Arbetslösheten i Sverige har sjunkit till den lägsta nivån på tre år. I slutet av oktober var 338 643 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, motsvarande 6,3 procent. Men bakom förbättringen finns en fortsatt svår situation för långtidsarbetslösa. Drygt fyra av tio inskrivna har nu varit utan arbete i minst ett år.
Arbetslösheten har minskat från 6,8 till 6,3 procent på ett år, enligt Arbetsförmedlingens statistik för oktober 2026, som publicerades den 12 november.
Totalt är 18 348 färre personer inskrivna som arbetslösa jämfört med oktober 2025. Det är den lägsta registrerade arbetslösheten sedan oktober 2023.
Samtidigt visar siffrorna att återhämtningen på arbetsmarknaden är ojämn. Personer som varit arbetslösa länge har fortfarande svårt att få arbete, och antalet som varit utan jobb i minst två år har ökat något.
Arbetslösheten i oktober 2026 – så har siffrorna förändrats
Arbetsförmedlingens månadsstatistik visar en tydlig förbättring jämfört med samma månad förra året.
| Nyckeltal | Oktober 2026 jämfört med 2025 |
|---|---|
| Inskrivna arbetslösa | 338 643 mot 356 991 |
| Arbetslöshet | 6,3 % mot 6,8 % |
| Unga arbetslösa, 18–24 år | 40 054 mot 41 792 |
| Arbetslösa minst 12 månader | 146 076 mot 151 807 |
| Personer som fick arbete | 30 674 mot 33 338 |
| Varslade om uppsägning | 4 657 mot 6 174 |
Även antalet varsel har alltså minskat. Under oktober varslades 4 657 personer om uppsägning, jämfört med 6 174 ett år tidigare.
Men en detalj sticker ut: trots att arbetslösheten sjunker var det färre inskrivna arbetssökande som fick arbete i oktober än under motsvarande månad 2025.
Antalet personer som fick jobb minskade med 2 664, till 30 674. Samtidigt minskade antalet nya arbetssökande som skrev in sig hos myndigheten.
Det är därför viktigt att skilja mellan en sjunkande arbetslöshet och en arbetsmarknad där företagen nyanställer i hög takt. Den registrerade arbetslösheten påverkas av både hur många som skriver in sig och hur många som lämnar arbetslösheten av olika skäl.
Även antalet nyanmälda lediga platser var lägre än ett år tidigare, även om den statistiken behöver tolkas försiktigt.
Över 146 000 har varit arbetslösa i minst ett år
Den största utmaningen finns bland dem som varit utan arbete länge.
I oktober hade 146 076 personer varit inskrivna som arbetslösa i minst tolv månader. Det är färre än de 151 807 som registrerades ett år tidigare.
Men gruppens andel av samtliga arbetslösa har faktiskt ökat.
- Oktober 2025: cirka 42,5 procent av de inskrivna hade varit arbetslösa i minst ett år.
- Oktober 2026: cirka 43,1 procent hade varit arbetslösa lika länge.
Det innebär att långtidsarbetslösheten minskar långsammare än arbetslösheten totalt.
Ännu mer problematisk är utvecklingen för personer som varit utan arbete i minst två år. Den gruppen har ökat något, trots att arbetslösheten i övrigt sjunker.
Varför är det så svårt att komma tillbaka?
En central förklaring är att arbetsgivarnas krav inte alltid motsvarar de arbetssökandes utbildning och yrkeserfarenhet.
Den som saknar gymnasieutbildning, har begränsad erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller har varit utan arbete under en längre period kan ha svårare att konkurrera om lediga tjänster.
Lång arbetslöshet kan dessutom innebära att yrkeskunskaper blir mindre aktuella och att kontakterna med arbetslivet försvagas.
Det betyder att fler lediga jobb inte automatiskt hjälper alla arbetslösa lika mycket.
För personer som står långt från arbetsmarknaden kan exempelvis arbetsmarknadsutbildning, praktik, subventionerade anställningar och direktkontakt med arbetsgivare behövas.
Äldre arbetssökande är en av grupperna där återgången till arbete kan vara särskilt svår. Det gäller även personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Problemen för äldre arbetslösa att komma tillbaka i arbete har uppmärksammats i tidigare arbetsmarknadsstatistik.
Stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda
Arbetslösheten har sjunkit i flera grupper, men skillnaderna är fortfarande betydande.
| Grupp | Arbetslöshet oktober 2026 |
|---|---|
| Samtliga inskrivna | 6,3 % |
| Kvinnor | 6,3 % |
| Män | 6,3 % |
| Inrikes födda | 4,1 % |
| Utrikes födda | 13,0 % |
| Unga 18–24 år | 7,4 % |
| Unga kvinnor 18–24 år | 5,9 % |
| Unga män 18–24 år | 8,8 % |
Bland utrikes födda har arbetslösheten minskat från 14,5 till 13,0 procent på ett år. Det är en större förbättring i procentenheter än bland inrikes födda, där nivån sjunkit från 4,2 till 4,1 procent.
Antalet arbetslösa utrikes födda har också minskat kraftigt, från omkring 190 000 till 174 000 personer.
Trots förbättringen är arbetslösheten i gruppen fortfarande mer än tre gånger så hög som bland inrikes födda.
Skillnaderna kan bland annat hänga samman med utbildningsbakgrund, språkkunskaper, arbetslivserfarenhet och möjligheten att få tidigare kompetens erkänd.
Unga män har högre arbetslöshet än unga kvinnor
Även ungdomsarbetslösheten har minskat.
I oktober var 40 054 personer mellan 18 och 24 år inskrivna som arbetslösa, jämfört med 41 792 ett år tidigare.
Skillnaden mellan könen är tydlig. Bland unga kvinnor var arbetslösheten 5,9 procent, medan den bland unga män låg på 8,8 procent.
Det visar att unga inte är en enhetlig grupp på arbetsmarknaden. Utbildning, arbetslivserfarenhet och vilka branscher man söker sig till kan påverka möjligheten att få sitt första eller nästa jobb.
Arbetslösheten sjunker i alla län – men skillnaderna är stora
Arbetsförmedlingens siffror visar att den registrerade arbetslösheten har minskat i samtliga svenska län jämfört med oktober förra året.
Däremot skiljer sig nivåerna kraftigt mellan olika delar av landet.
Skåne hade högst arbetslöshet med 8,2 procent, följt av Södermanland med 8,1 procent. Västmanland låg på 7,6 procent.
I andra änden fanns Norrbotten, där arbetslösheten var 3,4 procent.
Skillnaderna speglar bland annat regionernas näringsliv, befolkningssammansättning och efterfrågan på arbetskraft.
Det finns också en viktig skillnad mellan den totala arbetslösheten och långtidsarbetslösheten. Tidigare kvartalsstatistik visade exempelvis att långtidsarbetslösheten ökade i Uppsala, Västra Götaland och Västerbotten, trots en bättre utveckling på arbetsmarknaden i stort.
De regionala skillnaderna i arbetslösheten visar varför en nationell förbättring inte behöver betyda samma sak för arbetssökande i alla kommuner och län.
Varför visar SCB högre arbetslöshet än Arbetsförmedlingen?
Arbetsförmedlingens 6,3 procent är inte samma mått som den officiella arbetslöshetsstatistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.
Det innebär att två myndigheter kan redovisa olika arbetslöshetstal utan att någon av siffrorna är fel.
Arbetsförmedlingen mäter inskrivna arbetslösa. Statistiken bygger på personer som är registrerade hos myndigheten som öppet arbetslösa eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program som räknas in i arbetslöshetsmåttet.
För 2026 används åldersgruppen 16–66 år.
SCB mäter arbetslöshet genom Arbetskraftsundersökningarna, AKU. Där intervjuas ett urval personer om deras situation på arbetsmarknaden.
En person räknas normalt som arbetslös i AKU om personen saknar arbete, aktivt söker arbete och kan börja arbeta inom två veckor.
SCB:s huvudsakliga arbetslöshetsmått omfattar personer mellan 15 och 74 år. Även heltidsstuderande som söker och kan ta arbete kan räknas som arbetslösa.
Det finns alltså flera skillnader:
- SCB kan räkna personer som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.
- Arbetsförmedlingen kan räkna inskrivna personer som inte uppfyller SCB:s definition.
- Myndigheterna använder olika åldersgrupper och insamlingsmetoder.
I september låg arbetslösheten enligt SCB på 8,1 procent, medan Arbetsförmedlingens motsvarande nivå var 6,4 procent.
Siffrorna beskriver olika statistiska populationer och ska inte jämföras som om de mätte exakt samma sak.
SCB förklarar skillnaderna närmare i sin genomgång av vem som räknas som arbetslös i Arbetskraftsundersökningarna.
SCB:s arbetslöshetssiffra för oktober publiceras den 20 november 2026 och är alltså ännu inte tillgänglig när Arbetsförmedlingens nya siffror presenteras.
Vad händer med arbetslösheten framöver?
Oktoberstatistiken ger flera tecken på att den svenska arbetsmarknaden har förbättrats. Färre är inskrivna som arbetslösa, ungdomsarbetslösheten har minskat och antalet varsel är lägre än för ett år sedan.
Men återhämtningen är inte lika stark i alla delar av arbetsmarknaden.
Att färre inskrivna fick arbete under oktober än ett år tidigare visar att rekryteringen fortfarande inte har tagit fart överallt. Samtidigt är fler än 146 000 personer långtidsarbetslösa.
För att arbetslösheten ska fortsätta minska krävs därför inte bara att arbetsgivarna börjar anställa fler. Det behöver också finnas arbeten som matchar kompetensen hos dem som länge stått utanför arbetsmarknaden, eller insatser som hjälper dem att kvalificera sig för de lediga jobben.
Nästa viktiga hållpunkt är den 20 november, när SCB publicerar sina arbetslöshetssiffror för oktober. Arbetsförmedlingens nästa månadsstatistik kommer den 10 december.
Då blir det tydligare om förbättringen fortsätter och om den också börjar nå fler av dem som har varit arbetslösa allra längst.