Två Rosneft-ägda raffinaderier har stoppat sin råoljebearbetning efter nya ukrainska drönarattacker. Syzran och Saratov har tillsammans en nominell kapacitet på omkring 290 000 fat per dag och stod för drygt fyra procent av Rysslands dieselproduktion 2024. Stoppen kommer samtidigt som den globala dieselmarknaden redan är extremt pressad.

De nya problemen vid raffinaderierna i Syzran och Saratov förstärker en situation där Ryssland under en längre tid har fått allt svårare att hålla hela sin raffinaderikapacitet i drift.

Enligt Reuters uppgifter om stoppen i Syzran och Saratov har båda anläggningarna stoppat bearbetningen av råolja efter de senaste attackerna.

Siffran 290 000 fat per dag avser raffinaderiernas sammanlagda nominella kapacitet. Den ska därför inte tolkas som att exakt lika mycket faktisk daglig produktion har försvunnit.

Betydelsen är ändå stor, framför allt för dieselmarknaden.

Syzrans största enhet svårt skadad

Syzranraffinaderiet attackerades den 15 september.

Den största råoljedestillationsenheten, CDU-6, skadades. Enheten kan bearbeta omkring 17 100 ton råolja per dag och står för ungefär 71 procent av hela raffinaderiets kapacitet.

Enligt Reuters källor kan det ta minst en månad att reparera skadorna.

Problemet för Rosneft är att den andra stora destillationsenheten, CDU-5, redan befann sig under reparation efter en tidigare attack i juli.

Det innebär att raffinaderiet har mycket begränsade möjligheter att flytta produktionen mellan olika huvudenheter medan CDU-6 repareras.

Syzran har en nominell kapacitet motsvarande omkring 150 000 fat per dag.

Under 2024 bearbetade raffinaderiet cirka 4,3 miljoner ton råolja och producerade bland annat omkring 1,5 miljoner ton diesel.

Saratov har träffats flera gånger

Situationen i Saratov är liknande.

Raffinaderiet har en nominell kapacitet motsvarande omkring 140 000 fat per dag och har stoppat sin råoljebearbetning efter nya skador.

Anläggningen har utsatts för upprepade attacker under de senaste månaderna.

Bearbetningen stoppades efter en attack den 8 september och låg enligt Reuters åter nere från den 11 september. Raffinaderiet hade dessutom varit ur drift under flera veckor efter en tidigare attack den 2 augusti.

Det betyder att problemet inte bara handlar om själva skadorna.

Återkommande attacker gör det också svårare att genomföra reparationer, återstarta produktionen och hålla anläggningarna i stabil drift över längre perioder.

Saratov bearbetade omkring 5,8 miljoner ton råolja under 2024 och producerade cirka 1,9 miljoner ton diesel.

Tillsammans producerade Syzran och Saratov därmed ungefär 3,4 miljoner ton diesel under 2024.

Rysslands totala dieselproduktion låg samma år kring 81,6 miljoner ton.

De två raffinaderierna stod alltså tillsammans för cirka 4,2 procent av landets dieselproduktion.

Flera stora ryska raffinaderier går på låg kapacitet

Syzran och Saratov är dessutom långt ifrån ensamma.

Redan före de senaste stoppen hade flera av Rysslands stora dieselproducerande raffinaderier problem.

Kirishi hade stoppat produktionen helt, medan Volgograd och NORSI enligt tidigare uppgifter låg kring en fjärdedel av sin nominella kapacitet.

De tre anläggningarna tillhör Rysslands sex största producenter av diesel.

Det gör utvecklingen betydligt allvarligare än om två mindre anläggningar isolerat hade stoppats under några veckor.

Problemet har blivit att störningarna överlappar varandra.

När ett raffinaderi börjar återhämta sig kan en annan anläggning träffas eller behöva tas ur drift för underhåll.

Hur mycket rysk raffinaderikapacitet ligger nere?

Det finns ingen säker offentlig totalsiffra som visar exakt hur mycket av Rysslands raffinaderikapacitet som faktiskt var utslagen den 16 september.

Olika bedömningar mäter dessutom olika saker.

Analysföretaget Kpler uppskattade under sommaren att omkring 4,3 miljoner fat per dag av den nominella ryska raffinaderikapaciteten antingen berördes av driftstopp eller hade träffats.

Det motsvarade omkring 58 procent av landets nominella kapacitet.

Men den faktiska kapacitet som effektivt bedömdes vara borta var betydligt mindre, omkring 1,5 till 2 miljoner fat per dag.

Skillnaden är viktig.

En raffinaderienhet som berörs av underhåll eller en attack behöver inte automatiskt innebära att motsvarande mängd faktisk produktion försvinner. Produktionen kan ibland flyttas till andra enheter eller andra raffinaderier.

Men ju fler anläggningar som samtidigt får problem, desto svårare blir det att kompensera.

Det är där Syzran och Saratov blir särskilt betydelsefulla.

Ryssland behöver diesel på hemmaplan

De återkommande produktionsstoppen kommer samtidigt som Moskva försöker hålla den inhemska bränslemarknaden stabil.

Ryssland har redan infört exportbegränsningar för diesel och uppges nu förbereda en förlängning av restriktionerna.

Enligt uppgifter den 16 september kan begränsningarna för dieselproducenternas export förlängas från slutet av september till slutet av oktober.

Något sådant beslut hade ännu inte offentliggjorts av den ryska regeringen under onsdagen.

Bakgrunden är ändå tydlig.

När mindre diesel kan produceras måste Ryssland i första hand säkerställa tillgången på den egna marknaden.

Det minskar mängden bränsle som kan exporteras.

Hurbra har tidigare rapporterat om hur Ryssland begränsat sin dieselexport när den inhemska bränslemarknaden pressats.

Dieselmarknaden var redan extremt ansträngd

Tidpunkten för de nya stoppen är särskilt känslig.

Den globala raffinaderimarknaden har under 2026 pressats av omfattande driftstopp, konflikter och störningar i handelsflödena.

Internationella energiorganet IEA beräknade att världens raffinaderier bearbetade omkring 81,4 miljoner fat per dag i augusti.

Det var 4,2 miljoner fat mindre än ett år tidigare.

Samtidigt har raffinaderimarginalerna för diesel stigit kraftigt.

I Asien passerade marginalen för lågsvavlig diesel 87 dollar per fat den 16 september, enligt marknadsdata som Reuters tagit del av.

Det är en extrem nivå.

Före den nuvarande krisen låg motsvarande marginal omkring 22 dollar per fat.

Även i Europa ligger dieselpriserna mycket högt samtidigt som lagren i nordvästra Europa befinner sig på låga nivåer.

Det innebär att marknaden har betydligt mindre marginal för nya produktionsbortfall än under ett mer normalt år.

Därför kan ryska stopp påverka Europa

EU importerar sedan 2023 inte ryska oljeprodukter som diesel på samma sätt som före kriget i Ukraina.

Det betyder däremot inte att ryska produktionsproblem saknar betydelse för europeiska priser.

Diesel handlas på en global marknad.

Om Ryssland exempelvis minskar sina leveranser till Turkiet eller Brasilien måste köparna ersätta de volymerna någon annanstans.

De kan då söka diesel från USA, Indien, Mellanöstern, Afrika eller andra exportregioner.

Samma producenter levererar också till europeiska köpare.

Resultatet blir hårdare konkurrens om tillgängliga laster och högre internationella priser.

Rysk diesel behöver alltså inte transporteras till Rotterdam för att ett ryskt produktionsbortfall ska kunna påverka dieselpriset där.

Längre transporter pressar fraktmarknaden

Produktionsproblemen kan också få effekter på tankfrakten.

När traditionella leverantörer producerar mindre måste köpare ofta söka bränsle längre bort.

Det kan innebära längre transportsträckor och att fartyg binds upp under längre perioder.

Samtidigt har fraktmarknaden redan pressats av säkerhetsproblemen och störningarna i Mellanöstern.

De ryska raffinaderistoppen är därför inte huvudförklaringen till de höga fraktkostnaderna.

Men ytterligare bortfall av diesel i Ryssland kan öka behovet av långa transporter mellan alternativa producent- och importregioner.

Det lägger ytterligare press på en redan ansträngd marknad.

Vad betyder det för svenska dieselpriser?

Svenska dieselpriser påverkas inte direkt av vad som händer i ett enskilt ryskt raffinaderi.

Men svenska drivmedelsbolag köper sina produkter på en internationell marknad där europeiska dieselpriser, raffinaderimarginaler och fraktkostnader är centrala faktorer.

Ytterligare produktionsbortfall i Ryssland ökar därför risken för fortsatt höga europeiska dieselpriser.

Det minskar framför allt möjligheten till en snabb prisnedgång.

Den svenska situationen kompliceras samtidigt av tillfälligt sänkta drivmedelsskatter.

Koldioxidskatten på diesel är under perioden 1 juli till 30 november sänkt med 2,40 kronor per liter före moms.

Energiskatten på miljöklass 1-diesel är dessutom tillfälligt sänkt till och med den 30 september.

Det innebär att en del av pressen från den internationella marknaden just nu motverkas av lägre svenska skatter.

Hurbra har tidigare gått igenom varför dieselbristen kan ge Sverige en dubbel prissmäll när både marknadsläget och de svenska skatteförändringarna slår igenom.

Det går däremot inte att säga att stoppen i Syzran och Saratov ensamma kommer att höja det svenska dieselpriset med ett visst antal ören.

Pumppriset påverkas samtidigt av bland annat oljepris, dollarkurs, raffinaderimarginaler, frakt, lagernivåer och svensk skatt.

Attacken kommer efter Trumps besked

De senaste attackerna får också en politiskt känslig dimension.

Donald Trump uppgav den 14 september att Ryssland och Ukraina hade gått med på att upphöra med attacker mot varandras energiinfrastruktur.

Uttalandet följdes dock inte av någon entydig offentlig bekräftelse från båda parter på att ett färdigt och ömsesidigt avtal hade trätt i kraft.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade att något formellt avtal ännu inte fanns och kopplade ukrainska de-eskalerande åtgärder till att USA skulle kunna säkerställa att Ryssland gjorde samma sak.

Kreml beskrev samtidigt frågan som ett amerikanskt förslag om ett moratorium som Ryssland välkomnade.

Det är därför för långtgående att beskriva attackerna som ett fastställt brott mot en färdig överenskommelse.

Tidslinjen skiljer sig dessutom mellan de två raffinaderierna.

Saratovs nuvarande stopp inleddes före Trumps uttalande den 14 september.

Syzran attackerades däremot den 15 september, dagen efter uttalandet.

Hurbra har tidigare rapporterat om Trumps försök att stoppa attacker mot den ryska energisektorn.

Raffinaderierna blir en allt större flaskhals

Den viktigaste ekonomiska konsekvensen av utvecklingen är att problemet flyttar sig längre ned i oljekedjan.

Världen kan ha tillgång till råolja utan att automatiskt ha tillgång till diesel.

Råoljan måste först transporteras till ett fungerande raffinaderi som har rätt utrustning och tillräcklig kapacitet för att producera de bränslen marknaden efterfrågar.

När raffinaderier stängs efter attacker, planerat underhåll eller tekniska problem blir denna kapacitet en flaskhals.

Syzran och Saratov förändrar inte ensamma den globala dieselmarknaden.

Men de är ytterligare två anläggningar i en växande lista av störningar.

Och när dieselmarginalerna redan ligger på extrema nivåer, europeiska lager är låga och Ryssland begränsar exporten kan även relativt begränsade nya bortfall få större effekt än normalt.