Arbetslösheten minskar i samtliga svenska län. Under tredje kvartalet 2026 var 347 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 22 000 färre än ett år tidigare. Men bakom förbättringen finns stora regionala skillnader och i flera län fortsätter långtidsarbetslösheten att öka.

Arbetslösheten minskar i hela Sverige

Den svenska arbetsmarknaden visar tydliga tecken på återhämtning. Enligt Arbetsförmedlingens nya kvartalsrapport låg arbetslösheten på 6,5 procent under tredje kvartalet 2026, jämfört med 7,0 procent motsvarande period förra året.

Antalet inskrivna arbetslösa minskade från 369 000 till 347 000 personer. Det motsvarar en nedgång med nästan 6 procent.

Det mest positiva i rapporten är att förbättringen omfattar samtliga 21 län. Ingen del av Sverige har högre arbetslöshet än vid samma tidpunkt förra året.

Även sett över två år är utvecklingen positiv i nästan hela landet. I 20 av 21 län har antalet inskrivna arbetslösa minskat jämfört med tredje kvartalet 2024. Västerbotten är det enda undantaget.

Förbättringen syns däremot inte i varje jämförelse. Under andra kvartalet 2026 var 343 000 personer inskrivna som arbetslösa. Antalet ökade alltså något under tredje kvartalet, även om utvecklingen jämfört med föregående år är tydligt positiv.

Här är arbetslösheten högst och lägst

Skillnaderna mellan Sveriges län är fortfarande betydande.

Skåne har landets högsta arbetslöshet med 8,4 procent, följt av Södermanland och Västmanland. Lägst arbetslöshet har Norrbotten med 3,4 procent.

Andel inskrivna arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften. Källa: Arbetsförmedlingen.

Skillnaden mellan Skåne och Norrbotten är hela fem procentenheter. Arbetslösheten är därmed nästan två och en halv gånger så hög i Skåne.

Gävleborg har den fjärde högsta arbetslösheten i landet, medan Västerbotten ligger på fjärde plats bland länen med lägst arbetslöshet.

Ännu större är skillnaderna mellan enskilda kommuner. I skånska Perstorp ligger arbetslösheten på 13,0 procent, medan motsvarande siffra i Gällivare är endast 2,0 procent.

Bland de större städerna sticker Malmö ut med 11,2 procents arbetslöshet. Helsingborg ligger på 10,5 procent.

Den som vill se utvecklingen för sitt eget län eller sin kommun hittar mer detaljerad statistik i Arbetsförmedlingens rapport för tredje kvartalet 2026, där det även finns en statistikbilaga.

Långtidsarbetslösheten ökar fortfarande i flera län

Trots den breda förbättringen finns ett problem som inte försvinner i samma takt.

Långtidsarbetslösheten, som i Arbetsförmedlingens statistik avser personer som varit inskrivna som arbetslösa i minst tolv månader, fortsätter att öka i bland annat Uppsala, Västra Götaland och Västerbotten.

Det innebär att ett län samtidigt kan få lägre arbetslöshet totalt och fler personer som varit utan arbete under lång tid.

Förklaringen är att arbetslösheten inte utvecklas likadant för alla grupper. Färre personer kan bli arbetslösa och fler kan få arbete efter relativt kort tid, samtidigt som de som redan har stått utanför arbetsmarknaden länge fortfarande har svårt att hitta ett jobb.

I september hade 147 333 inskrivna arbetslösa varit utan arbete i minst ett år. Det motsvarar ungefär 43 procent av samtliga inskrivna arbetslösa.

Antalet långtidsarbetslösa har börjat minska nationellt, men deras andel av alla arbetslösa är fortfarande något högre än för ett år sedan.

Västerbotten sticker ut

Västerbotten är ett särskilt intressant exempel på hur olika delar av arbetsmarknaden kan utvecklas åt skilda håll.

Länet har en av Sveriges lägsta arbetslöshetsnivåer och arbetslösheten har minskat det senaste året.

Samtidigt är Västerbotten det enda länet där antalet inskrivna arbetslösa inte har minskat på två års sikt. Dessutom fortsätter långtidsarbetslösheten att öka.

En låg arbetslöshet betyder alltså inte automatiskt att alla grupper har lätt att få arbete.

Det handlar också om vilka kompetenser arbetsgivarna efterfrågar och om de arbetssökande har utbildning och erfarenhet som motsvarar de lediga jobben.

Därför skiljer sig siffrorna från SCB:s arbetslöshet

Arbetsförmedlingens arbetslöshet på 6,5 procent kan verka låg jämfört med de siffror som Statistiska centralbyrån, SCB, regelbundet presenterar.

Det beror på att myndigheterna mäter arbetslösheten på olika sätt.

Arbetsförmedlingens statistik bygger på personer som är inskrivna som arbetslösa hos myndigheten. Under 2026 omfattar måttet åldersgruppen 16–66 år.

SCB använder i stället Arbetskraftsundersökningarna, AKU, där ett urval personer i åldern 15–74 år får svara på frågor om sin sysselsättning och sitt arbetssökande.

Det innebär att SCB även fångar upp arbetslösa som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Skillnaden syns tydligt i septemberstatistiken:

• Arbetsförmedlingen: 341 901 inskrivna arbetslösa, motsvarande 6,4 procent.
• SCB: 466 000 arbetslösa, motsvarande 8,1 procent enligt den icke säsongrensade statistiken.

Båda uppgifterna är korrekta utifrån respektive myndighets definition.

När vi jämför arbetslösheten mellan olika län använder vi därför Arbetsförmedlingens mått, eftersom det ger detaljerad och jämförbar regional statistik.

Återhämtningen når ännu inte alla

Den nya kvartalsrapporten visar att arbetsmarknaden har förbättrats på bred front. Att arbetslösheten minskar i samtliga län är ett tydligt positivt besked efter en period med svagare konjunktur.

Men utvecklingen är fortfarande ojämn.

Skåne och flera andra län har betydligt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Samtidigt visar långtidsarbetslösheten att vissa grupper riskerar att bli kvar utanför arbetsmarknaden även när fler arbetstillfällen tillkommer.

Problemet syntes också i Arbetsförmedlingens statistik för september 2026, då arbetslösheten minskade samtidigt som varslen ökade. Vi har tidigare även beskrivit hur äldre arbetslösa riskerar att bli kvar längre utan arbete.

Den stora frågan framöver är därför inte bara hur snabbt arbetslösheten fortsätter att minska, utan också om återhämtningen når dem som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden.