Ryssland uppger att landets luftförsvar sköt ned 1 198 ukrainska drönare under tolv timmar natten till fredagen den 13 november 2026. Samtidigt rapporterar Ukraina att ett av Rysslands största oljeraffinaderier har träffats i Volgograd. Sju människor uppges ha dödats i attackerna. Den ovanligt stora drönarinsatsen kommer samtidigt som Ryssland fortsätter sina angrepp mot Ukrainas energiförsörjning inför vintern.

Ryssland uppger att nästan 1 200 drönare sköts ned

Enligt det ryska försvarsdepartementet sköt landets luftförsvar ned 1 198 ukrainska drönare mellan klockan 18.00 torsdagen den 12 november och 06.00 fredagen den 13 november, svensk tid.

Omfattningen gör attacken till en av de största drönarinsatserna som Ryssland har rapporterat under kriget. Uppgiften kommer dock från det ryska försvarsdepartementet och har inte kunnat bekräftas oberoende.

Det finns därför ingen säker uppgift om exakt hur många drönare Ukraina skickade, hur många som nådde sina mål eller hur många som faktiskt sköts ned.

Angreppen uppges ha riktats mot flera ryska regioner, däribland områden kring Moskva och Volgograd.

Hurbra har tidigare rapporterat om Rysslands uppgift om 467 drönare mot Moskva och de tillfälliga flygstoppen. Den större redovisningen omfattar en längre tidsperiod och flera geografiska områden.

Sju döda och 17 skadade rapporteras

Enligt AP har ryska regionala myndigheter rapporterat sammanlagt sju döda och 17 skadade i tre regioner efter attackerna. Bland dödsoffren finns enligt myndighetsuppgifterna ett tolvårigt barn.

I Volgograd uppger guvernören Andrej Botjarov att fyra anställda dödades och två skadades.

Uppgifterna om döda och skadade kommer huvudsakligen från ryska myndigheter. Någon fullständig oberoende bekräftelse av skadebilden finns inte.

Ukraina uppger att stort oljeraffinaderi träffades i Volgograd

Ett av de viktigaste målen för den ukrainska operationen uppges ha varit oljeraffinaderiet Lukoil-Volgogradneftepererabotka i Volgograd.

Anläggningen tillhör den ryska oljekoncernen Lukoil och har kapacitet att bearbeta omkring 14–15 miljoner ton råolja per år. Det motsvarar ungefär fem procent av Rysslands nominella raffinaderikapacitet.

Raffinaderiet producerar bland annat bensin, diesel och flygbränsle.

Ukrainas generalstab uppger att flera viktiga delar av anläggningen träffades, däribland fyra enheter för primär råoljebearbetning, en hydrobehandlingsenhet, en lastningsanläggning och sex lagringstankar.

Bränder har rapporterats i industriområdet. Den ryska regionala administrationen har bekräftat bränder men inte lämnat samma detaljerade beskrivning av skadorna som Ukraina.

Oberoende bildgranskning har också pekat ut raffinaderiet som platsen för en brand.

Det är däremot ännu inte klarlagt hur omfattande produktionsstörningarna är eller hur lång tid eventuella reparationer kommer att ta.

Raffinaderiet har angripits tidigare under hösten, bland annat den 2 oktober.

Det här är känt om drönarattacken

Uppgift	Rapporterat läge
Tidpunkt	Natten 12–13 november 2026
Nedskjutna drönare	1 198 enligt Ryssland, inte oberoende bekräftat
Rapporterade dödsoffer	Sju i tre ryska regioner
Rapporterade skadade	17 personer
Viktigt mål	Lukoils raffinaderi i Volgograd
Raffinaderiets kapacitet	Cirka 14–15 miljoner ton råolja per år
Produktionsbortfall efter attacken	Ännu inte fastställt

Drönarattackerna pressar Rysslands oljeindustri

Attacker mot oljeraffinaderier har blivit en återkommande del av Ukrainas krigföring mot Ryssland.

Målet är inte enbart att skada enskilda industrianläggningar. Genom att slå mot raffinaderier, bränslelager och annan energiinfrastruktur kan Ukraina störa den ryska bränsleförsörjningen och tvinga fram kostsamma reparationer.

Reuters rapporterade den 10 november, med hänvisning till branschkällor, att nio av Rysslands 35 större raffinaderier hade drabbats av driftstörningar efter återkommande attacker.

De berörda anläggningarna stod tillsammans för omkring 30 procent av landets nominella raffinaderikapacitet.

Det innebär inte att Rysslands oljeproduktion har minskat med 30 procent.

Det finns en viktig skillnad mellan hur mycket råolja landet utvinner och hur mycket raffinaderierna faktiskt kan bearbeta till färdiga petroleumprodukter.

Enligt Reuters branschkällor uppskattades bortfallet i faktisk raffinering till omkring 200 000 ton råolja per dag.

Ryssland kan fortfarande producera råolja även när raffinaderier står stilla. Problemen uppstår framför allt när oljan ska förädlas till produkter som behövs inom transportsektorn, industrin och militären.

Hurbra har tidigare beskrivit hur ukrainska drönarattacker påverkar ryska raffinaderier och landets bränsleförsörjning.

Tre möjliga konsekvenser för Rysslands ekonomi

Störningar i raffinaderierna kan påverka den ryska ekonomin på flera sätt.

Mindre tillgång på färdiga bränslen. När raffinaderier inte kan arbeta normalt riskerar tillgången på bensin, diesel och andra petroleumprodukter att minska. Det kan skapa regionala försörjningsproblem och påverka priserna.

Dyrare reparationer och transporter. Skadade industrianläggningar kan kräva specialutrustning, reservdelar och omfattande reparationsarbete. Produktionen kan dessutom behöva flyttas mellan anläggningar, vilket ökar transportbehoven.

Störningar i exporten. Ryssland får inkomster både från försäljning av råolja och från raffinerade produkter. Begränsad raffinaderikapacitet kan göra det svårare att upprätthålla exporten av vissa färdiga bränslen.

Hur stor den ekonomiska effekten blir beror på skadornas omfattning, hur snabbt produktionen kan återupptas och vilka möjligheter som finns att kompensera för bortfallet.

Det går därför inte att utifrån nattens attack beräkna något säkert nytt intäktsbortfall för den ryska staten.

Nästan 1 200 drönare sätter även luftförsvaret under press

Den rapporterade omfattningen väcker också frågor om belastningen på Rysslands luftförsvar.

Att försvara stora geografiska områden mot drönare kräver radarövervakning, elektronisk krigföring, luftvärnssystem och personal.

När många luftmål kommer samtidigt eller sprids över flera regioner behöver försvararen fördela sina resurser mellan olika platser.

Det gäller särskilt när både militära anläggningar, större städer och ekonomiskt betydelsefull infrastruktur behöver skyddas.

Även drönare som oskadliggörs kan tvinga fram insatser och kostnader.

Samtidigt finns det inga tillförlitliga offentliga uppgifter om hur många luftvärnsrobotar Ryssland använde under just denna attack eller vad försvaret kostade.

Det är också oklart hur många av drönarna som bekämpades med luftvärnsrobotar, andra vapensystem eller elektroniska motmedel.

Ryssland fortsätter attackerna mot Ukrainas energisystem

Samtidigt som Ukraina angriper rysk oljeinfrastruktur fortsätter Ryssland sina attacker mot Ukrainas elförsörjning.

Under natten till fredagen den 13 november rapporterade Ukrainas flygvapen om 117 ryska drönare.

Natten till lördagen den 14 november följde en ny attack. Ukraina uppgav då att Ryssland skickat 96 drönare, varav 61 beskrevs som jetdrivna.

Enligt det ukrainska flygvapnet oskadliggjordes 81 av drönarna, medan nedslag rapporterades på åtta platser.

Även dessa uppgifter kommer från en av krigets parter och bör betraktas som preliminära.

Under fredagen rapporterades också elavbrott i tolv ukrainska regioner.

I staden Zaporizjzja hade antalet rapporterade skadade efter en rysk attack stigit till 50 personer på fredagskvällen, däribland åtta barn.

Elavbrott på upp till 18 timmar inför vintern

Ukrainas energisystem är redan svårt belastat efter upprepade attacker mot kraftverk, transformatorstationer och elledningar.

Under november har tre kraftverk tillhörande energibolaget DTEK tvingats stoppa produktionen. I vissa områden har invånarna drabbats av elavbrott på upp till 18 timmar per dygn.

Problemet är inte bara att Ukraina förlorar elproduktion.

När transformatorstationer och ledningar förstörs blir det också svårare att transportera el från de kraftverk som fortfarande fungerar.

Det kan leda till att vissa delar av landet har otillräcklig elförsörjning även om produktionskapacitet finns kvar på andra platser.

För civilbefolkningen får detta direkta konsekvenser. Elavbrott påverkar uppvärmning, vattenförsörjning, kommunikationer och möjligheten att hålla samhällsviktiga verksamheter i gång.

Sjukhus kan använda reservkraft, men långvariga störningar ökar beroendet av fungerande generatorer och bränsleleveranser.

Även fjärrvärmesystem kan påverkas när elen försvinner.

Internationella energiorganet IEA har varnat för risken för betydande elbrist i Ukraina under vintern 2026–2027, trots reparationsarbete och stöd från europeiska länder.

Hurbra har tidigare rapporterat om Världsbankens varning för att Ukraina inte hinner reparera energisystemet mellan attackerna.

Svenskt luftvärn används mot ryska drönare

Utvecklingen i Ukraina har också betydelse för Sverige, där förmågan att upptäcka och bekämpa drönare blivit en allt viktigare del av försvarsplaneringen.

Den 13 november uppgav Ukrainas generalstab att ett svenskt RBS 70-system hade använts för att skjuta ned en rysk jetdriven Geran-5-drönare i Kievregionen.

RBS 70 är ett svenskt luftvärnssystem som används för att bekämpa luftmål. Uppgiften om den aktuella nedskjutningen kommer från Ukraina och är inte oberoende bekräftad.

Det svenska försvaret arbetar samtidigt med flera olika metoder för att skydda militära anläggningar och samhällsviktig verksamhet mot obemannade farkoster.

Det handlar bland annat om att upptäcka drönare i tid, identifiera vilka som utgör hot och kunna bekämpa dem utan att använda oproportionerligt dyra resurser.

Försvarsmakten har även tagit del av ukrainska erfarenheter genom utbildningssamarbete.

Billiga drönare förändrar kraven på luftförsvaret

Ett av problemen med omfattande drönarattacker är förhållandet mellan kostnaden för ett luftmål och kostnaden för att bekämpa det.

En relativt billig drönare kan tvinga försvararen att använda betydligt dyrare utrustning.

Därför behövs flera kompletterande skyddssystem, exempelvis elektroniska motmedel, kanonluftvärn, robotar och olika former av närskydd.

Erfarenheterna från Ukraina visar också hur viktigt det är att skydda energianläggningar, kommunikationer och annan infrastruktur som samhället är beroende av.

Den stora drönarattacken mot Ryssland den 13 november och de fortsatta ryska angreppen mot Ukrainas energisystem illustrerar därmed två parallella utvecklingar i kriget: Ukraina försöker störa den ryska bränsleförsörjningen, medan Ryssland fortsätter att slå mot det ukrainska elsystemet inför vintermånaderna.