Nooshi Dadgostar försvarar Vänsterpartiets hantering efter kritiken mot de uppmärksammade stödbreven till palestinska fångar. V-ledaren säger att partiet agerar hårdare än andra när företrädare går över gränsen. Samtidigt sitter två av de mest uppmärksammade V-profilerna i brevaffären kvar i centrala roller och toppar partiets riksdagslistor inför valet.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar försöker sätta punkt för en av de frågor som fortsatt följer partiet in i valrörelsens slutskede.

I Morgonpasset i P3 på måndagsmorgonen fick hon återigen frågor om V-företrädare som skickat stödbrev till palestinska fångar, däribland personer dömda för terrorbrott och grovt våld.

Dadgostar försvarar partiets agerande och framhåller att V reagerar hårt när företrädare passerar partiets gränser.

Hon pekar bland annat på att personer har tagits bort från vallistor och uteslutits ur partiet.

Men just i brevaffären sitter två av de mest uppmärksammade företrädarna fortfarande kvar.

Dadgostar: V reagerar hårdare än andra

Dadgostars budskap i P3 är att problemen inte ska ses som något Vänsterpartiet accepterar eller blundar för.

Hon säger att liknande övertramp förekommer även i andra partier och hävdar att V kanske reagerar hårdast av alla när företrädare går över gränsen.

Som exempel lyfter hon hur partiet har tagit bort och uteslutit personer.

Det är samtidigt en något annan ton än när brevaffären först blev stor i början av augusti. Då erkände Dadgostar att V hade gjort fel och sade att mottagarna borde ha kontrollerats bättre.

Hon konstaterade också att två personer inte borde ha funnits med i kampanjen över huvud taget.

Nu ligger större fokus i stället på hur partiet har agerat när problem har upptäckts.

Ilona Szatmári Waldau sitter kvar

Ett av de tydligaste fallen gäller riksdagsledamoten Ilona Szatmári Waldau.

Hon skrev i december 2025 ett stöttande brev till Ahmad al-Moghrabi, som avtjänar livstidsstraff i Israel efter en terrordom.

När uppgifterna blev kända sade Szatmári Waldau att kontrollen av mottagaren hade brustit.

Dadgostar meddelade därefter att hon fortsatt hade förtroende för riksdagsledamoten.

Szatmári Waldau är fortfarande kvar i riksdagen för Vänsterpartiet och står dessutom som nummer ett på partiets riksdagslista i Uppsala län inför valet den 13 september.

Samuel Gonzalez Westling toppar också listan

Även Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen, Samuel Gonzalez Westling, har varit en central del av kritiken.

Han skrev ett brev till Ibrahim Abu Mokh, som dömdes till livstids fängelse efter kidnappningen och mordet på den 19-årige israeliske soldaten Moshe Tamam.

Abu Mokh tillhörde PFLP, som finns på EU:s terrorlista.

Gonzalez Westling har inte förlorat sin position efter avslöjandet. Han är fortsatt Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen och toppar partiets lista i Gävleborg inför valet.

Det gör just de två fallen besvärliga för Dadgostars argument om att V konsekvent tar bort företrädare som går över gränsen.

Partiets linje tycks vara att de båda riksdagsledamöterna gjorde allvarliga kontrollmisstag, men inte att de själva uttryckt stöd för terrorism.

V har samtidigt strukit 25 kandidater

Dadgostar saknar inte exempel på att partiet faktiskt har agerat mot kandidater.

Efter en större granskning av Vänsterpartiets kandidater inför valet ströks successivt ett stort antal personer från partiets vallistor.

I juni hade samtliga 25 kandidater som pekats ut i granskningen försvunnit från listorna.

Det ska däremot inte blandas ihop med att 25 personer formellt har uteslutits ur Vänsterpartiet. I flera fall handlade det om att kandidater togs bort från vallistorna.

Det ger Dadgostar stöd för bilden av ett parti som är berett att ingripa, men lämnar samtidigt frågan varför samma konsekvenser inte drabbat de två riksdagsledamöterna i brevaffären.

Hurbra har tidigare samlat bakgrunden till flera av kontroverserna i genomgången av Vänsterpartiet och terrorhyllningarna 2022–2026.

Brevaffären är inte över för V

Debatten har blivit extra känslig eftersom valet nu bara är veckor bort.

Förtidsröstningen börjar den 26 augusti och valdagen är den 13 september.

Så sent som under partiledardebatten den 17 augusti angrep KD-ledaren Ebba Busch Dadgostar för Vänsterpartiets problem med antisemitism och extremism.

Det betyder att Dadgostars uttalande i P3 inte bara handlar om att försvara tidigare beslut. Hon försöker också förhindra att frågan blir ett återkommande angrepp mot V under de sista veckorna före valet.

Problemet för V är att brevaffären innehåller två olika berättelser samtidigt.

Partiet kan peka på kandidater som har strukits och personer som har uteslutits när gränser passerats. Men när det gäller två av de mest framträdande politikerna som själva deltog i brevkampanjen har Dadgostar i stället valt att behålla förtroendet.

Det är den motsättningen hennes nya försvar inte helt lyckas stänga.