad man menar med rasism. Partiet självt säger nej och beskriver sin nationalism som demokratisk. Kritiker menar att partiets historia, återkommande kontroverser och syn på invandring, islam, svenskhet och mångkultur gör att frågan fortfarande är relevant.
Det är därför debatten inte försvinner.
Varför frågan fortfarande ställs
Frågan om SD och rasism hade varit annorlunda om partiet fortfarande var ett litet parti utanför makten. Så ser svensk politik inte längre ut.
Sverigedemokraterna är ett av Sveriges största partier. Efter valet 2022 fick partiet stort inflytande över regeringspolitiken genom Tidösamarbetet. Inför valet 2026 är SD en central del av regeringsfrågan.
Det gör frågan praktisk, inte bara historisk. När väljare läser på om valet 2026 handlar Sverigedemokraterna inte bara om protest, migration eller missnöje med andra partier. Det handlar också om vilket inflytande partiet kan få över svensk politik.
Därför fortsätter frågan att komma tillbaka: vad betyder SD:s historia, idéer och retorik om partiet får ännu mer makt?
SD:s historia går inte att runda
Sverigedemokraterna bildades 1988. Partiet växte fram i nationalistiska och invandringsfientliga miljöer där det fanns tydliga kopplingar till extremhögern.
Det är den delen av historien som gör att frågan om rasism aldrig riktigt har lämnat partiet. Många partier har äldre ideologiska rötter som de i dag tolkar på nya sätt. Men SD:s tidiga historia ligger relativt nära i tiden och skiljer sig från de andra riksdagspartiernas bakgrund.
I SVT:s rapportering om Sverigedemokraternas vitbok beskrivs hur idéhistorikern Tony Gustafsson pekar på flera kopplingar till extremism, rasism och nazism i partiets tidiga historia, framför allt under åren 1988–1995.
Det betyder inte automatiskt att dagens SD är samma parti som då. Partier förändras. Företrädare byts ut. Organisationer professionaliseras. Språk och strategi kan förändras.
Men historien försvinner inte bara för att ett parti växer och blir en del av maktpolitiken. Det är därför många fortfarande ställer frågan.
Vad säger SD själva i dag?
Sverigedemokraterna själva avvisar att partiet är rasistiskt. Partiet beskriver sig som socialkonservativt med nationalistisk grundsyn och säger sig ta avstånd från rasism, nazism, antisemitism och antidemokratiska idéer.
Det är en viktig del av helhetsbilden. En seriös genomgång kan inte bara beskriva vad kritiker säger om SD. Den måste också förklara hur partiet självt vill bli förstått.
Dagens SD talar i första hand om nation, kultur, språk, medborgarskap, lojalitet, trygghet, migration och integration. Partiets egen bild är att detta handlar om sammanhållning och samhällsgemenskap, inte om ras.
Kritiker invänder att rasism i modern politisk debatt inte alltid handlar om biologiska rasläror. Den kan också handla om hur människor sorteras efter kultur, religion, ursprung eller föreställningar om vem som egentligen hör hemma i landet.
Det är där konflikten finns. SD menar att partiet har lämnat rasismen bakom sig. Kritiker menar att partiets politik och retorik fortfarande gör frågan relevant.
Är SD:s politik rasistisk?
Det beror på vad man menar med rasistisk.
Om man med rasism menar biologisk raslära, alltså idén att människor har olika värde beroende på ras, är det inte så Sverigedemokraterna själva beskriver sin politik. Partiet säger sig ta avstånd från sådana idéer.
Om man använder en bredare betydelse av rasism, där även kultur, religion, etnicitet och nationell tillhörighet spelar roll, blir frågan mer komplicerad.
SD:s politik bygger på mycket stram migration, hårdare krav på integration, starkare betoning av svensk kultur och en nationalistisk syn på samhället. För partiets sympatisörer är det en legitim politisk linje. De ser det som frågor om trygghet, sammanhållning, ekonomi och krav på den som flyttar till Sverige.
För kritikerna är problemet att SD ofta pekar ut invandring, islam, mångkultur eller människor med utländsk bakgrund som centrala samhällsproblem. De menar att det riskerar att misstänkliggöra grupper och göra gränsen mellan migrationspolitik och främlingsfientlighet tunn.
Därför kan två personer se samma parti och dra olika slutsatser. Den ena ser ett nationalistiskt parti med hård migrationspolitik. Den andra ser ett parti där historien, retoriken och politiken tillsammans gör att rasism eller främlingsfientlighet är relevanta ord.
Är SD:s väljare rasister?
Nej, det är för grovt att säga.
Sverigedemokraterna har ett stort väljarstöd. Ett parti på den nivån samlar människor med olika bakgrund, olika motiv och olika prioriteringar. En del röstar på SD för migrationen. Andra gör det för kriminalpolitiken, energipolitiken, landsbygden, EU-politiken eller för att de vill se en annan riktning i svensk politik.
Det betyder inte att frågan om rasism blir oviktig. Ett parti kan ha en problematisk historia eller kritiserad retorik utan att alla väljare delar varje del av den.
Men det är en viktig skillnad mellan att granska ett parti och att sätta etikett på alla som röstar på det.
En bättre fråga är därför: vad väger en väljare in när man röstar på SD? För vissa är svaret att sakpolitiken väger tyngre än historien. För andra är just historien, språket och återkommande kontroverser skäl nog att aldrig rösta på partiet.
Varför säger vissa att SD är rasister?
Det finns flera skäl.
Det första är historien. SD:s tidiga år är starkt belastade av kopplingar till rasistiska och högerextrema miljöer.
Det andra är företrädarskandalerna. Under lång tid har partiet återkommande haft problem med lokala och nationella företrädare som uttryckt sig rasistiskt, antisemitiskt, islamfientligt eller grovt främlingsfientligt.
Det tredje är politiken. SD:s hårda migrationslinje, syn på svenskhet och kritik av mångkultur gör att många kritiker ser partiet som mer än ett vanligt konservativt eller nationalistiskt parti.
Det fjärde är maktfrågan. Ju mer inflytande SD får, desto viktigare blir frågan om vad partiets idéer betyder i praktiken. Ett parti i marginalen kan bedömas på ett sätt. Ett parti nära regeringsmakten bedöms hårdare.
Det är också därför frågan passar ihop med större politiska fördjupningar, som vad som händer om SD får egen majoritet. Det handlar inte bara om vad partiet säger, utan om vad partiets idéer skulle betyda med mer makt.
Varför säger andra att SD inte är rasister?
SD:s försvar bygger på att partiet har förändrats.
Partiet har bytt språk, rensat ut företrädare, skärpt sin organisation och försökt flytta sig från extremhögerns marginal till den parlamentariska högerns centrum. SD beskriver sig i dag som ett demokratiskt, socialkonservativt och nationalistiskt parti.
Många väljare som försvarar SD menar också att ordet rasism används för brett. De anser att det måste gå att vilja minska invandringen, ställa hårdare krav på integration och kritisera mångkultur utan att automatiskt kallas rasist.
Det är en viktig invändning. Om ordet rasism används om all stram migrationspolitik förlorar det precision. Samtidigt går det inte att låtsas som att all kritik mot SD bara är ett sätt att tysta debatt. Partiets historia och återkommande kontroverser gör frågan verklig.
Det rimliga svaret
Det mest seriösa svaret är att man måste hålla isär väljare, historia, dagens parti och politisk bedömning.
Man kan inte säga att SD:s väljare är rasister som grupp.
Man kan säga att Sverigedemokraterna har en tidig historia med dokumenterade kopplingar till rasistiska, högerextrema och nazistiska miljöer.
När det gäller dagens parti beror svaret på definitionen. SD själva tar avstånd från rasism och beskriver sin nationalism som demokratisk. Kritiker menar att partiets historia, retorik och politik gör att etiketten fortfarande är relevant.
Det är därför frågan inte försvinner. Den handlar inte bara om ett ord. Den handlar om hur Sverige ska förstå nationalism, invandring, svenskhet och politisk makt inför valet 2026.
Vanliga frågor om SD och rasism
Är SD ett rasistiskt parti?
Det finns inget enkelt svar som alla accepterar. SD själva säger nej och tar avstånd från rasism. Kritiker menar att partiets historia, retorik och politik gör att det fortfarande är rimligt att beskriva partiet som rasistiskt eller främlingsfientligt.
Har SD nazistiska rötter?
SD:s tidiga historia innehåller dokumenterade kopplingar till nazistiska, rasistiska och högerextrema miljöer. Det betyder inte att dagens parti är identiskt med det tidiga SD, men historien är en viktig del av varför frågan fortfarande är laddad.
Är SD:s väljare rasister?
Nej, det går inte att beskriva SD:s väljare som rasister som grupp. Väljare kan rösta på SD av många olika skäl. Däremot kan man diskutera vad det innebär att rösta på ett parti med SD:s historia och politiska profil.
Vad säger SD själva om rasism?
SD säger sig ta avstånd från rasism, nazism, antisemitism och antidemokratiska idéer. Partiet beskriver sin nationalism som demokratisk och menar att politiken handlar om kultur, sammanhållning, migration och nationell gemenskap.
Varför kallas SD rasister?
SD kallas rasister av kritiker på grund av partiets tidiga historia, återkommande företrädarskandaler, hårda migrationspolitik och syn på svenskhet, islam och mångkultur. Partiets försvar är att det har förändrats och att kritik mot invandring inte är samma sak som rasism.
Är det rasistiskt att vilja minska invandringen?
Nej, inte automatiskt. Det går att förespråka stram migration av ekonomiska, sociala eller integrationspolitiska skäl utan att vara rasist. Frågan blir mer känslig när politiken kopplas till generaliseringar om grupper, religioner, kulturer eller människors tillhörighet i Sverige.