Ukraina har svårt att reparera sina energianläggningar i samma takt som de förstörs av ryska attacker. Det säger Världsbankens operativa chef Anna Bjerde till Sveriges Radio. Nya angrepp mot landets elnät den 7 november förvärrar situationen inför vintern. Samtidigt satsas stora belopp på reparationer och ny elproduktion – men hjälpen hinner inte alltid fram innan nästa anläggning slås ut.

Nya attacker förvärrar Ukrainas energikris

Under natten mot lördagen den 7 november genomförde Ryssland nya attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur. Enligt Ukrainas energidepartement skadades bland annat kraftledningar som transporterar el från kärnkraftverken till Kiev och de centrala delarna av landet.

Flera regioner drabbades av strömavbrott. Attackerna kom samtidigt som Ukraina försöker förbereda elsystemet för ännu en vinter under kriget.

I en intervju med Ekot beskriver Världsbankens operativa chef Anna Bjerde hur svårt det har blivit att hålla jämna steg med förstörelsen.

Det internationella stödet är omfattande, men reparationerna tar tid. Vissa anläggningar kan återställas relativt snabbt medan andra kräver specialutrustning som måste beställas och transporteras till Ukraina.

Problemet är dessutom återkommande. Även en färdigreparerad anläggning kan träffas på nytt.

Redan den 3 november rapporterades omfattande ryska attacker mot Ukrainas elnät, då över 180 000 människor uppgavs ha blivit utan ström.

Därför räcker det inte att reparera kraftverken

En central svårighet är att Ukrainas energiförsörjning inte enbart handlar om hur mycket elektricitet landet kan producera.

Elen måste också kunna transporteras från kraftverken till städer, industrier och bostäder. Det kräver fungerande transformatorstationer, högspänningsledningar och andra delar av överföringsnätet.

När sådana anläggningar förstörs kan elektricitet bli otillgänglig i vissa områden trots att kraftverken fortfarande fungerar.

Det är särskilt betydelsefullt för Ukraina, där kärnkraften spelar en viktig roll i elförsörjningen. Attacken den 7 november visar hur känsligt systemet är när ledningarna från kärnkraftverken skadas.

Skador på överföringsnätet innebär inte nödvändigtvis att kärnreaktorerna har träffats. Däremot kan det bli svårare att leverera den el som produceras.

Samtidigt kan ett skadat elsystem behöva begränsa förbrukningen för att undvika överbelastning. Det kan leda till planerade eller akuta strömavbrott.

IEA varnar för elbrist under vintern 2026–2027

Internationella energiorganet IEA bedömer att Ukraina sannolikt kommer att drabbas av elbrist under vintern, trots omfattande reparationer och internationella stödinsatser.

I rapporten Ukraine’s Energy Security 2026, publicerad den 4 november, beskriver organisationen flera problem som måste hanteras samtidigt.

Det handlar om att återställa skadade kraftverk, säkra elöverföringen, bygga reservkapacitet och skydda värmeförsörjningen.

Mer än 30 procent av Ukrainas hushåll är beroende av fjärrvärme. Om värmeverken eller deras elförsörjning slås ut kan stora grupper få problem med uppvärmningen.

Hushåll som då försöker använda elektriska element kan dessutom öka belastningen på ett elsystem som redan har kapacitetsbrist.

Fyra faktorer som avgör hur svår vintern blir

Faktor	Betydelse för Ukraina
Fortsatta ryska attacker	Nya skador kan snabbt slå ut reparerad infrastruktur.
Tillgång till reservdelar	Stora transformatorer och annan utrustning kan ha leveranstider på flera månader.
Väder och temperatur	Kalla perioder ökar behovet av både el och uppvärmning.
Elimport och lokal produktion	Kan minska underskottet men inte alltid ersätta förlorad kapacitet.

IEA uppger att cirka 400 megawatt ny lokal gaseldad elproduktion har tillkommit sedan föregående vinter.

Dessutom finns möjlighet att importera el från grannländerna. Den maximala importkapaciteten till det gemensamma Ukraina–Moldavien-blocket uppgår till 2 450 megawatt.

Men kapaciteten innebär inte att motsvarande mängd el alltid finns tillgänglig. Importen påverkas bland annat av situationen i grannländernas elsystem.

Hur stora avbrotten blir under vintern går därför inte att fastställa i förväg.

Hundratals miljoner euro till akuta reparationer

Internationella givare finansierar stora mängder utrustning för att återställa Ukrainas energisystem.

Den internationella energistödfonden, som samordnas genom Energy Community, redovisade den 6 november omfattande beställningar av ny utrustning.

Under oktober tecknades 90 avtal till ett sammanlagt värde av nästan 200 miljoner euro.

Sedan början av 2026 har fonden tecknat totalt 660 kontrakt värda omkring 515 miljoner euro.

Det handlar om utrustning som behövs för att reparera och återställa el- och värmeförsörjningen.

Sedan 2022 har ukrainska energibolag rapporterat leveranser av utrustning till ett värde av omkring 812 miljoner euro genom fonden.

Siffrorna visar omfattningen av hjälpen, men också skillnaden mellan att finansiera en reparation och att faktiskt få den genomförd.

Ett undertecknat kontrakt innebär inte att utrustningen redan finns på plats. Stora komponenter kan kräva långa tillverkningstider, och installationen måste genomföras samtidigt som kriget fortsätter.

Det är en viktig förklaring till Världsbankens varning om att reparationerna inte hinner hålla samma takt som förstörelsen.

Världsbanken satsar på både reparationer och ny elproduktion

Världsbanken arbetar tillsammans med Ukraina med flera energiprojekt.

I september uppgav den ukrainska regeringen att de gemensamma energiprojekten omfattade omkring 800 miljoner dollar.

Bland insatserna finns projekt för att återställa grundläggande energitjänster och förbättra elöverföringen.

Projektet Re-POWER är inriktat på att återställa energiförsörjningen, medan andra satsningar ska förbättra stabiliteten i elnätet.

Världsbanken arbetar också genom den internationella finansieringsinstitutionen IFC med att mobilisera investeringar i bland annat vindkraft.

Två vindkraftsprojekt har presenterats med finansieringsinsatser på 70 respektive 50 miljoner euro, men projekten befinner sig i olika genomförandefaser.

Det finns även planer genom investeringsprogrammet RAMP UP som kan möjliggöra omkring 1 000 megawatt ny energi- och batterikapacitet.

Det är dock planerad kapacitet, inte produktion som redan kan användas under vintern.

Mindre kraftverk kan göra systemet mindre sårbart

En viktig del av den långsiktiga omställningen är att sprida elproduktionen över fler anläggningar.

Ukrainas traditionella energisystem har varit starkt beroende av stora kraftverk och omfattande överföringsnät.

När en central anläggning skadas kan konsekvenserna därför bli stora.

Mindre gaseldade kraftverk, vindkraft och batterilager kan göra det lättare att förse olika områden med el även när andra delar av systemet har problem.

Det betyder inte att stora kraftverk blir överflödiga. Däremot kan en mer utspridd produktion minska beroendet av enskilda anläggningar.

Investeringarna är därför viktiga för Ukrainas framtida energisäkerhet, även om de inte kan lösa den akuta vinterkrisen på egen hand.

EU och Världsbanken fortsätter stödja Ukraina

EU-kommissionen har också aviserat ett stödpaket på 922 miljoner euro för vintern 2026–2027.

Det internationella stödet omfattar därmed både omedelbara insatser för energiförsörjningen och finansiering av landets återhämtning på längre sikt.

Anna Bjerde beskriver för Ekot hur Världsbankens stöd dessutom bidrar till att upprätthålla andra viktiga samhällsfunktioner.

Genom internationell finansiering får Ukraina hjälp med bland annat löner till lärare och vårdpersonal samt pensionsutbetalningar.

Det är betydelsefullt eftersom kriget belastar landets offentliga finanser samtidigt som behovet av reparationer och återuppbyggnad växer.

Ukraina går in i vintern med fortsatt osäker elförsörjning

De senaste attackerna visar att Ukraina står inför två uppgifter samtidigt: att reparera det som förstörs och bygga ett energisystem som klarar framtida angrepp bättre.

Nya kraftverk, reservdelar och internationell finansiering ger landet större möjligheter att hantera situationen. Men en stor del av investeringarna får effekt först längre fram.

För hushållen är den närmaste vinterns viktigaste fråga mer omedelbar: om el och värme går att upprätthålla när temperaturerna sjunker.

IEA:s bedömning är att elbrist sannolikt inte går att undvika helt. Hur omfattande den blir beror framför allt på fortsatta attacker, vädret och hur snabbt skadad infrastruktur kan återställas.